Unga jurister i clinch med gamla värderingar

Liksom så mycket annat i samhället påverkades juristbranschen av finanskraschen 2008. Klienterna har sedan dess blivit mycket mer medvetna och krävande, och så har jurister ur generation Y som är födda på 80- och 90-talen börjat ta plats i arbetslivet. Enligt Zarina Virsholm på Sharp Recruitment och som jobbar med rekryteringar av jurister har denna yngre generation nya prioriteringar och ställer högre krav på arbetsgivarna.
– Juristbranschen, speciellt byråerna, hänger inte med i utvecklingen, säger Zarina Virsholm och ger några exempel.

– Det finns en lång tradition att en nyanställd jurist börjar från "botten" med saker som att ta fram information och att träna på att skriva avtal, och att man successivt lär sig det praktiska juristarbetet av de mer erfarna juristerna. Men dagens nyutbildade jurister vill istället träffa kunder och få mer eget ansvar direkt.

Kan du berätta lite mer om vad som utmärker de unga juristerna i generation Y, som ju ofta är mellan 20 och 30 år?
– För dem går personlig utveckling före lojalitet till arbetsgivaren. De har tydliga mål och vill gärna direkt veta hur de kan bli delägare och när.

Värderingsfrågor är också viktigt; företagets värderingar ska spegla deras egna. Det kan exempelvis gälla miljötänk, CSR, jämställdhet eller välgörenhet och pro bono-arbete. Att kunna jobba flexibelt för att få balans i livet och lyckas få ihop "livspusslet" är också ett vanligt önskemål. En undersökning som gjordes nyligen visade att hela 64 procent av de tillfrågade juristerna kunde tänka sig att gå ner i lön i utbyte mot ökad flexibilitet.

Som ett resultat av detta söker sig de nyutexaminerade generation Y-juristerna allt oftare till byråer och juristfirmor som jobbar på ett mer modernt sätt, där de direkt kan få ett större personligt ansvar och även påverkar sin arbetssituation lättare.

­En annan trend bland de yngre juristerna går lite stick i stäv med ovan nämnda prioritering av flexibilitet framför lön. I dag väljer många jurister att nischa sig redan under utbildningstiden eftersom de vet att de, om de lyckas få ett jobb inom sin nisch vill säga, kan kräva en högre lön än annars.
– Det är inte ovanligt att en nischad jurist med bara ett par års erfarenhet kräver en månadslön på uppåt 50 000, medan den gängse lönen på en av de stora byråerna som ofta har en fastlagd lönetrappa kanske är runt 32 000, säger Zarina Virsholm.

Vad har du för råd till dagens unga arbetssökande jurister för att de ska hitta en arbetsgivare som passar deras krav och livsstil?
– Undersök arbetsmarknaden noga innan du gör ditt val; det finns många fler karriärvägar i dag än de traditionella. Innan du söker ett jobb, och framför allt innan du går på intervju – tänk till vad som är viktigt för dig så att du kan svara på frågan"Varför vill du komma till just oss?". Det går att ställa krav eftersom det finns ett stort behov av jurister där ute, så det finns en plats för alla.

Och vad är då ditt råd till arbetsgivarna så att de inte missar "topptalangerna"?
– Det viktigaste är att de tar de nyutbildade juristernas prioriteringar på allvar och att de tydligt berättar om vad de har att erbjuda sina anställda när det exempelvis gäller flexibla arbetstider och personlig utveckling. Så kallad "face time", det vill säga att man måste vara på kontoret rent fysiskt vissa timmar, är på väg ut i takt med alla nya tekniska lösningar som kommer. Det är också viktigt att företagets värderingar är tydliga, både i teori och handling.