"Värderingarna är irrationellt höga"

Som Realtid.se tidigare rapporterat väntas crowdfunding-sektorn fördubbla sin omsättning till 34 miljarder dollar i år. Globalt finns det över 1.000 plattformar för crowdfunding eller gräsrotsfinansiering. Och snabbast växer peer-to-peer-långivning (p2p-lending).

Nu har även Nordea hakat på trenden och startat en egen sajt där privatpersoner kan investera i onoterade bolag. Samtidigt höjs allt fler kritiska röster mot branschen.

Mark Tluszcz – vd på Luxemburg-baserade riskkapitaljätten Mangrove Capital Partners – uppmanar exempelvis investerare, i en debattartikel på Financial Times, att "ignorera hajpen kring fintech" som han uppskattar är övervärderat med 50 procent. Han dömer framför allt ut crowdfunding.

"Nästa subprime-krasch"

"En del inom finansbranschen spår redan att crowdfunding blir nästa subprime-krasch", skriver han med hänvisning till de amerikanska bolån som bidrog till finanskrisen 2007.

I Sverige är crowdfunding ett ganska nytt fenomen, medan det blomstrat i Storbritannien under flera år. Totalt finns det 30 brittiska sajter för ägarbaserad gräsrotsfinansiering. Men bara 9 av 115 crowdfunding-sökande startups går med vinst, enligt statistik från plattformen Growthdeck.

Martin Campbell, vd för fintech-bolaget Ormsby Street, tycker att det är för lätt för undermåliga startups att ta in pengar.

– Jag tror att crowdfunding-branschen är på väg att krascha storskaligt. Det bidrar inte med äkta värde, sade han i februari till sajten Startups.uk.co som bevakar och informerar om Storbritanniens tech- och startupscen.

Låg risknivå

Tech-forskaren Claire Ingram, doktorand på Handelshögskolan i Stockholm, håller delvis med och menar att värderingarna är ”irrationellt höga just nu”.

–  Investerare särskilt i USA är rädda att missa nästa Facebook eller Instagram och investerar mer och mer och mer i bolag som fortfarande inte går med vinst. Den här typen av värderingar är även vanligt inom crowdfunding-området. Men jag tror att entreprenörer inom alla områden har en benägenhet att blåsa upp värdet på sina bolag när de går in i en förhandling, säger Claire Ingram till Realtid.se.

Ändå är risken för en crowdfunding-bubbla mycket liten i dagsläget, enligt Ingram som pekar på de förhållandevis få konkurserna i branschen. Långivarnas och investerarnas risknivå är därmed fortfarande förhållandevis låg.

– Det finns inga tecken på att en krash är nära förestående, säger hon.

Hennes forskarkollega Robin Teigland, professor på Handelshögskolan i Stockholm, utesluter inte uppvärderingar.

–  Många ser risk för en bubbla just nu. Men det kan lika gärna bli en uppvärdering på grund av ny teknologi. Samtidigt är det en rad faktorer som avgör och samspelar. Vad händer till exempel efter USA-valet i höst? Bristen på cybersäkerhet är ett annat problem med risk för stora hackerattacker som följd, säger Teigland.

Trovärdiga långivare?

Mangroves Mark Tluszcz ser snarare interna hot och tror att per-to-peer-segmentet (p2p) dukar under först. Orsak: Konkurrensen är stenhård och de måste förmedla extremt många lån för att överleva.

Professor Robin Teigland avfärder den analysen och säger att plattformarna ofta har starka affärsmodeller.

Mellan 2011-2015 ökade till exempel brittiska Fundingcircle, grundat 2010, sin utlåning från motsvarande 201 miljoner kronor till 23 miljarder kronor. Hittills i år har 200 miljoner kronor förmedlats och bolaget värderas i dag till över 8 miljarder kronor.

Storbritanniens äldsta p2p-bolag Zopa – som startade 2004 och uppges vara värt närmare 12 miljarder kronor – har totalt lånat ut motsvarande 17 miljarder kronor och 5,7 miljarder kronor de senaste tolv månaderna. I dag har Zopa 63.000 registererade långivare och 150.000 långtagare.

–  De här plattformarna fyller en funktion i samhället som inte funnits tidigare, säger Teigland och tillägger att traditionella storbanker främst främst ut till kommersiella och privata fastigheter, vilket skapat ett behov av nya typer av långivare.

Men Mark Tluszcz ser andra problem: Plattformarna är inte trovärdiga, vilket undergräver värderingarna. Som Realtid.se berättat tidigare varnar även Finansinspektionen, i en färsk rapport, för stora kreditrisker inom p2p. Myndigheten anser att det "finns små eller inga incitament" för låneförmedlarna att göra en korrekt kreditprövning.

