Realtid

Tjänstepension den näst största sparformen för svenska hushåll

Realtid.se
Uppdaterad: 10 maj 2022Publicerad: 10 maj 2022

Svenska försäkrings- och tjänstepensionsföretag hade vid slutet av 2021 finansiella tillgångar om knappt 6 800 miljarder kronor. Det är mer än Sveriges BNP.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Det framgår av en färsk rapport från branschorganisationen Svensk Försäkring. Statistiken bygger på data från främst Svensk Försäkring, Finansinspektionen, Statistiska centralbyrån (SCB) och Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation (FAO).

Rapporten visar att svenska hushåll under de senaste tio åren mer än fördubblat sitt finansiella sparande från 6 600 miljarder kronor 2012 till 16 400 miljarder kronor 2021. Tjänstepension är, näst efter aktier, den största sparformen för svenska hushåll. Knappt hälften av sparandet 2021 var antingen tjänstepension, privat pensionsförsäkring, privat kapitalförsäkring eller premiepension.

Under 2021 betalade försäkringsföretagen ut sammanlagt drygt 315 miljarder i försäkringsersättningar . Den största delen (79 procent) betalades ut från pensions- och livförsäkringar, och resterande (21 procent) betalades ut från olika skadeförsäkringar. Jämfört med 2020 har utbetalningarna från pensions- och livförsäkringar ökat med 14 procent (30,2 miljarder kronor), och utbetalningarna från skadeförsäkringar har minskat med 2 procent (1,6 miljarder kronor).

Under 2021 utbetalades i genomsnitt cirka 23 800 kronor per person för pensions- och livförsäkringar. Under samma period utbetalades också i genomsnitt ungefär 5 400 kronor per person i ersättningar för skador i hushåll och för personskador.

Under 2021 betalades det in knappt 410 miljarder kronor i premier till pensions- och livförsäkringar. Av dessa har mer än hälften (52 procent) betalats in till tjänstepension och 44 procent till privata kapital- försäkringar, som kan vara både privatägda och företagsägda. Premieinbetalningarna till pensions- och livförsäkringar har under de senaste tio åren ökat med 152 procent (247,1 miljarder kronor). Av den ökningen står privata kapitalförsäkringar för 59 procent (145,5 miljarder kronor).

Jämfört med 2020 har premieinbetalningarna till privata kapitalförsäkringar ökat mycket kraftigt, från 108 miljarder kronor till 182 miljarder kronor, en ökning på 44 procent. Både företag och individer kan spara i kapitalförsäkringar och kapitalet placeras i till exempel fonder och aktier.

För skadeförsäkringar uppgick premierna under 2021 till sammanlagt drygt 100 miljarder kronor varav drygt 21 miljarder kronor betalades av företag och knappt 79 miljarder kronor betalades av hushåll. För pensions- och livförsäkringar uppgick de inbetalda premierna till knappt 410 miljarder kronor. Jämfört med 2020 har premieinbetalningarna till pensions- och livförsäkringar ökat med 34 procent och premieinkomsterna för skadeförsäkringar ökat med 5 procent.

De sammanlagda premieinkomsterna för skadeförsäkringsföretagen under 2021 uppgick till knappt 96 miljarder kronor. De fyra företags- grupper/företag som hade störst premieinkomster inom skadeförsäkring var Länsförsäkringar, If Skadeförsäkring, Folksam och Trygg-Hansa (se diagram 3). Dessa fyra företagsgrupper/företag stod tillsammans för knappt 79 procent av marknaden mätt i totala premieinkomster.

ANNONS

De inbetalda premierna för konkurrensutsatta pensions- och livförsäkringar under 2021 uppgick till knappt 379 miljarder kronor. De fyra största företagsgrupper/företag inom pensions- och livförsäkring var Avanza, Futur Pension, Folksam och SEB. Dessa företagsgrupper/ företag utgjorde 43 procent av marknaden sett till totalt inbetalda premier.

Under 2021 uppgick antalet hemförsäkringar till drygt 3,4 miljoner och antalet villahemförsäkringar till knappt 1,8 miljoner. Sammantaget fanns knappt 14,4 miljoner egendomsförsäkringar 2021.

I dagsläget har uppskattningsvis mer än 96 procent av befolkningen i Sverige en hemförsäkring. Sålunda saknar knappt 4 procent, runt 400 000 individer, en hemförsäkring, vilket innebär att de står utan bland annat rättsskydd och ekonomiskt skydd såväl hemma som på resa. Det är vanligare att män saknar en hemförsäkring, liksom utrikes födda, särskilt de som är födda utanför Europa.

