"Valfrihet har varit en given utgångspunkt"

Utredaren Mikael Westberg presenterade igår måndag sin utredning för regeringen. Då framkom bland annat hur det fondtorget ska utformas. Realtid har efter presskonferensen intervjuat utredaren Mikael Westberg om vad han har kommit fram till.

Vad är det som inte fungerar med dagens pensionssystem?
– Sedan pensionssystemet infördes har vi kunnat konstatera att de möjligheter och den valfrihet som spararna har inte motsvarar de ekonomiska teorierna.

– Systemet är konstruerat mer utifrån hur människor faktiskt agerar än hur man önskar att de agerade. Det är det ena skälet, det andra skälet är de fondskandaler som vi har sett på senare år som har handlat om att ett antal sparare har upplevt mycket stora förluster i sina fonder till följd av oseriösa aktörer och ibland också misstänkta brottsliga förfaranden.

Utredningen är på 800 sidor, vad är viktigast och mest intressant?
– Det är en omfattande utredning, det har funnits tre tydliga spår. Det ena har ju handlat om fastställa ett mål för premiepensionssystemet och utforma en valmiljö som utgår från hur människor är. Den andra delen har handlat om att ta fram ett regelverk för upphandling av fonder. Den delen handlar ju om att göra ett ”superval” på precis samma sätt som vid övriga fondförsäkringslösningar, till exempel inom tjänstepensionen. Den tredje delen har handlat om att föreslå en ny organisation inom staten för upphandling av fonder. Det gör ju att utredningen har blivit ganska omfattande, eftersom det har varit många frågor att titta på.  

Antalet fonder ska minska kraftigt, från 500 till runt 150-200. Är det inte bra med valfrihet?
– Valfrihet har varit en given utgångspunkt. Så mitt förslag är att förstärka valfriheten genom att befästa den i lag. Det ska erbjudas ett varierat och sammansatt fondtorg av lämpliga premiepensionsfonder som ger rejäl valfrihet till spararna. Och min bedömning är att det ska finnas ett antal kategorier och olika slags fonder som utgår från vad spararna har önskemål.

Finns det någon kategori som finns nu som utredningen tycker ska bort helt?
– Nej, det har inte varit mitt uppdrag att bestämma det. Upphandlingen av fonder och fondtorget ska göras av den nya myndigheten efter professionella bedömningar. Man ska titta på olika plattformar och försöka att hitta bästa branschstandard. Framförallt ska man utgå från vad pensionsspararna efterfrågar, just för att säkerställa en bra valfrihet.

En statlig myndighet ska skapas, behövs det verkligen?  Det finns ju redan en pensionsmyndighet?
– En förutsättning för uppdraget och en del av pensionsöverenskommelsen var att det inte ska vara pensionsmyndigheten som hanterar upphandlingen av fonder för fondtorget. Skälet för det är att regeringen inte ska kunna styra fondurvalet. Därför står det i mina direktiv att vi förslår en myndighet som har ett oberoende som liknar AP-fonderna, med ett oberoende mot regeringen. Därför har jag föreslagit att inte inrätta en ny myndighet utan i stället ge Sjunde AP-fonden ytterligare uppgifter (Sjätte AP-fonden ska döpas om till Myndigheten för Premiepensionens Fondförvaltning enligt utredningen, reds anm).

– Ett motiv för att göra på det här sättet är just att det är effektivare att utnyttja en redan befintlig myndighets struktur.

Upphandlingen av nytt fondtorg beräknas ta två år. Vad är det som tar så lång tid?
– Det är min bedömning att man kommer att behöva ta in förfrågningsresultat och bestämma vilka kategorier som ska finnas på fondtorget. Det här är ju inte en upphandling över ett bräde. För att kunna få ihop det här sammansatta fondtorget med indexfonder, aktivt förvaltade fonder, Sverige- och globala fonder, branschfonder så behöver man göra en upphandling per kategori. Det tar lite tid, sedan är tanken att de här avtalen ska förfalla vid olika tidpunkter så att man inte behöver upphandla hela fondtorget på nytt vid ett givet tillfälle.

