I slutet av april uppgick den sammanlagda svenska räntebärande värdepappersskulden till 9 668 miljarder kronor, vilket är en ökning med 17 miljarder sedan mars. Ökningen beror framförallt på att upplåningen i penningmarknadsinstrument har ökat under månaden, enligt statistik från SCB.
Värdepapper för 2 646 miljarder förfaller inom sex månader
Mest läst i kategorin
Utveckling april 2023 i korthet
- Den totala räntebärande värdepappersskulden på 9 668 miljarder bestod i slutet av april till 76 procent av obligationer och 24 procent av penningsmarknadsinstrument.
- Skulden ökade i penningsmarknadsinstrument med totalt 14 miljarder under månaden medan den ökade för obligationer med 3 miljarder kronor.
- Skulden i dollardenomnierade värdepapper minskade med 52 miljarder under april, samtidigt som den ökade med 64 miljarder för värdepapper denominerade i svenska kronor.
- Den årliga tillväxttakten för den totala värdepappersskulden var 7,8 procent. Det är en minskning med 1,9 procentenheter jämfört med mars.
Säkerställda obligationer stod för den största ökningen av skulden
I april var det säkerställda obligationer utgivna av monetära finansinstitut som stod för den största ökningen av värdepappersskulden, där skulden ökade med totalt 31 miljarder kronor. Även Riksbanken ökade sin skuld med totalt 21 miljarder kronor.
Både staten (via Riksgäldskontoret) och icke säkerställda värdepapper utgivna av monetära finansinstitut gick åt motsatt håll och minskade sin skuld med 21 respektive 19 miljarder kronor.
Förfallostrukturen
Värdepapper till ett värde av 2 646 miljarder kronor förfaller inom sex månader. Knappt hälften av dessa är denominerade i utländsk valuta, främst dollar och euro.
Värdepapper från monetära finansinstitut representerar knappt hälften av det totala förfallovärdet inom sex månader, 1 252 miljarder, där majoriteten är utgivna i utländsk valuta.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.