Realtid

Tammerlöv: ”Vi tar kunder från alla i dag”

Per-Anders Tammerlöv, vd för Mangold Fondkommission.
Sara Johansson
Uppdaterad: 13 nov. 2017Publicerad: 13 nov. 2017

Under hösten har Mangold haft en allt intensivare kommunikation med Finansinspektionen angående bank-oktrojen. Vd Per-Anders Tammerlöv uppger för Realtid.se att 2017 "kommer bli det bästa året som vi har haft någonsin" och att Mangold Fondkommission tar kunder från aktörer i alla storlekar i dag, en del "på grund av att andra missköter sig”. Han berättar även om anpassningen inför Mifid2.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Spela klippet
Realtid TV

EU:s djärva drag för ekonomin – en delikat balansgång

20 nov. 2024

Vid tiden för intervjun syns fortfarande ett stort rökmoln över Stureplan i Stockholm. Ett hus har brunnit och det är full aktivitet med Stockholms brandförsvar i Stockholms finanskvarter. Närliggande företag har stängt kontoren för dagen på grund av brandlukt. Mangold Fondkommission ligger dock precis utanför avspärrningarna.

Vd Per-Anders Tammerlöv berättar om oron bland kollegorna under morgonen. Verksamheten hos fondkommissionären kunde dock fortlöpa under dagen och avspärrningarna drogs senare längre bort.

Per-Anders Tammerlöv rekryterades till Mangold fondkommission år 2003 av en tidigare kollega från HQ.  Han startade sin karriär på fondkommissionären som projektledare för det då nystartade affärsområdet corporate finance. Då var dem sex personer på Mangold och i dag drivs verksamheten av 85 personer. Per Anders Tammerlöv tog över vd-posten 2006 och är i dag även bolagets tredje största ägare.

Innan tiden på Mangold har han även arbetat på Nordiska Fondkommission (I dag en del av Ålandsbanken) mellan 1997 och år 2000 då han började arbeta på HQ:s corporate finance-avdelning.

– När jag kom till HQ skulle vi ha kontor i hela världen, San Fransisco, New York, Frankfurt och Helsingfors. Vi skulle vara 500-600 personer. När jag slutade var vi 160. I tredje eller fjärde rekonstruktionsprogrammet fick jag gå år 2003. 

När Per-Anders Tammerlöv kom till Mangold Fondkommission fanns ett affärsområde på plats, Emissionsadministration. 

– Då hade vi ett affärsområde som skulle driva hela strukturen. Att driva  finansiella verksamheter är dyrt. Redan då när jag kom hit konstaterade vi att vi behövde flera affärsområden som delade på dessa kostnader. Det är ett arbete som fortgår alltjämt. I dag är vi indelade i private banking och investment banking men de består av lite olika affärsområden. Vi försöker bygga upp lite nya affärsområden och intäktsströmmar som kan dela på de fasta kostnaderna som finns när man driver en finansiell verksamhet.

Han berättar att Mangold senast köpte vi in sig i Skandinaviska kreditfonden som nu har passerat en miljard i förvaltat kapital. Mangold äger 24,5 procent. 

ANNONS

– Detta är ett komplement till vår befintliga verksamhet i dag för att få upp intäkterna för att betala de fasta konstnaderna som uppkommer när man driver den här verksamheten.

Per-Anders Tammerlöv uppger att det sker löpande förvärv. 

– Vi har tittat på en del geografisk expansion. Då handlar det mer om mera Mangold i exempelvis Helsingfors, Gävle, Sundsvall eller Göteborg. Vi har tittat på lite olika men inte hittat något. Vi är av uppfattningen att vi måste köpa något för att det ska bli bra. Vi vill köpa en fungerande verksamhet som en bas för den expansionen. 

Han berättar att Mangold försökte starta från noll i Malmö men att det inte fungerade som man hade hoppats på.

– Det blev inte den dynamiken som vi hade hoppats på. Det tar väldigt lång tid att starta från noll. Man vill gärna ha ett bra fäste från början med lite affärer. Det är mer geografisk expansion som vi har tittat på. Skandinaviska kreditfonden är ju en fond och det skulle vi också kunna tänka oss, hel eller delägd. Vi utvärderar löpande olika affärsförslag som kommer in.

– Jag tror också att alla regleringar som har kommit, eller som kommer, Mifid2, som är närmast förestående, driver också på konsolideringen generellt sett. 

Mangold Fondkommission har i dag cirka 8.000 kunder och ungefär 10 miljarder under förvaltning.

Hur går det med anpassningen inför Mifid2?

ANNONS

– Jag tycker hela tiden vi ligger efter. Det är väldigt komplext och massivt regelverk samtidigt som jag tror i viss mån att vi har lite lättare än vissa andra. Vi har inte jättestora system om man jämför med våra större konkurrenter. Jag skulle vara förvånad om de största spelarna är 100 procent Mifid2-anpassade den 3 januari. Det tror inte jag att de kommer att greja. På det hela har vi en väldigt bra plan som vi följer. Vi kommer i allt väsentligt att vara compliant den 3 januari för att fortsatt driva de verksamheter som vi har. Det som därefter kvarstår är så klart att se vad praxis blir efter. Vi gör våran tolkning och bedömning av nya regelverket hur verksamheten ska anpassas. Sedan kan det hända att någon annan har en annan tolkning. Vi behöver också en guidence från myndigheterna om hur vi ska tolka vissa regler. Det kommer oftast lite senare. Vi har gjort våra bedömningar, det är mycket jobb.

