Tryckte upp aktiekursen - döms i tingsrätten

Den nya lagen om marknadsmanipulation trädde i kraft 1 februari 2017. I tisdags kom den första domen som lutade sig på den nya lagstiftningen då handeln ägt rum efter lagen trädde i kraft.

Jämfört med den tidigare lagstiftningen ser man allvarligare på denna typ av brott och påföljden för marknadsmanipulation som bedöms som grovt brott har höjts till max sex års fängelse.

Mannen som dömdes i tisdags dömdes dock till villkorlig dom och böter om 32.000 kronor då domstolen bedömde att brottet var av normalgraden.

– Påföljden är rimlig och riktig. Det är bra att tingsrätten ser vilket syfte handeln har haft och att man sätter ned foten när det gäller den här typen av förfaranden, säger åklagare Jonas Myrdal.

Han uppger att det tidigare var lätt att misstänka viss handel var kursmanipulativ redan när man jämförde courtage-avgifterna med handeln. Han hänvisar till de så kallade ”enpetarna”, handel där en person köper eller säljer aktier för väldigt låga belopp och påverkar kursen med denna handel. Man såg ofta en orimligt liten volym i förhållande till courtaget som i normala fall ligger på runt 50 kronor och upp till 100 kr. Nu ser det dock marknaden lite annorlunda ut.

– Det är en relativt ny företeelse att man har ett väldigt lågt courtage. Courtaget har pressats ned. Avanza och Nordnet erbjuder i vissa fall ett courtage på nästan ingenting. I detta fall 1 krona.

– I det här fallet var de handlade beloppen högre, runt 250 kr, och courtaget endast 1 kr. Det är bra att tingsrätten inser att det ändå kan vara en form av otillåten kursvård. Den åtalade personen hade ett stort innehav i aktien. Eftersom han gjorde ett stort antal köp, om relativt små belopp, och endast köpte när köpen ledde till kurshöjningar är det uppenbart att syftet varit att försvara värdet på det stora befintliga innehavet i aktien. Det agerande är tyvärr något som vi ser ganska ofta, säger Jonas Myrdal.

Han uppger att det bland en del aktiehandlare tycks ha uppkommit en insikt om man inte, i syfte att påverka kursen, får handla för mycket små belopp och många därför verkar ha börjat handla för lite större belopp, i tron att man därmed kan undgå att bli dömd för enpetare. Jonas Myrdal poängterar att det därför är bra och viktigt att domstolen nu faktiskt dömt för otillåten kursvård trots att det inte gått att stödja sig på en jämförelse mellan den handlade volymen och courtaget.

Åklagare Jonas Myrdal har i stämningsansökan yrkat att den misstänkte mannen ska dömas för marknadsmanipulation efter att ha handlat 33 poster om 100 aktier i First North-noterade North Chemical AB/Clemedo Group AB under perioden 8 maj till den 21 juni 2017. 

Åklagaren hänvisar till att köpen skett till ett högre pris än senast betalt och att dessa skett utan kommersiellt syfte i förhållande till marknaden. Handeln har gett falska eller vilseledande signaler avseende priset på aktierna, vilket åklagaren har hävdat att mannen har insett. 

I andra hand har åklagaren yrkat att mannen ska utge en sanktionsavgift på 300.000 kronor, för det fall domstolen skulle finna att agerandet var ringa eller att den åtalade personen inte haft uppsåt till att vilseleda marknaden utan endast skulle ha agerat av oaktsamhet. 

Vilken påföljd är mest skrämmande, sanktionsavgiften eller bötesstraffet med den villkorliga domen?

– Det har varit en diskussion om inte Finansinspektionens sanktioner har varit för höga. Några domstolsavgöranden finns inte än men väntas inom kort. Gällande rätt får därmed än så länge, i avsaknad av domstolsavgöranden,  sägas vara Finansinspektionens beslut om sanktioner, vilket jag utgått från. Nivåerna är dock inte huggna i sten och jag skulle inte bli förvånad om domstolarna, när frågan ställs på sin spets, kommer sänka sanktionsavgifterna något. 

I förarbetena finns det olika uttalanden om detta. Utredningen som gav förslag på ny lagstiftning skrev att FI:s sanktionsavgifter bör ligga i linje med de tidigare bötesbeloppen vid ringa brott, vilka var mycket lägre än Finansinspektionens nuvarande sanktionsavgifter. I propositionen skrev man dock att sanktionsavgifterna kan vara högre men att de inte får vara så pass höga att de framstår som ett strängare straff än om åtal skulle bli aktuellt.

Mannen har under förhandlingen vitsordat att han handlat dessa poster men förnekar att köpen skett utan kommersiellt syfte i förhållande till marknaden samt förnekat att han medvetet gett vilseledande signaler avseende priset på aktierna. Han anser även att sanktionsavgiften är oskäligt hög.

Nasdaq Stockholmsbörsen var först att notera mannens handel och rapporterade detta till Finansinspektionen. Börsen ansåg att mannen utmärkt sig genom att handla små poster i aktien och ofta stå för dagens högsta kurs. Sju av nio av de observerade handelsdagarna har mannens avslut varit dagshögsta. Börsen drog slutsatsen att mannen genomfört transaktionerna för att höja kursen i syfte att skapa en missvisande bild för övriga i marknaden av kursutvecklingen i bolaget.

”En storägare kan tänkas ha ett intresse av att hålla uppe kursen på aktierna genom att genomföra dessa små köp”.

I Stockholm tingsrätts domskäl framgår det att mannen ska betecknas som en van aktiehandlare och att han hade ett mycket betydande innehav i den aktuella aktien.

”Att som storägare i ett bolag agera som Xxx Xxx (reds. anm) har gjort får betecknas som avvikande. Enligt tingsrätten saknas något annat rimligt skäl för agerandet än att det rört sig om kurshöjande handel i syfte att höja/försvara värdet på ett stort redan befintligt innehav; ett agerande som i sig inte varit kommersiellt motiverat”.

Av domen framgår det att mannen, genom sin handel, höjde aktiekursen med 6 procent.

Vidare skriver domstolen att ”agerandet, som varit av manipulativ karaktär och saknat affärsmässiga skäl, systematiskt och vid upprepande tillfällen genom medvetna köp av små poster till små belopp sett till att priset på aktien höjts från senast betald kurs”.

Domstolen slår fast att senast betald kurs är en stark signal på marknaden och att det inte krävs att någon faktiskt agerat på signalerna utan att det räcker med att det finns en risk att någon agerar.

Efter publicering kontaktar Clemendo Realtid.se och vill förtydliga att mannen inte borde kallas storägare (vilket han omnämns som i domen reds. anm.) då den dömde aktieägaren inte finns eller tidigare har funnits med på tio-i-topplistan över bolagets största aktieägare. ”Den i domen omtalade personen har inte någon koppling till bolagets nuvarande huvudägare eller till någon av bolagets ledande medarbetare och deras närstående”, vill bolaget förtydliga.