Thomas Lindwall döms till fängelse

Stockholms tingsrätt har lämnat dom i målet rörande grova bedrägerier, bokföringsbrott, grova förskingringar samt skattebrott där Thomas Lindwall tillsammans med fyra andra står åtalade.

Thomas Lindwall, som försvaras av advokat Björn Hurtig, döms i tre åtalspunkter rörande grovt bedrägeri samt två åtalspunkter rörande grov förskingring. Straffet blev fyra och ett halvt års fängelse samt näringsförbud under sex år från det att beslutet vunnit laga kraft. Han döms även att betala skadestånd till Zurich Insurance plc med 4.320.879 kronor jämte ränta på beloppet från den 29 mars 2017. Av beloppet utgör 3.543.276 kronor kapitalbelopp och 777.603 kronor upplupen ränta från den 7 juli 2014 till och med den 29 mars 2017.
 
Samtidigt frikänns Thomas Lindwall från fyra åtalspunkter rörande grovt bedrägeri, två åtalspunkter rörande grovt bokföringsbrott, två punkter försvårande av skattekontroll och en åtalspunkt rörande grov förskingring.

De första tre åtalspunkterna som Thomas Lindwall döms för rör transaktioner inom Hammarkoncernen där EBM anklagat de åtalade för osanna fakturor och leasingupplägg.

Enligt förvaltarberättelsen för HGL Supply Center AB var Thomas Lindwall huvudägare till Hammar Invest AB. Aktierna i det bolaget ägdes till drygt 27,5 procent av Pronostra AB, numera Artsonorp AB, där Thomas Lindwall är ensam styrelseledamot och firmatecknare. Thomas Lindwall var också ordförande i och ledamot av Hammar Invest AB:s styrelse och ledamot av Hammar Foreign Invest AB:s styrelse.

Åtalspunkt ett avser transaktioner med HGL Supply som leverantör, CMA som broker, SG Finans som leasinggivare och Dingelvik som leasingtagare. SG finans fakturerades av HG Supply för sex maskiner om 2.375.000 kronor. På fakturan angavs Dingelvik Krafts leveransadress. Samma dag ingicks ett hyresavtal mellan CMA som uthyrare och Dingelvik som hyrestagare. Investeringsbeloppet angavs till 1,9 miljoner kronor och hyresavgiften 32.964 kronor. Thomas Lindwall skrev under hyresavtalet för Dingelvik.

I utredningen har man kommit fram till att det inte finns några maskiner med den beteckningen i företagets anläggningsförteckning som avtalen visar.

Mellan CMA och Dingelvik ingicks också ett licensavtal för Dingelvik undertecknat av Thomas Lindwall där Dingelvik skulle betala 4.092 kronor i månaden till CMA.

Domstolen skriver att "Thomas Lindwall undertecknade leasingavtal och leveransgodkännande väl medveten om att maskinerna fanns i Kina. Som framgår av tidigare ställningstagande var han väl medveten om hur leasing fungerar innebärande att leasinggivaren ska ha en reell möjlighet att förfoga över godset vid bristande betalning. Förklaringen att det varit möjligt att hämta godset i Kina är knappast ens avsedd att tas på allvar. Som tingsrätten tidigare anfört kan en leasinggivare inte anses underrättad om att maskinerna inte finns i landet genom en allmänt hållen information i en bokslutskommuniké. Thomas Lindwall har haft uppsåt till det som tingsrätten funnit objektivt sett utgöra ett bedrägeribrott".

Skadans storlek som uppgår till 1.681.668 kronor, innebär att brottet rubriceras som grovt bedrägeri, enligt tingsrätten.  Tingsrätten noterar även att den på fakturan angivna leveransadressen är osann samt att leveransgodkännandet också var osant.

Åtalspunkt två rör transaktioner med HGL Supply som leverantör, CMA som broker, Siemens Financial som leasinggivare och Dingelvik som leasingtagare.

"Thomas Lindwall har skrivit under även i denna åtalspunkt aktuella avtal och leveransgodkännande. Av samma skäl som under föregående åtalspunkt bedömer tingsrätten att han hade uppsåt till det nu aktuella bedrägeribrottet", framgår det av domen.

Skadans storlek, 1.690.000 kronor, innebär att brottet rubriceras som grovt bedrägeri. Även här konstaterar tingsrätten att den på fakturan angivna leverans adressen är osann samt att leveransgodkännandet också var osant.
 
Åtalspunkt tre avser transaktioner med HGL Supply som leverantör, Ganco som broker, Grenke som leasinggivare och Dingelvik som leasingtagare.

Ett leasingavtal med Grenke som leasinggivare och Dingelvik som leasingtagare upprättades den 10 november 2010 avseende ”2st: CNC Milling Machine/VM410”. Samma dag som leasingavtalet upprättades utställde HGL Supply till Grenke en faktura på 575.000 kronor inklusive moms avseende en CNC Milling Machine TC360 av typ GSVM6540. Artikelnumret angavs till M14. Som leveransadress angavs Dingelviks adress i Mustadfors, Dals-Långed. Vid en jämförelse med anläggningsförteckningen konstateras att maskinen M14 inte har någon TC360 beteckning. Maskinen M14 ingår i de maskiner som fakturerats SG Finans enligt åtalspunkten ett.

Den 18 november 2010 satte Grenke in 575.000 kronor på HGL Supplys konto. Samma dag utbetalades lite drygt 499.000 kronor från HGL Supplys konto till HGL Global Ltd.  Dingelviks rättigheter och skyldigheter enligt leasingavtalet överläts den 1 oktober 2010 till Hammar Foreign Invest.

