Vårbudgeten: Statsskulden på lägsta nivån sedan 1977

– Det här är en budget för ett starkare Sverige, säger finansminister Magdalena Andersson (S) på den presskonferens där regeringens vårbudget presenteras.

Hon beskriver ekonomin som stark, med låg arbetslöshet och hög sysselsättning med den lägsta statsskulden sedan 1977.

– Det här är något som ger Sverige de muskler som krävs den dag konjunkturen vänder, säger hon om den låga statsskulden.

Regeringen räknar i vårpropositionen med att BNP-tillväxten i år blir 2,8 procent, oförändrat jämfört med prognosen från februari. Nästa år beräknas Sveriges BNP öka med 2,2 procent, för att 2020 öka med 2,1 procent, också det oförändrat jämfört med tidigare bedömningar.

– Ekonomin är stark och arbetslösheten har sjunkit, säger finansministern.

I vårbudgeten spenderar regeringen sammanlagt 2,6 miljarder kronor på nya satsningar i år.

”Vi har tagit Sverige i en ny riktning. Investeringar i jobb, sjukvård, skola och klimat har gett resultat. Nu fortsätter regeringen med ytterligare satsningar för ett tryggt och hållbart Sverige”, skriver finansministern i ett pressmeddelande om budgeten.

Arbetsmarknaden är fortsatt stark, med fler beräknade jobb i år än vad regeringen trodde i höstas. Sysselsättningsgraden är den högsta sedan 1992 och den högsta som någonsin uppmätts i något EU-land av EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Även arbetskraftsdeltagandet ökar, mer än vad regeringen trodde i höstas.

– Det är fler som får arbete, men ännu fler som söker sig ut på arbetsmarknaden, säger Magdalena Andersson.

Arbetslösheten bedöms landa på 6,2 procent i år. Nästa år räknar regeringen med en arbetslöshet på 6,2 procent. Under 2020 räknar regeringen med att arbetslöshet sjunker till 6,1 procent. Under 2017 låg arbetslösheten på 6,7 procent.

Regeringen räknar med något lägre inflation än tidigare, vilket gör att finansdepartementet inte längre tror att Riksbanken höjer styrräntan i år.

Överskottet i de offentliga finanserna skruvas ner något i regeringens vårproposition. I år spås den offentliga sektorns finansiella sparande uppgå till 1,0 procent av BNP. Det kan jämföras med 1,1 procent i senast föregående prognos.

Från nästa år gäller ett nytt överskottsmål, där riktmärket byts från dagens finansiella sparande på 1 procent av BNP till ett strukturellt finansiellt sparande (då effekterna av konjunkturen är borträknade) på 0,33 procent av BNP.

Regeringen räknar med att det strukturella överskottet i offentlig sektor blir 0,5 procent av BNP i år och 0,5 procent nästa år.

Andra bedömare ser dock ett betydligt lägre strukturellt överskott 2018–2019. Konjunkturinstitutet räknar med noll i strukturellt överskott i år och 0,1 procent av BNP 2019.

För 2020 räknar regeringen med ett strukturellt överskott på 0,8 procent.

Statsskulden bedöms minska stadigt framöver för att nå 29 procent av BNP 2021. I fjol låg den på drygt 40 procent.

Finansministern konstaterar också att det är bra fart i den globala ekonomin och att tillväxten har stärkts i både USA och euroområdet.

– Det vi ser i euroområdet nu är en klar förbättring, med starkare utfall än vi vågat hoppas på, säger Magdalena Andersson.

De ekonomiska risker i omvärlden som finansdepartementet pekar ut i budgeten handlar om USA:s syn på frihandel, Brexit, en inbromsning i den kinesiska ekonomin samt en finansiell oro och möjliga obalanser i tillgångspriser där det främst handlar om de svenska hushållens skuldsättning och svenska bostadspriser.

– Rörelserna på marknaderna verkar ha blivit större och det håller vi ögonen på.

Vårbudgeten bygger på en överenskommelse mellan de båda regeringspartierna och Vänsterpartiet.