Den största delen av de utbetalda ersättningarna under 2021 var för skador kopplade till trafik- och motorfordonsförsäkring. Dessa skador stod för en dryg fjärdedel (28 procent) av de utbetalda ersättningarna. Därefter kom skador kopplade till sjuk-, olycksfalls- och sjukvårdsförsäkring (17 procent) samt hem- och villaförsäkring (14 procent). Ersättningar betalas även ut till företag för olika skador inom företag- och fastighetsförsäkring. Ersättningar till företag utgjorde 16 procent (10,4 miljarder kronor) av de totala ersättningarna som betalades ut under 2021. Resterande ersättningar, 84 procent (56,5 miljarder kronor), betalades ut till hushåll.

Svenska försäkrings- och tjänstepensionsföretag hade vid slutet av 2021 finansiella tillgångar om knappt 6 800 miljarder kronor. Tillgångarna investeras i den svenska och globala ekonomin. Merparten av kapitalet – ungefär 90 procent – förvaltas av livförsäkrings- och tjänste- pensionsföretagen, medan det resterande förvaltas av skadeförsäkringsföretagen. Att livförsäkrings- och tjänstepensionsföretagen har så stora tillgångar beror på att premierna som betalas in sparas under många år och det sparade kapitalet växer till följd av avkastningen på tillgångarna.

Livförsäkrings- och tjänstepensionsföretagens tillgångar är till största del relaterade till traditionell livförsäkring, men fond- och depåförsäkring har ökat i högre takt under senare år. Vid fond- och depåförsäkring är det försäkringstagarna som väljer vilka fonder som kapitalet ska placeras i och den finansiella risken bärs av försäkringstagaren. Fond- och depåförsäkring skiljer sig på så vis från traditionell försäkring, där det i stället är företagen som väljer hur kapitalet ska förvaltas och då också bär den finansiella risken.

Av de totala tillgångar som livförsäkrings- och tjänstpensionsföretagen hade vid slutet av 2021 var 58 procent av placeringstillgångarna knutna till traditionell försäkring, medan 30 procent var knutna till fondförsäkring och drygt 11 procent till depåförsäkring.

Storleken på svenska försäkrings- och tjänstepensionsföretags tillgångar i förhållande till storleken på ekonomin, det vill säga landets BNP, är bland de högsta inom Europa. Detta är ett ofta förekommande mått på hur betydelsefull försäkringsbranschen är inom ett land. Även vid en jämförelse av storleken på tillgångarna i miljarder kronor ligger de svenska företagen bland de högsta i Europa. Störst tillgångar har de franska och tyska företagen, vilket följer av att dessa länder är de största ekonomierna i Europa.

ANNONS

Svenska tjänstepensionsföretag har, näst efter de nederländska, störst tillgångar i förhållande till BNP bland tjänstepensionsföretagen i Europa, medan svenska försäkringsföretag har sjätte störst tillgångar i förhållande till BNP av försäkringsföretagen.

Att företagen i Lichtenstein och Luxemburg har tillgångar som är mer än tre gånger (300 procent) större än BNP beror på att många företag, som i huvudsak riktar sig mot försäkringstagare utanför dessa länder, har valt att etablera sig i Lichtenstein och Luxemburg. Det kan bero på att dessa länder har stora finansiella sektorer och det kan också finnas skattetekniska skäl.

Att de nederländska tjänstepensionsföretagen har så stora tillgångar i förhållande till BNP kan till stor del förklaras av utformningen av pensions- systemet i Nederländerna, där tjänstepensionen utgör en större andel av pensionsutbetalningarna än i exempelvis Sverige.

Under de senaste tio åren har utbetalningar av tjänstepension ökat med
91 procent och utbetalningar från sparande i privata kapitalförsäkringar och privata pensionsförsäkringar har ökat med 70 procent.

De sammanlagda utbetalningarna från allmän pension, tjänstepension och livförsäkringssparande har ökat med 62 procent mellan 2012 och 2021. Andelen som utgörs av utbetalningar från tjänstepensionsförsäkring har under samma period ökat, från 17 till 20 procent.

 

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
Spela klippet

EU:s djärva drag för ekonomin – en delikat balansgång

ECB överväger en djärv räntesänkning att ge eurozonen ny ekonomisk fart. Samtidigt hotar flera externa faktorer – tajmingen blir avgörande. Inflationen i eurozonen ser ut att vara under kontroll. Europeiska centralbanken, ECB, kan därför dra till med ett djärvt drag för att kickstarta ekonomin – nämligen sänka styrräntan hela vägen ner från dagens 3,5 procent […]