Töm inte de mörka poolerna

Det finns ett amerikanskt uttryckt som lyder “ if it’s not broken don’t fix it”. Många av de finansmarknadsinriktade regulatoriska myndigheterna inom EU borde ta till sig av detta enkla, men sunda råd. Ett exempel är Esma:s (European Securities and Market Authority) regleringsiver via Mifid 2-regelverket av alternativa handelsplatser, ofta kallade “dark pools”

Det finns ett betydande antal dark pools där framför allt större institutionella aktieinvesterare kan göra stora “blockaffärer” utan att påverka prisbildningen på den vanliga aktiemarknaden till en extremt låg transaktionskostnad. Detta är möjligt då dark pools är insynsskyddade just för att undvika stora effekter på prissättningen. Priset och volymen blir känd efter att transaktionen genomförts. Handeln inom dark pools omfattas också av alla de regler, till exempel flaggningsregler, som gäller för den öppna aktiemarknaden.

I fjol satte EU via sin regulatoriska myndighet Esma i stor utsträckning stopp för denna möjlighet. Skälet är oklart och bottnar framför allt i ett övergripande syfte att öka transparensen och effektiviteten i marknaden. Esma tror att detta kommer bli resultatet när stora volymer och blockaffärer tvingas tillbaka till den öppna aktiemarknaden.

Effekten kan snarare över tid bli den omvända när stora blockvolymer måste gå via ordinarie aktiemarknader, vilket riskerar leda till större prisrörelser. Reglerna riskerar även att driva upp transaktionskostnaderna, vilket kommer vältras över på konsumentledet.

Före det att Esma:s regler infördes 2018 uppgick volymerna, enligt uppskattningar, utanför de ordinarie aktiemarknaderna inom EU till 25-35 procent av totalen. De nya begränsningsreglerna säger att högst 4 procent av den totala handeln i en enskild aktie får genomföras i en enskild dark pool under en rullande 12-månadersperiod. Samtidigt får inte mer än 8 procent av handelsvolymen i en enskild aktie gå igenom dark pools. Om trösklarna överskrids stoppas handeln via denna typ av handelsplattform under sex månader.

Många aktier noterade på Stockholmsbörsen har historiskt haft 15-20 procent av sin handelsvolym via dark pools. Ett antal av dessa stoppades från att handlas via dessa alternativa handelsplatser förra året.

Den här typen av alternativa handelsplatser uppstod i slutet av 1980-talet när den amerikanska börsmyndigheten SEC (Securities and Exchange Commission) tillät aktiemäklarfirmor att mäkla stora blockaffärer utanför den amerikanska börsen.

När den elektroniska handeln började slå igenom igenom uppstod dark pools för att effektivisera blockhandeln, minska transaktionskostnaderna och underlätta för stora institutionella ägare att göra förändringar i sina aktieportföljer utan negativa priseffekter i samband med affärerna. Dark pool-handeln kostar mindre eftersom dessa aktiehandelsplatser ofta finns inom mäklarfirmorna eller bankerna.

Flödet av volymer till dark pools har också drivits på under framväxten av den så kallade högfrekvenshandeln (HTF, High Frequency Trading) efter millennieskiftet. Denna typ av aktörer kännetecknas av extremt snabba transaktioner byggda på algoritmer som ofta försöker utnyttja flöden i marknaden. Stora enskilda flöden skapar affärsmöjligheter för HTF-industrin på de stora institutionernas bekostnad. Flertalet dark pools är inte tillgängliga för HTF-aktörerna.