Vägen framåt för Max Matthiessen betyder inte ”business as usual”

Vi får hoppas att riskkapitalisten Nordic Capital kan lyfta försäkringsförmedlaren Max Matthiessens lite solkiga renommé när riskkapitalmiljön återigen tar över försäkringsförmedlaren. 

Ur Nordic Capitals perspektiv är transaktionen strategiskt vettig. Riskkapitalisten har de senaste åren investerat en hel del i finanssektorn; till exempel Nordax Bank, norska Bank Norwegian och nätmäklaren Nordnet. Nu tillförs även försäkringsförmedling och kapitalförvaltning. 

Nordic Capital vill driva upp tempot i affären och räknar med en fördubbling av försäljningsintäkterna på fem år som i fjol var drygt 1,5 miljarder kronor. Riskkapitalisten pekar ut tjänstepensionssidan och förmögenhetsförvaltningen som tillväxtben. Förvärvet sker i ett skede där strukturella förändringar väntar i förmedlingsbranschen samtidigt som det regulatoriska ramverket lär skärpas. Detta kommer kräva resurser. 

Ur ett slutkundsperspektiv, det vill säga de anställda i bolag som utnyttjar tjänstepensionsförmedlarna för sina tjänstepensionslösningar, är det i nuläget oklart om vad den nya riskkapitalägaren vill. Det finns mycket, ibland väldigt aggressiv, och ofta återkommande kritik mot de ledande tjänstepensionsförmedlarna Söderberg & Partners och Max Matthiessen.

Kritiken bygger på att försäkringsförmedlarnas rådgivning har en inbyggd slagsida åt egenproducerade dyra fonder. Vid upprepade tillfällen har Max Matthiessens och Söderberg & Partners egna “aktiva” fonder kommit ut extremt svagt vid jämförelser av den avgiftsjusterad avkastning. Så skedde till exempel i fjol när Max Matthiessen kom sist i Morningstars jämförelse av fondbolag. 

Samtidigt är försäkringsförmedlarnas erbjudande en billig och effektiv lösning när arbetsgivaren ska fixa en tjänstepensionslösning till sina anställda. För många mindre och medelstora bolag är tjänstepensionsfrågan komplex och svår. Det är lätt att välja en försäkringsförmedlare för att kunna fokusera på sin egen affär. 

Nordic Capital har betydande resurser och är naturligtvis medvetna om kundkritikproblematiken. Riskkapitalister är ju kända för att lägga allt krut på vinstmaximering för att få upp värdet på investeringen. I fallet Max Matthiessen är det inte säkert att vägen framåt är “business as usual” utan snarare att rejäl och uppfriskande åtstramning av affärsetiken i kombination med ett vassare och billigare fondpaket. Förmedlingsbranschen kan, precis som många andra delar av finansbranschen, utsättas för ett konkurrenshot från nya fintechaktörer som ser att det går att göra samma sak fast på en kundvänligare och billigare sätt.