Realtid

Teknikföretagen: Därför har svensk BNP stått pall

Lena Hagman, Teknikföretagen
"Kopplingen mellan varu- och tjänsteproducerande företag i Sverige är starkare än i många andra länder i Europa. Det är även en av förklaringarna till att svensk BNP inte fallit så djupt som i många andra länder under coronakrisen", säger Lena Hagman, ekonom på Teknikföretagen.
Realtid.se
Uppdaterad: 22 juni 2021Publicerad: 22 juni 2021

"Traditionell statistik ger en delvis missvisande bild av Sveriges ekonomi", säger Lena Hagman, ekonom på Teknikföretagen.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Industrin spelar en betydligt större roll för Sveriges ekonomiska utveckling än vad siffrorna över produktion och tjänster visar vid en första anblick. Dessutom omfattar den internationellt konkurrensutsatta sektorn betydligt mer än industrin. Det är ett par av slutsatserna i en ny rapport från Teknikföretagen.

Med hjälp av så kallad input/output-analys (I/O) så har Teknikföretagen tagit fram en bild som organisationen anser är mer rättvisande, analysen fångar upp såväl direkta som indirekta effekter i värdekedjorna. Industrin som andel av Sveriges BNP har under de senaste åren stabiliserats på cirka 20 procent, enligt I/O-statistiken.

– Vi kan i vår rapport visa att industrin varit en stor jobbskapare under de senaste åren. Från 2015 till 2018, för vilken det nu finns ny statistik, så ökade antalet sysselsatta i industrin med hela 43 000 personer. Sammantaget sysselsatte därmed industrin, direkt och indirekt, 814 000 personer 2018, säger Lena Hagman, ekonom på Teknikföretagen.

För varje direkt sysselsatt inom industrin skapas 1,2 jobb hos underleverantörer: sysselsättningsmultiplikatorn är alltså 2,2. Denna relativt stora multiplikator är förklaringen till att industrisysselsättningen ökat så pass mycket mellan 2015 och 2018, enligt Teknikföretagen.

– Kopplingen mellan varu- och tjänsteproducerande företag i Sverige är starkare än i många andra länder i Europa. Det är även en av förklaringarna till att svensk BNP inte fallit så djupt som i många andra länder under coronakrisen, säger Lena Hagman.

Ett antal olika metoder – som alla baseras på I/O-data – används i rapporten för att analysera olika tjänstesektorers bidrag till exporten, utrikeshandelsberoende och internationella konkurrensutsatthet.

37 procent av det totala förädlingsvärdet (BNP) i Sverige produceras tack vare efterfrågan på näringslivet exportprodukter.

Teknikföretagens studie visar även att industrin minskat importen av insatsvaror samtidigt som industrins andel inhemsk, direkt produktion ökat. Företagen har kortat ned sina globala värdekedjor under senare år. Det finns en hel del som talar för att den nya trenden med att korta ned globala värdekedjor kommer att fortsätta.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS