Realtid

Transaktionsfesten jackpott för affärsjurister

Aktiebrev för 1/8 aktie i gruvan i Tiskasjöberg, daterad 16 juni 1288. Företaget lever idag vidare genom Stora Enso. Aktien visar att affärsjurister varit med ett tag.
admin
admin
Uppdaterad: 16 mars 2017Publicerad: 16 mars 2017

Stockholmsbörsen var 2016 den hetaste finansmarknaden i hela Europa för nyintroduktioner. Det gör att den svenska marknaden för affärsjuridiska tjänster går på högvarv och skapar goda tider för de affärsjuridiska byråerna.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Det noterades totalt 75 nya bolag på Nasdaq Stockholm under fjolåret, något färre än 2015 då 81 bolag börsintroducerades. Stockholmsbörsens ledning bedömer att noteringsvågen kommer fortsätta även under 2017.

Under 2015 omsatte svenska advokatbyråer knappt 17 miljarder kronor, en summa som ökat konstant sedan 2009 då byråerna sammantaget omsatte omkring 12,5 miljarder kronor. Det innebär en ökning i omsättning med 36 procent, vilket är en större ökning än för både juristbyråer och revisionsbyråer under motsvarande period, skriver Advokatsamfundet i årsredovisningen för 2016.

De statligt finansierade advokatuppdragen tycks under de senaste åren blivit en allt mindre del av advokatmarknadens totala omsättning. Advokatuppdrag i form av rättsliga biträden i domstolarna inbringar årligen omkring 2,3 miljarder kronor till advokat- och juristbyråer.

År 2016 motsvarade utbetalningarna för rättsliga biträden en knapp åttondel av advokatmarknadens totala omsättning. Enligt statistik från Svensk försäkring kostade rättsskyddet 455 miljoner kronor under 2015. Timkostnadsnormen, som styr ersättningen till bland andra rättshjälpsbiträden, offentliga försvarare och målsägandebiträden, låg under 2016 på 1 323 kronor exklusive moms. Mellan 2009 och 2015 räknades ersättningen upp med 18 procent – hälften så mycket som advokatbyråernas totala omsättning ökade under samma period.

Från januari 2017 är timkostnadsnormen 1 342 kronor. Det motsvarar en höjning med 1,44 procent, eller 19 kronor, jämfört med 2016 års norm.

De senaste fem åren har svenska advokatbyråer efterfrågat allt fler tjänster som rör compliance, det vill säga regelefterlevnad. Bakgrunden till den ökande efterfrågan är bland annat den nya mutlagstiftningen från 2012 och att Institutet mot mutor publicerade en ny strängare näringslivskod 2014. Koden omfattar alla bokföringsskyldiga företag, inklusive offentligt ägda bolag, och omfattar alla typer av förmåner. Näringslivskoden är i princip strängare än brottsbalkens regler, varför den som följt koden ska kunna räkna med att förfarandet är straffritt.

Efterfrågan av tjänster som rör hållbarhet, antikorruption och utredningar har också ökat hos advokatbyråerna de senaste åren. De senaste åren har även klienternas efterfrågan på allt mer komplex rådgivning inneburit att jurister och advokater på de affärsjuridiska byråerna blivit mer specialiserade inom olika rättsområden, framgår också av samfundets årsredovisning.

Under 2016 arbetade flera av de stora affärsbyråerna i större utsträckning än tidigare år med så kallade joint ventures, där företag går samman i ett nytt bolag för att kunna utveckla ett projekt tillsammans. En av orsakerna till ökningen av antalet joint ventures är att många bolag står inför stora utmaningar, men också möjligheter drivet av teknikskiftet.

ANNONS

Behovet av offentliga biträden för asylärenden väntas under de kommande åren vara stort till följd av det stora antalet asylsökande i slutet av 2015. Under 2017 förväntas migrationsdomstolarna ta emot över 25 000 asylmål jämfört med knappt 7 500 under 2015. Domstolsverkets bedömning talar om en fördubbling av ärenden fram till 2018 och även i viss mån över 2019.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS