Tessin expanderar till Finland: "Ekonomin har repat sig"

Crowdfunding-bolaget Tessin låter – via sin digitala plattform – privatpersoner, företag och stiftelser, och framöver även institutionella investerare – att låna ut pengar till fastighetsprojekt.

Fenomenet kallas för ”peer-to-peer”-utlåning (P2P). Liknande svenska bolag är Lendify, Savelend och Brocc. Tessin grundades 2014 av entreprenörerna Jonas Björkman, Erik Nordin och Niels Bosma.

Realtid.se fick en intervju med Jonas Björkman som också är bolagets vd.

Han berättar att bolaget i dag har 22 anställda och huserar på Olof Palmes gata i centrala Stockholm. Hittills har 90 fastighetsprojekt finansierats via Tessins plattform. 37.000 långivare har registrerat sig på plattformen och tillsammans har de fått totalt 350 miljoner kronor i ränteavkastning, efter att sammanlagt 970 miljoner förmedlats via plattformen, sedan starten.

De fastighetsprojekt som presenteras på plattformen är ofta till 60 procent är belånade via en bank, till 20 procent av projektägaren själv, medan resterande lånedel hämtas via Tessins plattform, berättar Jonas Björkman.

Typinvesteraren eller långivaren är en man i 35-45-årsåldern bosatt i svensk storstad, med erfarenhet från finansbranschen. Vanligt är att man ser ett lån via Tessin som en ”krydda i portföljen”, enligt Jonas Björkman. Men somliga bygger upp stora kreditportföljer genom plattformen och går därmed in i de flesta projekten löpande.

Har ni någon ambition om att locka fler kvinnliga investerare till plattformen?

– Nej, för oss handlar det om att leverera en bra produkt, som vi hoppas kunna locka många olika typer av investerare. Men sedan vet vi från undersökningar i fondbranschen att män tenderar att välja investeringar aktivt, medan kvinnor föredrar mer passiva alternativ.

Snittinvesteringen ligger på 100.000 kronor, trots att minsta investeringsbelopp är 50.000 kronor. Att det är fråga om så pass stora summor beror på att fastighetsprojekt kräver minst mellan 5-10 miljoner för att bära sig, enligt Jonas Björkman.  Men detta tillgångsslag har varit svåråtkomligt tidigare, varför det ändå lockar många investereare, menar han.

Går med vinst

2017 omsatte Tessin 23 miljoner kronor och gjorde en vinst på 2 miljoner. Intäkterna fördubblades jämfört med året innan, och har ökat stadigt. 2015 gick dock bolaget back med 4,5 miljoner, medan det blev en liten vinst året efter.

Vid utgången av 2018 är målet att förmedlat kapital på plattformen fördubblats från dagens 970 miljoner kronor. Några övriga tillväxtmål vill han inte uttala sig om i dagsläget.

Det är vanligt med stora och långdragna förluster i crowdfunding-startups. Men Tessin gjorde alltså vinst redan efter två år. Jonas Björkman tror att framgången ligger i att man först hittade en solid affärsmodell, och därefter la krut på tekniken. Ett vanligt misstag är att man gör tvärtom, vilket kan skapa intäktsproblem i början, säger han.

– Vi har hela tiden haft riskkapital i botten och inte behövt gå med vinst, men satt det som mål för att bevisa att den här modellen fungerar, säger Jonas Björkman.

34 miljoner

I juli stängde Tessin, som nu totalt har tagit in 34 miljoner, sin andra runda, vilken landade på 23 miljoner (målet var 15). Jonas Björkman får dock inte avslöja några nya investerarnamn.

Men den befintliga storägaren NFT Ventures, som äger 24 procent av bolaget, försvarade sin position, medan den andra storägaren Stronghold – som bland annat äger fastighetsbolaget Newsec och som förvaltar en stor fastighetsfond – minskade sin andel något till 30 procent. Grundarna äger fortsatt en tredjedel av Tessin.

