Upp till bevis för Larmag

Falcon Funds-skandalen som kostat pensionssparare över 1 miljard kronor enligt Pensionsmyndigheten*, briserade 2016. Men ända fram till 2017 gjorde värdepappersbolaget Nord Fondkommission affärer med personer som kopplats till nätverket bakom svindeln. Det visar Realtids granskning av det omfattande förundersökningsmaterialet i Falcon-utredningen.

Det handlar bland annat om försäljning av obligationen Reditum till svenska kunder. Enligt material från Ekobrottsmyndighetens utredning skedde transaktioner så sent som i juni 2017. Vid den tiden var den sedan länge känt att Reditum hade koppling till Falcon Funds vars samarbetsavtal med Pensionsmyndigheten hade sagts upp ett år tidigare – i juni 2016.

Reditum-obligationen

”Hit leder Falcon Funds-trådarna”, skrev tidningen Dagens Industri redan i november 2016 och pekade på kopplingen mellan den forne fastighetsklipparen Lars-Erik Magnusson, Reditum-obligationen, Magnussons bolag Larmag och Falcon Funds.

DI rapporterade att en av Falcon Funds fonder – Falcon Balanced Fund – hade investerat mångmiljonbelopp i obligationen Reditum, som givits ut av ett bolag i Lars-Erik Magnussons Larmag-sfär. Det rörde sig om totalt 161 miljoner kronor – och det skulle bli Falcon Funds enskilt största investering.

Parallellt köpte Lars-Erik Magnussons bolag enligt DI nyemitterade och existerande aktier i svenska elbolaget Werel för drygt 100 miljoner kronor – pengar som till stor del och på flera olika sätt hamnade i fickorna på de numera dömda huvudpersonerna bakom Falcon Funds: Max Serwin och Afram Gergeo.

Werel

El-handelsbolaget Werel AB, vars verksamhet startade 2013, var centralt i Falcon Funds-svindeln. Via Werel plockade huvudmännen Max Serwin och Afram Gergeo ut mångmiljonbelopp av pensionsspararnas pengar. Werel ägdes till en början av Max Serwins Malta-registrerade bolag Solid Venture Capital Ltd. 2015 överläts majoriteten av Werel-aktierna till Afram Gergeo och hans bolag Gergeo Holding. 2017 fusionerades Werel med Werel OY som gick i konkurs i januari 2019.

Ekobrottsmyndighetens utredning visar hur pensionsspararnas medel, via en lång rad bolag och finansiella instrument, till slut förvandlades till aktier i Werel. Pengarna gick vidare till huvudpersonerna genom att Afram Gergeo och hans bolag sålde existerande aktier till orimligt höga värderingar, varvid stora belopp i form av ”provision på köpeskillingen” hamnade i Max Serwins fickor. Enligt revisionsfirman Deloitte erhöll Gergeo Holding en avkastning om flera hundra gånger det investerade kapitalet i aktierna.

Men pengar plockades också ut i form av ”management fee” och ”lön”. Afram Gergeo har berättat under förhör att han under åtta månaders tid tog ut totalt 6 miljoner kronor i management fee. Under fyra månader år 2017 tog Gergeo tillsammans med sin fru ut ytterligare 1,5 miljoner i lön.

Omedelbar koppling

Enligt tingsrättsdomen i det andra Falcon Funds-åtalet från i mars i år fanns det en omedelbar koppling mellan att pensionsmedel investerades i Lars-Erik Magnussons obligation Reditum och att Falcon Funds huvudmän fick ut pengar från Werel. Transaktionerna skedde i flera omgångar. Så här beskriver Stockholms tingsrätt pengaflödet vid en av affärerna:

”Som framgått ovan investerades 10 300 000 euro av de av Falcon Funds investerade medlen i DB7 Prime Fund. Härav använde DB7 Prime Fund 5 151 541 euro, varav 151 541 euro avsåg ränta, till inköp av 5 000 obligationer i Reditum SA. Detta belopp lånade Reditum SA ut till Larmag Real Estate. I samband därmed köpte Larmag Energy Group 500 aktier i Werel från Gergeo Holding för 2 500 000 euro; köpeskillingen erlades av Larmag Real Estate på uppdrag av Larmag Energy Group. Gergeo Holding hade köpt de 500 aktierna av SVC Malta för 50 000 kr.”

När Realtid intervjuar Lars-Erik Magnusson uppger han att han inte har med Falcon Funds att göra och att han inte känner Max Serwin:

– Pengarna har gått till att köpa kommersiella fastigheter i Holland, säger Lars-Erik Magnusson angånde hur pengarna från Reditum-obligationen har använts. Han tillägger:

– Vi har sålt obligationer till olika investerare och sedan hur obligationsinvesterarna fått de pengarna har vi ingenting med att göra. Vi tar in pengar och investerar dem i fastigheter.