Vill vara "compliant"

Robin Teigland vill nyansera den bilden. Zopa har flera år i rad rankats som en av de mest trovärdiga långivarna i Storbritannien, medan konkurrenten Fundingcircle redovisar alla "dåliga lån" på sin sajt. Flera p2p-företag har dessutom lockat till sig tunga institutionella investerare och samarbetspartners.

JP Morgan inledde till exempel i år ett partnerskap med långivaren One Deck, Goldman Sachs har köpt Honest Dollar och spanska storbanken BBVA samarbetar med finska startupen Holbi. Robin Teigland spår en liknande utveckling i  Sverige.

– Det är viktigt att inte släppa igenom vem som helst. Men tittar man på svenska Toborrow så redovisar de kapitalsökandes kreditvärdighet. Liksom Fundedbyme vill de gärna vara compliant för de vet att de blir brända om de gör fel. Men oseriösa aktörer dyker alltid upp när nya fenomen hajpas. Trustbuddy är ett exempel som gav alla andra ett oförtjänt dåligt rykte, säger hon.

Toborrow nedvärderas

Förra veckan fick Toborrow sig dock en törn. Cykelgrossisten Bikes Toys & Sports – som i höstas tog in två miljoner kronor genom den svenska p2p-förmedlaren – försattes i konkurs, rapporterade Di Digital. Detta trots att Toborrow ansåg att bolaget hade "god kreditvärdighet".

Toborrow försöker nu få loss så mycket pengar som möjligt från konkursboet till långivarna. Bolaget blev nyligen också nedvärderat till 18 miljoner kronor av dess huvudägare NFT Ventures. Det är cirka en tredjedel av vad bolaget värderades till i oktober 2014, enligt sajten.

Nyligen sparkades dessutom vd:n samt ytterligare tre chefer från amerikanska p2p-jätten Lending Club efter "oacceptabel" låneförmedling. Enligt en internutredning ska 22 miljoner dollar, motsvarande 180 miljoner kronor, förmedlats till en och samma investerare, vilket är i strid mot bolagets egna ritklinjer.

Men det är inte bara dessa plattformar som ifrågasätts. Equity eller ägarbaserad crowdfunding får också en hel del skäll. Mangroves vd Mark Tluszcz menar att kapitalsökande startups ofta skönmålar sin verksamhet för att locka fler investerare. Något som även FI varnar för i sin rapport.

Rebus-skandalen

Och, ja. Det finns flera exempel på startups som tagit in stora ägarbaserade investeringar, värderats upp och plötsligt gått i konkurs, enligt Financial Times.

Zano, som skulle sälja miniaturdrönare, fick in motsvarande 26 miljoner kronor, men kraschade ett år senare. Takeaway-startupen Hokkei och skomärket Upper Street lyckades få ihop runt tre miljoner kronor vardera, men kollapsade snart också.

Ett av de hittills största crowdfunding-misslyckandena är brittiska fintech-startupen Rebus. Åtta månader efter att bolaget grundats konkursade det i februari i år. Detta trots att Rebus värderades till motsvarande närmare 140 miljoner kronor. Totalt 109 privatpersoner investerade motsvarande mellan 60.000 och 1,6 miljoner kronor genom PE-plattformen Crowdcube.

Totalt fick bolaget in motsvarande 9,5 miljoner kronor. Enligt grundarna skulle företaget vara värt motsvarande 1,4 miljarder kronor inom tre år och de lovade att investerarnas andelar skulle sex- till tiofaldigas i värde.

Nu verkar ingen få några pengar tillbaka alls, enligt Business Insider. I efterhand pekar det mesta på att värderingen varit kraftigt överdriven. Vinsten före skatt föll till exempel med motsvarande 22 miljoner kronor i april 2015.

Efter kraschen har Crowdcubes trovärdighet ifrågasatts. Plattformen är en av de största inom equity crowdfunding i Europa och värderas till motsvarande över 83 miljarder kronor.

"Oseriösa slängs ut"

Men Claire Ingram tycker inte att kritiken är helt befogad. Hon pekar på att Crowdcube inte har större andel konkurser än aktörer på den traditionella investeringsmarknaden. Samtidigt betonar kollegan Robin Teigland att crowdfunding alltid varit förenat med stora risker.

Trots det efterlyser forskarna inte tuffare reglering av crowdfunding, utan vill istället se mer information till allmänheten. Teigland är nämligen övertygad om att "skurkarna" ändå gör bort sig till slut.

– Om man inte är transparent kommer det du håller på med upp till ytan till slut. Oseriösa går i konkurs och slängs ut från marknaden så småningom, säger Robin Teigland och fortsätter:

– De som tog över Trustbuddy var till exempel ärliga och berättade om felaktigheterna som begåtts av bolagets tidigare ledning. Det är nästan omöjligt att göra något oseriöst idag utan att någon gång bli upptäckt.