Stockholms tingsrätt skriver: "I enlighet med tingsrättens tidigare ställningstagande är det ställt utom rimligt tvivel att Thomas Lindwall medvetet vilseledde Grenke vid undertecknandet av leasingavtalet och leveransgodkännandet. Han är därmed att anse som gärningsman avseende det aktuella bedrägeribrottet".

Redan skadans storlek, 370.000 kronor, innebär att brottet rubriceras som grovt bedrägeri. Tingsrätten har också konstaterat att den på fakturan angivna leveransadressen är osann samt att leveransgodkännandet också var osant.

Åtalspunkten 19 rör förskingring. I denna punkt döms Thomas Lindwall för att ha tömt ett klientmedelskonto efter ett dödsbo. På kontot fanns till en början drygt 4 miljoner kronor. Enligt en ekorevisors slutsats har 44 uttag/överföringar om sammanlagt 3.720.992 kronor gjorts utan godkännande från företrädare för dödsboet.

"En analys av transaktionerna på advokatbyråernas konton visar att överföringarna från dödsboets klientmedelskonto till stor del har använt till att betala olika fakturor och utlägg som förekommer i verksamheten. Noterar man saldona på kontona efter överföringarna kan man notera att det tycks som det saknas likvida medel och att man finansierar verksamheterna med medel från dödsboets klientmedelskonto".

Stockholms tingsrätt skriver att det "är ostridigt och utrett att Thomas Lindwall, som då var advokat, i egenskap av testamentsexekutor i dödsboet" och att han i den egenskapen fick egendom som tillhörde dödsboet/testamentstagarna i sin besittning med skyldighet att redovisa egendomen
 
De pengar som anförtroddes Thomas Lindwall sattes in på klientmedelskonto i enlighet med vad som gäller för advokater. Pengarna skulle därigenom vara avskilda för dödsboets/testamentstagarnas räkning. Dock användes pengar, enligt vad ekorevisorn berättat och Thomas Lindwall bekräftat, till att betala sådant som hörde till advokatbyråns verksamhet. Den i gärningspåståendet angivna summan har inte ifrågasatts.
 
"Genom att använda på dödsboets konto innestående medel för att betala sådant som inte var utgifter hänförliga till uppdraget som testamentsexekutor tillägnade sig Thomas Lindwall tillgångarna på kontot. Förklaringen att de i stället successivt placerades i en konvertibel är, mot bakgrund av att Thomas Lindwall för Xxxx (testamentstagaren red.s anm.) presenterat i varje fall ett falskt kontoutdrag, så osannolik att den kan lämnas utan avseende".

Thomas Lindwall har inför rätten berättat att uttagen kompenserades genom tillgodohavanden i en konvertibel i Hammarkoncernen. Domstolen konstaterar att denna kompensation ledde till en beaktansvärd risk för slutlig skada i och med att pengarna lyftase från kontot.
 
"Den risken realiserades otvivelaktigt senare i och med konkurserna i Hammarkoncernen", fortsätter domstolen.

"Förfarandet har varit Thomas Lindwall och/eller advokatbyrån till vinning och dödsboet/testamentstagarna till skada eller i varje fall vid tidpunkten för förmögenhetsöverföringen inneburit en beaktansvärd risk för slutlig skada", skriver domstolen.
 
Även åtalspunkt 20 rör liksom den tidigare åtalspunkten att Thomas Lindwall medvetet använt klientmedel för att finansiera advokatbyråns verksamhet. I detta fall har dock Thomas Lindwall betalat tillbaka klientmedlen, men domstolen anser ändå att brottet är fullbordat.

"Redan på grund av det och i synnerhet med beaktande av att advokatbyrån blivit föremål för utmätning anser tingsrätten det klarlagt att det under tid Thomas Lindwall innehade pengarna med redovisningsansvar inte fanns förmåga att redovisa. Därmed föreligger ett fullbordat förskingringsbrott oavsett att Thomas Lindwall i efterhand har kunnat kompensera TryggHem fullt ut".  

Tingsrätten bedömer att den brottslighet som Thomas Lindwall döms för har ett straffvärde som motsvarar fängelse under fem år. Domstolen beaktar dock att Thomas Lindwall åläggs näringsförbud och att det förflutit lång tid sedan brotten begicks. Domstolen skriver att "näringsförbudet kan förväntas få betydande konsekvenser för Thomas Lindwalls kommande försörjningsförmåga". Mot den bakgrunden beslutar domstolen fängelsestraffets längd till fyra år och sex månader.
 
"Vid bedömningen av bedrägeribrottens straffvärde är framför allt skadans storlek avgörande. Motsvarande gäller för förskingringsbrotten, men för dem inverkar också i inte ringa mån den ökade graden av förtroendemissbruk som följer av att Thomas Lindwall var advokat när brotten begicks", skriver domstolen.

"Det finns emellertid skäl att påpeka att Thomas Lindwalls uteslutning ur Advokatsamfundet inte är föranledd av något som prövas i denna dom", skriver domstolen vidare.

Thomas LIndwall satt häktad misstänkt för dessa brott under tre månader i början av 2015.

Av de övriga åtalade var det tre som dömdes. En till  fyra år och tre månaders fängelse för fem punkter grovt bedrägeri samt för medhjälp till grovt bedrägeri och försvårande av skattekontroll. En annan dömdes till  två år och två månaders fängelse för grovt bedrägeri, två punkter medhjälp till grovt bedrägeri och den sista fick en villkorlig dom för försök till grovt bedrägeri samt fyra punkter bokföringsbrott.

Sista datum för överklagan är 21 augusti.