Utbredd finansoro för techdominans

Banker, teknikbolag och myndigheter behöver jobba närmare varandra för att motverka risker kopplade till ny teknologi som molnlösning, artificiell intelligens (AI) och blockchain. Teknologierna effektiviserar förvisso finansbolags och bankers datahantering, men medför också risker, enligt gruppen.

Det rappoterar Finacial Times med hänvisning till ett utspel från finanslobby-gruppen ”UK Finance” och managementkonsulten Parker Fitzgerald.

”UK Finance” pekar, i sitt utspel, också på finansbranschen minskade datakontroll när serverhallar flyttas allt längre bort från dem. FT nämner att Microsoft nu exempelvis experimenterer med att ha sina servrar på Stilla havets botten för att kunna kylla dem på naturlig väg och slippa förbruka enorma mängder el för nedkylning.

Rapporten publiceras bara dagar före införandet av EU:s nya dataskyddslag GDPR som träder i kraft den 25 maj och ersätter PUL i Sverige. Lagen skärper kraven på hur data får hanteras och hur den ska struktureras. Konsumenter, om de ber om det, har också rätt att få sina personuppgifter raderade från bank- och företagsregister.

Ändå, menar lobbygruppen, är europeiska myndigheters metoder för att övervaka ny teknik som AI och blockchain daterade. FT påpekar dock att de flesta myndigheter redan har strikta övervakningsfunktioner. De kräver till exempel att banker ska binda mer kapital om de är exponerade för högre operationell risk. Sådana åtgärder inkluderar vanligtvis också cybersäkerhet, skriver tidningen.

Utspelet kommer också i en tid när allt fler traditionella finansaktörer flyttar delar av sin data till molnet. Många undersöker också hur det databasliknande systemet blockchain – tekniken bakom bitcoin, men som har en rad olika användningsområden – kan inverka på affärsmässiga beslut och effektivisera transaktionsprocesser. Det finns även ett stort intresse kring AI och maskininlärning för att kalkylera olika utfall och kunna arbeta med proaktivt.

Samtidigt råder en utbredd oro i finansindustrin för att techbolag som Microsoft, Amzon och Google ska få en allt för dominerande ställning globalt, på bekostnad av storbanker och försäkringsbolag – som dessutom, i allt högre grad, använder techjättarnas molntjänster.

Lobbygruppen antyder att relationen med techvärlden blivit allt mer ansträngd, då ”denna dynamik som i dagsläget mest baseras på samarbete mycket väl kan bana väg för ett mer konkurrensinriktat förhållande i framtiden”, skriver gruppen.

Amazon erbjuder redan betaltjänster och lån till handlare i sitt nätverk. Bolaget ska framöver även lansera en egen bankkontolösning till sina kunder. Amerikanska Facebook-användare kan sedan ett par år tillbaka föra över pengar till varandra via Facebook-appen Messenger. Och bolaget landade nyligen även en licens för elektroniska pengar på Irland.

Europeiska banker pressas också av EU:s nya betaltjänstdirektiv PSD2 som infördes 1 maj i år. Lagen syftar just till att minska bankernas monopolliknande ställning på finansmarknaden. PSD2 innebär i huvudsak att banker inte längre får hemlighålla kunders konto- och transaktionsdata. Istället måste de, om bankkunden så önskar, dela med sig av kontoinformation till så kallade tredjepartsaktörer, till exempel fintech-startup och appbolag.

Dessa tredjepartsaktörer kan i sin tur bygga egna tjänster på informationen. Vissa banker är nu oroliga för att uppstickare snor russinen ur bankernas affär, skriver FT. Detta är något bland andra Banco Santanders vd Ana Botín varnat för i en krönika på Financial Times.