Hur ska ni göra för att skandalerna med Allra och Falcon Funds inte upprepas. Bedragare hittar ständigt nya vägar.
– Det är sant. Det går aldrig att garantera att såna saker inte inträffar igen. Med det här förslaget så minimeras riskerna, det kommer att ske noggranna kontroller i förväg, man kommer att följa förvaltningen fortlöpande. Både utifrån att hur fonderna följer regelverket och hur förvaltningen lyckas i förhållande till de mål som satts upp. Det kommer krävas att den nya myndigheten gör ett ordentlig jobb med att följa upp fonderna.

Fondbranschen tycker att alla straffas när några få missköter sig. Vad säger du om den kritiken?
– Utgångspunkten för det här förslaget har ju varit  att utgå från pensionsspararna och deras behov. Tittar man på erfarenheterna från tjänstepensionen så är en valmiljö med alltför stort antal fonder för svår för de allra flesta spararna.

– Dessutom är det så att genom att göra som man gör inom andra försäkringar, till exempel inom tjänstepensionen, gör ett urval som skapar ett fondtorg som ger pensionsspararna ett bättre urval. Det är det som har varit avgörande för mitt förslag.

Fanns det något som förvånade dig när du gjorde utredningen?
– Jag har jobbat med de här frågorna tidigare. Det som är tydligt är ju att premiepensionen genom att ha en öppen anslutning har varit unik på det viset. Jag har inte hittat några liknande exempel där man har ett i princip öppet fondtorg, utan likande upplägg har någon form av urval, till exempel inom tjänstepensionen gör man ett ganska kraftig urval. Skälet till det är ju att urvalet skapar bättre förutsättningar för hög avkastning.

Du syftar bland annat på rabatter på fondavgiften som finns i tjänstepensionen. Men de här rabatterna är ofta högre inom PPM.
– Det är riktigt att rabatterna och avgifterna är en del. Men en fonds möjlighet att generera avkastning beror ju också på förmågan hos fondförvaltaren att utföra ett uppdrag på bästa sätt. Och där finns olika metoder för utvärdering som tillämpas inom tjänstepensionen. Jag menar att samma metoder även borde tillämpas inom den statliga premiepensionen.

Fonderna inom PPM har ofta varit billigare än inom tjänstepensionen vad gäller avgiften.
– Absolut, och det finns inget som säger att de inte kan fortsätta vara billiga. Samtidigt kan man välja ut de fonder som har störst sannolikhet att generera en god avkastning. Eller i varje att man lyckas välja bort de fonder som med hög sannolikhet kommer att generera sämre avkastning. Detta går att kombinera med en prispress på fonderna.

Fondbranschen säger vidare att det finns en risk för massa flöden och byten som spararna inte har bett om. Har den rätt i det?
– Mitt förslag är ju att det kapital som idag finns på fondtorget i allt väsentligt kommer att finnas kvar på fondtorget. Om en fond efter  upphandling fortsätter att ha ett fondavtal som följer reglerna kommer kapitalet att ligga kvar i den fonden. Är det så att det så att fonden inte har ett fondavtal efter upphandlingen, då får spararen chans att välja en annan fond på fondtorget. Såtillvida kommer kapitalet att finnas kvar på fondtorget. Mitt förslag för de sparare som inte gör ett val är att kapitalet ska föras över till likvärdiga fonder på fondtorget. Detta för att beakta spararens val av en viss bransch eller region för sitt sparande inom premiepensionen. Min bedömning är att det inte kommer att ske någon stor rörelse av kapital från fondtorget. De sparare som valt att placera sina pengar i premiepensionen själva kommer att kunna göra det även i framtiden.

Hur ser processen ut framåt, vad händer nu?
– Utredningen har lämnat ett förslag. Nu ska det naturligtvis remitteras och därefter kommer det att krävas lagstiftning eftersom det bygger på ett förslag att det här ska regleras i lag, själva oberoendet i förhållande till regeringen. Mitt arbete fortsätter, jag har ett uppdrag att leda den här utredningen som en organisationskommitté och underlätta övergången till ett nytt upphandlat fondtorg.