Det nyinkomna kapitalet ska främst användas till bolagets satsning i Finland, där plattformen ska lanseras och ett nytt kontor byggas upp.

Den finska bostadsmarknaden är på uppgång, menar Jonas Björkman. Det är bostadsbrist och finska fastighetsbolag har stora kapitalbehov.

– Ekonomin har repat sig i landet och allt mer utländskt kapital strömmar in. De crowdfunding-plattformar som finns har inte heller lyckats att resa tillräckligt med kapital, medan vi kan resa uppåt 10-20 miljoner.

Finland som förebild

Han är också positiv till att det finska parlamentet inför en crowdfundinglag med tillståndsplikt.

– Det visar att man vill driva tillväxt på området. I Sverige finns fortfarande inte en sådan lag vilket skapat osäkerhet kring vad som gäller för crowdfunding, säger Jonas Björkman.

Emissionspengarna ska även användas till att skapa en ny fond som ska byggas upp av institutionella investerare. Målet är att resa ”ett par hundra miljoner” till fonden, enligt Jonas Björkman. Investerarna ges därefter, via fonden, exponering mot fastighetsprojekt på plattformen.

– Institutionella investerare har ofta svårt att gå in i enskilda ”case”, för att de omgärdas av många regleringar. Det vill vi ändra på. Vårt mål är att bygga ett gränssnitt för alla investerare, säger Jonas Björkman och tillägger att satsningen nu ska marknadsföras och ett fondteam har rekryterats.

Axxonens konkurs

Det mesta verkar gå vägen för Tessin. Men bolaget har dock åkt på ett rejält bakslag. Förra året tog fastighetsbolaget Axxonen Properties, via plattformen, in 50 miljoner kronor från privatpersoner, som fick preferensaktier i utbyte – och ett löfte om en årlig avkastning på 11 på investerat kapital. Privatpersoner lånade sedan också  ytterligare 20 miljoner till projektet, genom Tessin.

Dessa 70 miljoner skulle användas till ett lyxbostadsprojekt på Kungsholmen. Men i slutet av maj i år lades projektet  ned efter trög försäljnin. Och kort därefter gick Axxonen i konkurs.

– Konkursförvaltaren har tagit över och inlett ett  konkursförfarande. Det kan  bli tufft för både långivare och preferensaktieägare att få tillbaka några pengar, säger Jonas Björkman.

Hur ser ni på det inträffade?

– Det är inget vi är nöjda med såklart och tycker det är jättetrist, men  upplever ändå att det fortfarande finns ett stort intresse för plattformen. Jag har inte märkt att vi tappat medlemmar på grund av händelsen.

Han betonar också att Tessin aldrig tar något ansvar investeringsbeslut. Bolaget ser bara till att projekten matchar uppsatta villkor och att långivarna uppfyller KYC-kraven (”Know Your Costumer”).

– Vi tillhandahåller bara en plattform. Det är upp till investeraren att göra en  marknadsbedömning. Men, det ska sägas, att Axxonen informerade aktieägarna och kreditgivarna i  Kungsholmen-projektet att bolaget hade det tufft med försäljningen under hösten 2017.

Finansinspektionen menar att crowdfunding-investerare ofta lider ett informationsunderskott, vilket försvårar möjligheten att fatta välgrundare investerarbeslut. Har ni förbättrat er information kring riskerna?

– Ja, vi utvecklar hela tiden vår information och försöker vara så tydliga som möjligt kring risker, både på sajten och i det material som går ut till investerare.

Numera kan man bara låna ut pengar till projekt på Tessins plattform. Det går inte längre att köpa aktieandelar i bolag.

– Det är säkrare. De flesta ”casen” har till exempel panter och olika säkerheter kopplade till lånet. Sedan är kreditgivning enklare rent administrativt. Du lånar ut pengar och har ett skuldebrev som förfaller efter en viss tid. Ett aktieinstrument måste däremot antingen noteras eller lösas in, vilket är ett ganska krångligt förfarande.