USA stänger dörren för eliten

För att få ett så kallat kvalificerat jobb i USA krävs ett arbetsvisum, H1B visum som ett amerikanskt företag ansöker om för den utländska potentiella medarbetaren. Men antalet viseringar är nere i 65.000, vilket är mer än en halvering jämfört med hur det var mellan 2000 och 2005.

– Syftet med H1B-visumet är att anställa människor där det inte finns amerikaner som har kompetens nog till att få de jobben. För att kunna anställa en utlänning måste bolagen kunna bevisa att de inte har kunnat hitta en amerikan, säger Ryan Koch, presschef vid den amerikanska ambassaden i Stockholm till Realtid.se.

I ett land som nyligen noterade sin högsta arbetslöshet på 26 år blir denna motivering knivigare.

– Om de nyligen har sparkat amerikaner blir det svårare att bevisa att de verkligen behöver någon utlänning. Så har det alltid varit med H1B, fortsätter Ryan Koch.

Ser du ett protektionistiskt inslag i detta?

– Ja, på sätt och vis går visumet ut på att skydda alla de som nyss förlorat sitt jobb.

Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Finans och Försäkring som kommer ut varje fredag.

För USA:s del har H1B-visumet tidigare setts som ett steg i att kunna rekrytera globala talanger och med tanke på att landet har lyckats relativt bra med det diskuteras nu om restriktion när det gäller kvalificerad arbetskraft verkligen är rätt.

Samtidigt menar kritikerna att utländska medarbetare på bolagen har lägre lön än sina amerikanska kolleger, vilket lett till att även de amerikanska lönerna pressats ned.

Det amerikanska stimulanspaketet värt 787 miljarder dollar gör det svårt för finansiella institutioner, som tagit emot skattebetalarnas medel att ansöka om H1-B visum för kvalificerade utlänningar eftersom de nyligen har sagt upp amerikanska arbetstagare.

Goldman Sachs vd Lloyd Blankfein gjorde ett politiskt utspel i gårdagens Financial Times.

– USA alltid har varit en magnet för många av de mest begåvade, hungriga och kompetenta människor i världen, sade han och fortsatte:

– Vill vi verkligen tala om individer som kommer att hjälpa företag att växa och förnya sig – ytterst skapa fler jobb – att de borde söka arbete någon annanstans?

På Swedbanks kontor i New York arbetar 14 personer.

– Vi har inte påverkats av detta, säger Swedbanks presschef Anna Sundblad.

Inte heller Handelsbanken har påverkats.

– Det är inget känt problem, säger Ylva Tüll, som sköter interninformationen inom Handelsbanken.

Men Christian Dahlberg, chef för SEB:s kontor i New York säger:

– Det påverkar absolut när det gäller att anställa expats. SEB säljer Nordeuropeisk kompetens till den amerikanska marknaden. För att göra detta professionellt och med rätt kompetens lokalt, krävs att vi har ett antal expats på relevanta positioner. Det är redan svårare att få i genom visum generellt då allt fler ansöker utan att antalet accepterade har ökat nämnvärt. Drar man nu eventuellt ner på kvoterna kommer det bli än svårare.

Att de amerikanska bolagen får det allt svårare med bevisbördan berör eliten. Förra året delades det totalt ut 85.000 H1B-visum, varav 274 var svenskar.

Per-Allan Karlsson, senior partner på headhuntingbyrån Heidrick & Struggles menar dock att stjärnorna inom svenskt näringsliv inte berörs av de nya reglerna.

– Vi har inte märkt av det. Om vi hittar en svensk till ett uppdrag som vd på ett amerikanskt bolag till exempel – då är han outstanding och arbetstillståndet blir inget stort problem, säger han.

I den kretsen som Heidrick & Struggles rör sig i finns en fördom som går ut på att man tror det blir lättare att hitta rätt person för att fler folk blir tillgängliga på marknaden. Men klicken som han intresserar sig för är fortfarande väldigt liten.

Har de bästa fått behålla jobben?

– Ja, det tror jag men jag fokuserar på en extremt liten del av svenskt näringsliv.