Realtid

"Vi är världens största robotrådgivare på skuldsidan"

Sara Johansson
Uppdaterad: 22 maj 2019Publicerad: 22 maj 2019

Fintechbolaget Bofink, som har flera välkända namn i ägarlistan, tittar nu på att ta in fler ägare. Bolaget ska växa ytterligare, bland annat genom att bli bostadkreditsinstitut, berättar vd och grundare Joachim Ronneback Thomson i en intervju med Realtid.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Det har varit ett stort intresse att bli ägare i fintechbolaget Bofink. Nu berättar grundaren och vd:n Joachim Ronneback Thomson att det är aktuellt med en ny kapitalrunda.

Ägarlistan är lång med många välkända namn. Förutom Bofinks två grundare Joachim Ronneback Thomson och Petter Aronsson äger bland annat Carnegies tidigare vd Thomas Eriksson aktier samt är ordförande i bolaget. Collectors grundare Lena Apler samt Ann Grevelius, GP Bullhound och Karl-Mikael Syding, tidigare fondförvaltare på Brummer & Partners är några andra kända ansikten (se vidare faktarutan).

Är det aktuellt att ta in fler ägare snart?
– Ja, det kommer det faktiskt bli. Vi håller på att titta på att ta in mer kapital. Vi behöver inte just nu men det gäller att ha lite framförsikt. Vi vill expandera och ha möjlighet att nå ut till ännu fler partnerbanker. Vi ser gärna att vi kan springa  lite snabbare och det kan vi göra om vi får in mer pengar, säger Joachim Ronneback Thomson utan att vilja kommentera hur mycket Bofink vill ta in.

Bofink har tidigare gjort två finansieringsrundor och har då tagit in kapital från både befintliga och nya aktieägare.

– Tidigare har det varit mycket smarta pengar som vi har letat efter; individer som kan hjälpa oss i den fortsatta resan också kompetensmässigt och inte bara genom pengar.

Hur viktigt är det?
– Det är viktigt för att få legitimitet. Det tar lång tid i finansbranschen och som startup kan det ibland ta år. Thomas Eriksson har varit med från start och varit ordförande. Det är ett kvitto på att han tror och står bakom det vi gör, säger Joachim Ronneback Thomson.

Joachim Ronneback Thomson och Petter Aronsson pluggade master i industriell ekonomi och finansiell matematik på KTH tillsammans när Joachim Ronneback Thomson skulle köpa sin första bostad i Stockholm. Han var kluven vilken ränta han skulle välja och de kom då på idén med en algoritm som baseras på bankernas prognostiserade framtida ränteutveckling. 

– Vi skulle på ett optimalt sätt hitta det bästa beslutet för mig till den risknivå som jag valde, säger Joachim Ronneback Thomson. 

ANNONS

– Den eviga frågan kring om man ska välja fast eller rörlig ränta på ett bostadslån har vi ett svar på: Det är individuellt. Varje individ har olika förutsättningar. Vi hjälper till att fatta beslutet.

I fredags kom nyheten att Bofink inleder samarbete med Landshypotek Bank. Joachim Ronneback Thomson berättar att Bofink, som grundades 2016, i dagsläget har samarbete med ytterligare två ”relativt stora svenska banker”. Vilka dessa är får han dock inte berätta på grund av sekretess i avtalen. 

– Vi är världens största robotrådgivare på skuldsidan. Det finns flera stycken robotrådgivare som hjälper dig att finna bästa avkastningen på ditt sparande kapital, fonder och aktier. Men för gemene man betyder det mer att bry sig om hur skuldsidan ser ut. Om du bryr dig om bolånet, som är den största, sett till volym som att finna en lägre ränta eller välja rätt bindningstid så kommer det ge mer kronor och ören i plånboken. 

Bofink får intäkter genom lincensavgifter som bankerna betalar men även genom att företaget förmedlar kunder till bankerna.

Bolaget har även lämnat in en ansökan till Finansinspektionen om att bli bostadkreditsinstitut. 

– Det är för att öppna fler dörrar. Vi har inga planer på det ännu. Nu jobbar vi på med de partnerskap som vi har, säger Joachim Ronneback Thomson.

Hur ser konkurrensen ut?
– Jag skulle säga att konkurrensen är ränteläget. Att det ligger lågt. Folk bryr sig inte i lika utsträckning om sitt bolån eftersom det inte känns så mycket i plånboken men när räntan ökar så ser vi att fler och fler strömmar till vår tjänst. När Riksbanken höjde räntebanan i slutet av december förra året såg vi direkt en stor efterfrågan, även genom partnerbankerna. Bankerna kontaktade oss och ville intensifiera sina samarbeten eftersom de fick påtryckningar från sina kunder.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS