Sveriges historiska försvarsupprustning ställer politiken inför ett vägval: Ska försvaret finansieras genom lån, skattehöjningar eller nedskärningar i välfärden?
Vem ska betala notan för Sveriges historiska upprustning?
Simon Kronö
Uppdaterad: 24 mars 2025Publicerad: 24 mars 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Sverige lägger i år 143 miljarder kronor på försvaret, vilket motsvarar cirka 2,4 procent av BNP, skriver Dagens Industri.
Men försvarsutgifterna ökar snabbt och inom Nato diskuteras nu en höjning av riktvärdet till 3,5 procent. Det skulle innebära en höjning av försvarsanslagen med 60-70 miljarder kronor om året.
Missa inte: Här går vapenfabrikerna på högvarv. Realtid
”Svenska folket kommer att behöva göra uppoffringar. Det här innebär en omprioritering av den löpande budgeten som kommer att pågå i decennier”, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, till DI.
Förslaget: Tredjedelar
Nationalekonomen Lars Calmfors menar att försvarsutgifterna måste öka ännu mer – till 4-5 procent av BNP.
Han efterlyser därför en långsiktigt hållbar finansiering.
”Jag har varit inne på att man bör fördela finansieringen mellan en tredjedel lån, en tredjedel skattehöjningar och en tredjedel utgiftsminskningar. Därutöver är det rimligt att finansiera det akuta stödet till Ukraina med lån”, säger Calmfors till DI.
ANNONS
Ryssland ger miljarder till kriget – resten tynar bort
Medan civila företag går på knäna och hushållen kämpar med räntorna, får krigsindustrin gräddfil till statliga lån.
ANNONS
Senaste nytt
”Allt kan inte lösas med lån”
Jacob Wallenberg, en av näringslivets tyngsta röster, stöder också tanken på lånefinansiering.
”Jag tror att det är en väg som man måste starkt överväga”, säger han till Dagens Industri.
Såväl Moderaterna som Socialdemokraterna har öppnat för lån för att snabba på upprustningen.
Läs även: Försvarsbolag blir till meme-aktier på forum. Realtid
Tidigare statsminister Göran Persson (S) ser dock problem med denna väg.
”Allt kan inte lösas med lån och då måste vi våga säga att det här är så viktigt och centralt så då måste också vi som lever nu betala”, säger han till TT.
ANNONS
Progressiv fastighetsskatt
Ekonomerna listar flera konkreta förslag på besparingar och skattehöjningar: skrota rotavdraget (12 miljarder), minska ränteavdraget (30-50 miljarder), införa en extra fastighetsskatt (10-15 miljarder) och skjuta upp sänkningen av ISK-skatten.
Jan Guillou skriver i Aftonbladet att frågan om finansiering tydligt delar upp det politiska fältet: ”Högern vill att de fattiga ska ta notan, vänstern att den går till de rikaste.”
Bro mellan Sverige och Finland: “Bra för både tillväxt och säkerhet”
I och med det förändrade säkerhetsläget i Europa har projektet fått en helt ny tyngd.
Istället föreslår han en progressiv fastighetsskatt som ”försäkringspremie”.
”Ty om landet ödelades av krig skulle ju de rika förlora mest fastighetsvärde. Vid krig gäller dessutom inte vanliga försäkringar”, skriver Guillou.
Välfärden kan behöva ses över
Waldenström betonar samtidigt att även välfärden kan behöva ses över.
ANNONS
”Det kanske är dags att inkomstpröva barnbidraget. Vi kanske ska höja maxtaxan till förskolan och minska subventionerna till kollektivtrafiken”, säger han till DI.
Missa inte: Flera länder överger F-35 – Saab Gripen kan vinna mark. Realtid
Den stora utmaningen är att Sveriges upprustning inte är en engångskostnad.
”Det kommer att vara en betydligt högre nivå på årliga kostnader”, konstaterar Wallenberg.
Finansexperten: Återinför fastighetsskatt för att klara upprustningen
Det räcker inte att kapa i de statliga utgifterna – särskilt då vård, skola och omsorg redan är pressade.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS