Thedéen: "Vi har varit naiva"

Erik Thedéen under sitt anförande
på Konsumentskyddsdagen.
Foto: David Gustavsson

En stor trend är att bankinlåning och traditionellt räntesparande minskar på grund av det låga ränteläget – medan fondsparandet ökar.

– Vi har blivit ett fondsparande folk. Det är i många stycken en positiv utveckling. Det faktum att vi äger fonder och att vi har premiebestämd pension är ju ett sätt för oss att kunna välja risknivå och förväntad avkastning. Det är i grunden sunt och har gett många möjligheter till exponering mot aktiemarknaden som varit en ganska bra resa i avkastning, säger Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen (Fi) och som var en av talarna på Finansinspektionens Konsumentskyddsdag 2017 på torsdagen.

Fler val

Skiftet från räntesparande till aktier och fonder medför dock ökade valmöjligheter för allmänheten.

– Här har lagstiftare, myndigheter och svenska folket varit ganska naiva. Man utgick från den övergripande synen att det är bra att välja sin risknivå och att exponera sig mot aktiemarknaden. Men man glömde bort att man satte invånarna i ett antal valsituationer, säger Erik Thedéen. 

Det är framför allt hos mindre finansaktörer som de mest problematiska uppläggen finns, enligt generaldirektören. 

– Men komplexa produkter är inte något som bara präglar små aktörer, utan där finns det tvärtom nischaktörer på fondsidan som präglas av låga avgifter, säger han.

Överdrivet

Samtidigt betonar han att valsituationernas komplexitet överdrivits kraftigt av rådgivare och han passar även på att vara lite självkritisk.

– Om staten och Finansinspektionen och andra lyckats bättre med detta budskap hade vi kunnat informera om några enkla regler som man ska kunna hålla sig till, säger Erik Thedéen och fortsätter: 

– Jag tänker främst på att man bör satsa på låga avgifter, inte välja så komplexa produkter och inte tänka så mycket finskaligt, utan mer grovskaligt med fokus på risknivå, aktier och diversifiering. Har man gjort det så är man ganska hemma. Men här finns en hel industri som vill ta det här åt ett annat håll och det leder oss in i en stor "valindustri" med många som vill att vi ska göra val. 

Utnyttjar ränteläget

Han menar att denna valindustri utnyttjar det låga ränteläget.

– Vi befinner oss i en unik situation. Vi har en kombination av extremt låga räntor och en brinnande högkonjunktur. När jag läste nationalekonomi så såg det inte ut så. Och så ska det inte se ut. 

– Det är många som gräms över detta. Det gör jag också. Jag lånar billigt till mitt hus, har bra avkastning på mina aktier och jag med många i Sverige har ett tryggt jobb. Inte alla. Men sysselsättningen stiger kraftigt. Men det här utsätter också samhället och konsumenten för nya typer av risker.

Håll koll på avgifterna

Situationen gör det extra viktigt att se över sina avgiftsnivåer, menar Thedéen.

– Den förväntade avkastningen på aktiemarknaden ligger på mellan cirka 4-5 procent. Och då är det ju viktigt att man inte tar bort den där ganska begränsade avkastningen med för höga avgifter. Man kanske skulle kunna tänka sig att när den nominella avkastningen faller så faller de nominella avgifterna i samma takt. Men det har de inte gjort. Avgifterna har gått ned något, främst i indexfonder, som har gått från dryga 1,3 till lite knappt 1,3 procent.

Lägre räntor – ökade sparkrav

Det var en försumbar avgift 1995 när räntan låg på åtta procent, enligt generaldirektören. Men när räntan i dag är nära noll och avkastningen på aktier ligger på runt fyra procent i genomsnitt så kan dessa 1,3 procent kraftigt försämra spararens avkastning.

–  Så mitt budskap är att lägre räntor kräver en större medvetenhet kring sparande, säger Erik Thedéen.

Han tillägger dock att Finansinspektionens analyser och akademisk forskning visat att enbart information inte räcker för att få den bredare allmänheten att göra riktigt bra sparval, utan det krävs även tuffare krav på finansaktörerna.