Tillväxten av kunskapsintensiva jobb i Sverige tappar fart

Det visar den nya rapporten The Geography of Europe’s Brain Business Jobs: 2021 Index från forskningsinstitutet European Centre for Policy Reform and Entrepreneurship (ECEPR), framtagen med stöd av Nordic Capital.

Det handlar om konceptet och förekomsten av ”brain businesses” – företag som konkurrerar med verksamheter där de anställda måste ha extra goda kunskaper och tankeförmåga. Rapportförfattaren Nima Sanandaji, chef för ECEPR, har kartlagt 31 länder och 278 regioner i Europa utifrån hur många sådana jobb som finns per 1 000 personer.

Rapporten som publiceras för fjärde året i rad visar enligt rapportförfattaren en tydlig covid-19-effekt: Mellan 2013 och 2019 skapades i genomsnitt över en halv miljon kunskapsintensiva jobb per år i Europa – men år 2020 minskade de med 167 000. Det är första gången kurvan viker nedåt.

Sverige som haft en tydlig uppåtgående trend sedan 2012 med totalt 75 000 nya kunskapsjobb fick under 2020 se en minskning med 7 100. Det innebär att 9,6 procent av svenskarna arbetar i ett kunskapsintensivt företag, en marginell nedgång från 9,7 procent 2019.

Finland visar i kartläggningen en tydlig ökning från 7,3 till 7,9 procent. En liten uppgång syns även i Norge och sammantaget gör det att Norden sticker ut med totalt 8 600 nya kunskapsintensiva jobb.

Sverige ligger fortfarande vi kvar i Europatoppen. Enligt rapporten är det inget annat land i EU som har en så hög andel av kunskapsintensiva tjänster och arbeten. Sett till hela Europa är det bara Schweiz som ligger högre med 10,4 procent. Stockholm är också den ledande staden i Norden och har en fjärdeplats i hela Europa. 

–Kunskap är grunden för att locka investeringar och på så sätt skapa värden på ett långsiktigt hållbart sätt. Det är naturligt för Nordic Capital att stödja forskningen kring hur kunskap stärker det goda investeringsklimatet, säger Klas Tikkanen, Chief Operationg Officer på Nordic Capital Advisors i en skriftlig kommentar.

– Rapporten bekräftar att en hög kunskapsintensitet ger en tydlig motståndskraft vid ett krisläge. Sverige och de nordiska länderna står fortfarande starka, trots pandemin. Men nu behövs reformer och utvecklade regelverk för att komma tillbaka till nivån före covid-19. Då kommer investeringarna att öka, och då ökar också de kunskapsintensiva jobben igen, tillägger Klas Tikkanen.

En annan trend över tid är att central- och östeuropeiska länder fortsätter att knappa in. Ett exempel är Estland som trots att landet bara har 1,3 miljoner invånare ändå har den tionde högsta koncentrationen av kunskapsintensiva jobb per capita i Europa.  Bratislava, Prag och Budapest är Europas topp-tre städer före Stockholms fjärde placering.