Regeringen lägger fram tre åtgärder för att tillvarata säkerheten vid utländska investeringar i Sverige.
Tre åtgärder som ska begränsa utländska direktinvesteringar
Mest läst i kategorin
Förra året tillsatte regeringen en utredning som skulle granska utländska investeringar i Sverige.
Regeringen bedömer att den pågående coronapandemin kan komma att öka riskerna för att utländska aktörer gör investeringar i svenskt näringsliv och strategisk infrastruktur i syfte att komma åt värdefull teknologi och information på ett sätt som hotar Sveriges säkerhet. ISP och FOI ges därför i uppdrag att stärka arbetet mot utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden ytterligare.
Nu lägger regeringen fram tre åtgärder som ska säkerställa att utländska investeringar inte kan köpa upp skyddsvärda verksamheter.
Vilka företag och verksamheter som bedöms vara skyddsvärda vill regeringen inte gå in på. Man vill heller inte säga vilka främmande makter som kan komma att hindras från att investera i Sverige.
Försvarets forskningsinstitut, FOI, ska utreda risker med oönskade utländska investeringar. Uppdraget ska vara färdigt 30 november i år.
FOI ska också göra en kartläggning av vilka investeringsobjekt som är särskilt värda att skydda och vilken typ av investerare som medför särskilda risker.
Regeringen ger även ISP, Inspektionen för strategiska produkter, i uppdrag att vidta åtgärder för att stärka arbetet med utländska investerare.
Den tredje åtgärden är en lagrådsremiss som innebär att ISP får hämta uppgifter om utländska investerare. Det meddelade inrikesminister Mikael Damberg (S) och utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) en gemensam pressträff på måndagen.
EU antog 2019 en förordning om granskning av utländska direktinvesteringar i unionen. Syftet med förordningen är att skapa ett rättsligt ramverk för hur medlemsstaterna kan granska utländska direktinvesteringar i unionen med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning. EU-förordningen behandlar hur samarbetet inom unionen avseende granskningen av utländska direktinvesteringar ska gå till, bland annat ska kontaktmyndigheter utses i medlemsländerna. Förordningen börjar tillämpas 11 oktober 2020 vilket kräver justeringar i svensk lagstiftning. I lagrådsremissen föreslår regeringen en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen. Lagen föreslås träda i kraft den 1 december 2020.
För att uppfylla EU-förordningens krav och för att stärka arbetet mot utländska direktinvesteringar som utgör hot mot säkerhet och allmän ordning beslutade regeringen att:
- ISP utses till Sveriges kontaktpunkt enligt EU:s förordning om utländska direktinvesteringar.
- ISP genom utpekandet får befogenhet att hämta in vissa uppgifter om utländska investerare och det svenska företag som är aktuellt då direktinvesteringen riskerar att påverka säkerhet och allmän ordning inom EU.
- ISP ska också, tillsammans med Försvarsmakten, Säkerhetspolisen, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets materielverk (FMV), stärka arbetet mot säkerhetshotande utländska direktinvesteringar. Detta uppdrag ska redovisas den 1 oktober 2020.
FOI får i uppdrag att i samråd med ISP, Försvarsmakten, FMV och Säkerhetspolisen, genomföra en studie om utländska investeringar i skyddsvärda verksamheter. FOI ska också samverka med Direktinvesteringsutredningen och Kommerskollegium. Enligt beslutet ska FOI:
- Beskriva riskerna med utländska direktinvesteringar i skyddsvärda verksamheter.
- Ange generella egenskaper och omständigheter hos investerare som kan innebära en säkerhetsrisk vid en investering.
- Kartlägga vilka områden och branscher där utländska direktinvesteringar kan få negativa konsekvenser för säkerheten.