Tar ni in konsulter inför den här anpassningen?

– Absolut gör vi det. Det är mycket att det är systemanpassningar, det gör vi inte själva. Det är olika typer av legal opinions. När vi har en uppfattning så skickar vi den till en advokatbyrå för en second och en third opinion för att se att vi har tänkt rätt. Det gör vi absolut. Det är nog svårt om man ska ha all kompetens in-house från systemutveckling till tolkning.

När Per-Anders Tammerlöv ska beskriva hur marknaden har förändrats sedan han tillträdde som vd på Mangold och fram till i dag svarar han direkt att det i dag är högre kav på att bedriva den här typen av verksamhet jämfört med för tio år sedan. Mangold har också vuxit och det ställs också högre krav i dag på bolag när de blir stora och kraven när ett bolag ska listas är också betydligt högre.

– Allt arbete kring transaktioner är betydligt mer omfattande i dag än för tio år sedan när jag började. Vi gör betydligt mycket mer arbete i dag inför en notering än vad man gjorde tidigare. De mindre listorna har även högre krav på vilka bolag som får listas generellt, vilket jag tycker är bra och sunt då man rensar bort en hel del bolag som inte ska listas av olika skäl och en del personer som inte ska finnas där.

Det finns cirka 800 listade bolag i Stockholm, 700 av dessa är Mangolds potentiella kunder, uppger Per Anders Tammerlöv. 

– Marknaden har blivit större och vi ser en högre kvalité på marknaden. Under de senaste åren har vi sett att många institutioner kommer in på de här mindre bolagen redan som ankarinvesterare eller som investerare på de mindre listorna, vilket är ett kvalitetstecken att dessa institutioner gör arbetet för att gå in i dessa småbolag. Generellt höjs kvalitén och kraven höjs. 

Han berättar även att i takt med att kraven har ökat på bolagen som ska listas så har Mangold också vuxit och tjänar tillräckligt mycket pengar att kunna vara mer selektiva i dag än när Per Anders Tammerlöv började på Mangold. 

ANNONS

– Nu tackar vi nej till väldigt mycket och släpper inte igenom så mycket, det har vi råd med. Hitta nya spännande bolag är en viktig framgångsfaktor, en annan sak som är viktig är att en fjärdedel av vår verksamhet rör high yield-produkter och där gäller det också att finna nya spännande bolag fast då som vill låna pengar för sin expansion med goda säkerhet. Där har vi också lyckats väl under de senaste åren. 

Han uppger att Mangold Fondkommission egentligen bara har en konkurrent och det är Erik Penser Bank.

– Om man backar till när vi började så fanns det en fondkommissionär vid varje gathörn, Nordiska, JP Bank, Matteus, Fischer och HQ och så vidare.

Vad är det som gör att ni två stått er starka?

– Penser har ju en väldigt stark huvudägare som stått där i med- och motgångar, men de får svara för det. Många av våra konkurrenter har ju inte skött sig och finns inte kvar i dag av olika skäl. Vi har undvikit de här stora misstagen och det är det som har gjort att vi har vuxit till oss och gjort att vi står där vi står i dag. Vi har haft tur och det har varit lite tajming. 

I dag består hälften av Mangolds verksamhet av corporate finance som står för 50 procent av intäkterna. 

– Det är klart att den marknaden påverkar oss allra mest och det är där det finns mer än någonsin att göra i dag. Nu börjar det komma små nischbutiquer corporate finance men som helhet är det egentligen bara Penser som vi ser som konkurrent. Ovanför där är det Pareto och ABG och upp dit är det ganska långt kontra den typen av kunder de har och kontra den typ av kunder vi har. Jag skulle bli väldigt förvånad om Enskilda skulle gå ner och göra de här småaffärerna som vi gör, vilket gör att vi har vår tydliga marknadsposition.

Han ser inte nätmäklarna, som kom vid millenieskiftet, som konkurrenter då han ser ett behov hos Mangolds kunder av personlig service där kunderna kan ringa sina mäklare när de ska göra sina affärer, som han menar att kunderna inte kan göra hos nätmäklarna.

ANNONS

– En vanlig investerare engagerar sig själv men mainstreaminvesteraren vet inte alltid vad den ska göra. Jag tycker att storbankerna har misshandlat sina kunder lite med allt från bolån till vad det är, vilket har gjort att nischaktörerna har vuxit. Det har gjort att vi har fått en hel del kunder på grund av att andra missköter sig. Vi tar kunder från alla i dag, oavsett om det är nätmäklarna eller storbankerna, säger Per- Anders Tammerlöv.

Ni ansökte om bank-oktroj, hur gick det med den?