Förlängd löptid

Men Reditum-obligationen dyker inte bara upp i Falcon Funds-härvan. Det visar sig också att obligationen har sålts till svenska investerare via Nord Fondkommission och dess anknutna ombud CV & Partners. Det är oklart hur stora belopp som har tagits in denna väg. Nord Fondkommission har valt att inte svara på Realtids frågor.

Men enligt dokument som Realtid tagit del har Nord fått hantera klagomål från kunder som vill ha tillbaka sina investeringar. Räntebetalningar har varit försenade och obligationen skulle ursprungligen ha löpt ut sommaren 2020 men några pengar återbetalades inte. Istället har löptiden förlängts vid två tillfällen – senast till juli 2021.

Av material till investerarna framgår att det pågått ansträngningar för att refinansiera obligationen. I december 2020 gick ett pressmeddelande ut med innehållet att Covid-19 satt käppar i hjulet men att en refinansiering väntades vara klar under första kvartalet i år. Totalt uppgår obligationsskulden till 200 miljoner euro plus räntor

I dagsläget är Lars-Erik Magnusson fåordig om hur det gått med refinansieringen men han är säker på en sak.

Kommer ni att kunna betala igen de här pengarna i juli?
– Absolut.

Men är ni klara med refinansieringen?
– Vi kommer att betala tillbaka obligationen den 15 juli, säger Lars-Erik Magnusson.

Samma besked gav han i ett vittnesförhör med Ekobrottsmyndigheten i september 2019:

”Bonden ska betalas igen. Om Falcon fortfarande äger bonden får de tillbaka pengarna. Larmag har tillgångar så att de kan betala tillbaka bonden”, summeras förhörsutskriften.

Han berättar också att Larmag inte hade något inflytande över hur Werel hanterades och beskriver sig som lurad:

”Magnusson anser att huvudägaren hade planerat det här. Huvudägaren tog ut pengarna ur bolaget i stället för att investera. Larmag hade inte kontroll över bolaget och kunde inget göra.”

I samma förhör förklarar Magnusson hur det kom sig att pengarna från Falcon Funds placerades i Reditum från första början. Det var via Patrik Sternek på Avalon Capital i Schweiz som investeringen förmedlades. I Falcon-utredningen finns ett flertal kopplingar mellan Avalon och de olika placeringar som gjordes med Falcon-spararnas pengar. Som Realtid avslöjade i maj är Patrik Sternek en av flera nya misstänkta i den fortsatta Falcon Funds-utredningen. Enligt åklagare Jerker Asplund har han delgivits misstanke om grovt bedrägeri alternativt grov trolöshet mot huvudman. Vid ett förhör i Schweiz våren 2020 vägrade Sternek att svara på i princip alla frågor.

Enligt Lars Erik Magnusson har Avalon sålt Reditum-obligationer vid fler tillfällen.

”Mäklarna får en provision. Avalon capital har fått provision. Om de säljer för nominellt värde + upplupen ränta får de 10%. Det är utbetalat. Avalon har mäklat andra affärer också”, säger Magnusson i vittnesförhöret.

Även PPM-fonden GFG Global Medium Risk Fund hade gjort stora investeringar i Reditum innan Pensionsmyndigheten stoppade verksamheten 2016. I GFG har Pensionsmyndigheten haft större framgångar med att säkra tillgångar än i Falcon Funds.

Lars-Erik Magnusson berättar för Realtid att han också träffat Patrik Sternek och brodern Christan Sternek på gemensamma möten.

– Ja, det var ju en massa olika mäklare som kontaktade oss och vi sålde obligationen till deras kunder. Jag kommer inte ihåg vad bolagen hette men jag vet att det var Patrik Sternek och Christian Sternek. De har varit med och förmedlat obligationen, säger Lars-Erik Magnusson.

Christian Sternek vad vd och huvudägare på CV & Partners i Malmö. Enligt vittnesförhöret ska ett av mötena med bröderna ha skett i just Malmö. Det är inte känt hur stora belopp som togs in från svenska investerare men Realtids granskning visar att CV har sålt Reditum-obligationen direkt till svenska investerare.

Realtid har sökt Patrik och Christian Sternek för en kommentar utan framgång. Nord Fondkommission har valt att inte svara på Realtids frågor.

*Den totala skadan orsakad i Falcon, Optimus och GFG enligt Pensionsmyndigheten drygt 1,4 miljarder kronor. Det belopp åklagaren har lett i bevis som brottsligt är totalt cirka 800 miljoner kronor.

Per Agerman
Annelie Östlund