Vattenfalls intresse för Stockholm Exergi är bara att applådera

Då skulle alla köpa alla på den rätt färskt avreglerade svenska elmarknaden. Fjärrvärmen och elnäten var fortfarande, som naturliga monopol, reglerade. Mest förvärvshungriga var de tre jättarna finska Fortum, tyska Eon och svenska statens eget förvärvsmonster, Vattenfall.

Tyska Eon kom 2001 över den riktigt tunga pjäsen, Sydkraft som ursprungligen var ett uppsamlingsbolag för tidigare kommunala energibolag i södra Sverige. Vattenfall fick fiska i lite mer perifera vatten, men de köpte Uppsala Energi år 2000 och samlade också på sig kommunala fjärrvärme och kraftvärmeföretag i städer som Nyköping, Motala, Fagersta, Ludvika och en hel del kranskommuner i Stockholmsområdet. 

Fortum kapade åt sig den näst tyngsta pjäsen genom att köpa ut Stockholms Stad ur Birka Energi 2001, som var en sammanslagning mellan Stockholm Energi och Gullspångs kraft, när den privatiseringsglade moderaten Carl Cederschiöld tryckte på säljknappen. Stockholm Stad behöll dock 50 procent av aktierna i kraftvärmeproduktionen och fjärrvärmenätet.  Detta bolag har sedan 2018 det PR-konsultinfluerade namnet Stockholm Exergi. 

Här kommer en liten utvikning. Ordet exergi är hämtat från energiläran och termodynamiken och beskriver den maximala mängd arbete, effekt, som skapas när exempelvis flis eldas upp i ett kraftvärmeverk, där en mindre del faller ut som el och resten som värme. Som energikälla har el den högsta kvaliteten eftersom i stort sett allt energiinnehåll kan överföras till rörelseenergi, som i en elbil eller värme, som i ett elelement, medan omvandlingen av värme till el- medför stora förluster.

Denna utvikning ger en bra beskrivning av en kraftvärmeproducent som Stockholm Exergi där el står för 10-20 procent av energiproduktionen medan fjärrvärmen utgör resterande del. För 2020 så producerade Stockholms Exergi 7224 GWh värme och 1023 GWh el. För 2019 var produktionen 8094 GWh värme och 1720 GWh el.

Detta ger också att det är fjärrvärmeaffären som är den tyngsta biten i denna kaka. Och eftersom prissättningen på detta är något som producenterna, i Sverige, har kontroll över så har fjärrvärmeföretagen en hyfsad basal lönsamhet. De låga svenska elpriserna har dock kapat topparna på lönsamheten rejält och slagit undan benen på kraftvärmeverk med en svag värmeaffär. 

Stockholms Exergis avkastning på sysselsatt kapital nådde under 2020 upp till 5,4 procent. Med dagens pressade avkastningskrav och låga räntor så är det väl rimligt. Backar vi 20 år hade det inte varit något att ta några glädjeskutt över. Stockholm Exergis resultatkurva har också varit stabil men fallande, där rörelseresultatet toppade 2011 på 2,2 miljarder och landade ifjol på 1,3 miljarder kronor. För 2019 tog man en nedskrivning på 500 miljoner kronor när kolpannan i Värtaverket stängdes.

Stockholm Exergis rörelsemarginal klockade in på 21 procent, vilket säger något om hur kapitaltung denna verksamhet är. Detta kan jämföras med den potentiella köparen Vattenfall, som för sitt affärsområde Heat 2020 lyckades redovisa ett ”underliggande” rörelseresultat på 978 miljoner kronor på en omsättning på 23 miljarder kronor, vilket ger en rörelsemarginal på 4,5 procent.

Vattenfall Heats ”överliggande” rörelseresultat var emellertid minus 12,1 miljarder kronor efter att man skrivit ned sitt tyska kolkraftverk Moorburg. Denna nedskrivning hade dock även effekt på det ”underliggande” resultatet, då årliga avskrivningar på runt 500 miljoner kronor kunde lyftas bort.

Statliga Vattenfall redovisar, förstås, inte vilket sysselsatt kapital som Heat har, trots att koncernens avkastningskrav är uttryckt som 7 procent av det sysselsatta kapitalet. Affärsområdet Heat når, naturligtvis, med råge inte upp till detta avkastningskrav. 

Den svenska delen lär kunna komma ganska nära, men Vattenfall särredovisar, förstås, inte denna. Men storleks- och resultatmässigt torde Vattenfall Heats svenska verksamhet vara jämbördig med Stockholms Exergis. Men att visa detta vore ju att kontinuerligt tydliggöra vilken fruktansvärd katastrof som förvärvet av Nuon var och den tyska verksamheten utvecklats till. (Hej Lars G Josefsson) 

Och i jämförelse med dessa utlandssatsningar så är väl Vattenfalls intresse för Stockholm Exergi att applådera. Möjligheterna att förstöra lika mycket pengar är begränsade, nästan oavsett prislapp, och kanske kan ett ägande också bidra till att Vattenfall kan hjälpa till att lösa Stockholms ansträngda effektsituation på elsidan. Stängningen av kolpannan vid Värtan var, ur det perspektivet, ett skott i foten på Stockholms elförsörjning.

Och vad gäller AMF:s intresse så kan kanske ett förvärv också skapa ett visst värde för sina pensionärer. Om inte annat så kanske det, för mycket dyra pengar, förvärvade skogsägande bolaget Bergvik Öst kan få leverera lite flis (cellulosa) till stockholmarna.