– Ja, kvarnarna mal sakta. Vi gjorde en större komplettering i augusti, det är en hel pärm med dokumentation. Formaliakrav och hur vi ser på olika delar. Det är delvis så att firman utvecklas under den här tiden, vilket gör att strukturen ändras i och med att detta drar ut på tiden. De värden som vi lämnade in för två åren har ändras väldigt mycket. 

Hade ni räknat med att det skulle ta den här tiden?

– Ja, vi har sett andra som ansökt att det tagit tid men samtidigt tycker jag att det har kommit i gång ordentligt under det här året. Jag vet inte hur lång tid det tar men jag tycker att vi har en bra dialog. FI kommer med relevanta och bra frågor. 

Hur kommer verksamheten att ändras i och med att ni även bli bank?

– Primärt är det krediter. Vi har i dag rätt att ge kredit för värdepapperslån, alltså finansiering av att köpa nya värdepapper. Men vi får inte ge krediter för att köpa en fastighet exempelvis. Vi siktar primärt på krediter till små- och medelstora bolag vid exempelvis kapitalanskaffning och förvärv och andra rörelsekrediter som är kortare. Vi siktar inte på bolån. Storbankerna satsar allt mer på bolån, vilket gör det svårare för små- och medelstora bolag att få krediter i banker i dag. Där ser vi ett stort utrymme för oss. Samtidigt är vi ganska restriktiva med krediter och har i dag en portfölj på knappt 100 miljoner kronor. Jag tror att vår verksamhet inte kommer att ändras så jättemycket i och med detta.

När Mangold listades på First North Premier uppgav Per-Anders Tammerlöv att planen var att listas på huvudlistan. I dag är han dock nöjd med den listan Mangold är på.

ANNONS

– Vi är en likvid aktie. Jag tror inte att den skulle bli mycket mer likvid för att vi bytte lista. Jag tycker att vi passar bra där vi är mot bakgrund av vår storlek och handeln i aktien. Med det sagt är det inte uteslutet att vi kommer att byta lista men inte för tillfället. First North Premier funkar bra för oss.

Av delårsrapporten framfick det att intäkterna ökar under niomånadersperioden till 101,1 miljoner kronor jämfört med 77 miljoner kronor samma period året innan. Även resultatet ökade till 12,2 miljoner kronor jämfört med 6 miljoner kronor året innan.

– Det kommer bli det bästa året som vi har haft någonsin. Det ser man redan på niomånadersperioden där vi hade drygt 100 miljoner kronor i intäkter och 2015 hade vi 118 miljoner kronor under helåret, vilket vi kommer att slå med råge och just nu ser det ut som vi kommer att slå med råge på resultatet också. Vi har en bra pipeline och en bra position och en finansiell stabilitet en kapitaltäckning som tillåter en expansion. Vi har också möjlighet att delta som stora ankarinvesterare i IPO:s och stor garant i företrädesemissioner. År 2017 och pipelinen för de här 2 1/2 månaden som finns kvar ser väldigt bra ut, tycker jag. 

Vad ser du för utmaningar och risker inför 2018?

– Nu har vi haft en bostadssituation med lite pyspunka och kanske lite mer än så om man ska titta på hur försäljningen går för tillfället i synnerhet i nyproduktion som slagits hårdast. Frågan är om det får några följdkonsekvenser. För vår del har vi ingen direkt exponering mot detta men däremot kan det komma följdsmitta. Att det kan bli något annat som blir problem. Som det ser ut  nu så är den krisen som den betraktas som är begränsad. En del säger att detta är en sund avkylning av bostadsmarknaden. 

Per-Anders Tammerlöv kommer även in på de nya regelverken igen, om transparensregler och konsumentskydd som han tycker är sunt och bra men han menar att det finns en oro att det ibland tar en annan riktning och det blir en överreglering där det sunda med reglerna går överstyr. Han väntar sig även en guidence från myndigheterna i och med anpassningen då det rör sig om så många regler och myndigheternas guidence än så länge varit väldigt liten.

– Innan det kommer en marknadspraxis vet man inte. En betydande risk är att alla dessa regler krockar med varandra. Regler kommer från Europa som kan krocka med svenska regler. Det tycker jag känns som en jobbig miljö. Det kommer att ta tid innan detta sätter sig. Man hade velat haft denna guidance lite innan snarare än efter.

Han berättar att Mangold Fondkommission lagt mycket pengar på anpassningen inför regeländringarna. Att det varit både direkta och indirekta kostnader i samband med detta.

ANNONS

– Affärsutvecklingsmässigt står vi ju stilla till förmån för Mifid2 och så har det varit ända sedan innan sommaren. Allt vi gör beträffande förändringar är mifid2-relaterat bara. Vi lägger väldigt mycket tid på detta och jag tror att det kommer att fortsätta så. Jag tror att vi lever i en värld där det kommer nya regler hela tiden. När Mifid 1 kom var det en jättegrej 2007-2008. Nu kommer nya regler mer frekvent som ska harmoniseras mot övriga Europa. Jag tror att vi kommer att ha den här situationen där vi ständigt ska anpassa oss efter de nya reglerna. Många av dem är sunda men däremot måste man vara duktig att anpassa sig och det blir en konkurrensfaktor.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS