Swedbanks nya giv sätter press på Avanza och Nordnet

Framför allt riktar Swedbank in sig på “nybörjare” och individer med små tillgångar; erbjudandet om gratis aktiehandel för alla med ett portföljvärde under 100 000 kronor är klart bättre än det Avanza (gratis aktiehandel för kunder med mindre än 50 000 kronor) och Nordnet (gratis aktiehandel i sex månader för kunder med mindre än 80 000 kronor) erbjuder till liknande kunder.

Swedbank ser att nätmäklarnas ”instegsmodeller”  har gett bra inflöde av nya kunder och försöker bryta den trenden med ett attraktivare erbjudande riktat till samma kundkategori. Storbankerna, till exempel SEB, har nyligen påbörjat en liknande strategi kring sina bolåneräntor efter att bland annat Avanza uppvisat en mycket snabb tillväxt i nya bolånekunder via ett vässat ränteerbjudande.

Swedbanks reformering av sin aktiehandel är också i linje med internationell utveckling där bankerna försöka vinna tillbaka kunder som i många år försvunnit till mer eller mindre renodlade aktiemäklare på nätet. I USA har till exempel E-trade, Charles Schwab och nykomlingen Robinhood tagit över stora delar av privatmarknaden.

Ett färskt exempel är JP Morgan, en av USA:s största banker, som i höstas slog tillbaka mot de amerikanska nätmäklarna genom att erbjuda mindre kunder ett visst antal courtagefria affärer per år och ett erbjudande om obegränsat med courtagefria affärer till kunder med över 1,5 miljoner kronor i depåvärde.

JP Morgan har tidigare varit förhållandevis liten på aktiehandel, så det nya erbjudandet lär inte slå särskilt hårt mot lönsamheten. Strategin bygger också på att bankledningen räknar med att den nya aktiehandelstjänsten skall locka nya kunder till andra produkter som banken kan erbjuda.

Swedbanks nya giv sätter press på Avanza och Nordnet att vässa sitt erbjudande till samma aktiekundgrupp. Ett utvidgat erbjudande sänker lönsamheten, men alternativet är ett försämrat inflöde av kunder.

Däremot har Swedbank tyvärr av någon anledning valt en krånglig och “orättvis” courtagemodell för aktiehandeln riktad till “vanliga” kunder som delvis liknar de olika modeller som bland annat Avanza och Nordnet erbjuder. Bankens betalningsmodell bygger på ett fast courtage i kronor i tre olika nivåer, 29 kronor om kunden handlar aktier för upp till 25 000 kronor, 59 kronor för affärer mellan 25 000 och 100 000 kronor, och 99 kronor för alla affärer över 100 000.

Visserligen är denna modell enklare att förstå än de courtageklasser som bland annat Avanza och Nordnet erbjuder där det finns ett rörligt courtage i kombination med ett lägsta courtage i kronor.

Swedbanks modell är ”orättvis” på så sätt att olika kunder betalar olika mycket mätt i procent beroende på hur stor affären är. Betalningsmodellen är “dyr” för de kunder som handlar aktier i den nedre delen av intervallen, men förhållandevis “billig” för de kunder som handlar i den övre  delen av intervallen. Det är svårt att förstå, vilket naturligtvis även gäller nätmäklarnas courtageklasser, eftersom Swedbanks kostnad för transaktionen är i princip den samma. Ett slags omvänd progressivitet med andra ord.

Betydligt bättre och tydligare betalningsmodeller har SEB och framför allt Nordea sjösatt den senaste tiden. SEBs modell är ett lägsta courtage på 20 kronor upp till en viss nivå, drygt 22  000 kronor. Därefter betalar kunden ett rörligt courtage på 9 punkter (0,09 procent) på transaktionsvärdet. Klart bäst är dock Nordeas enkla och kundvänliga courtagemodell där det fasta minimicourtaget i kronor i princip är borttaget (1 kronor är lägsta courtage) och ersatt av ett rörligt courtage till alla kunder på 6 punkter (0,06 procent).

Den här typen av enkla och lättförståeliga modeller i kombination med Swedbanks “instegsmodell” bör över tiden leda till att storbankerna vinner tillbaka rationella kunder som förstår att låga transaktionskostnader ger högre avkastning i det långa perspektivet. En sådan utveckling kommer pressa lönsamheten hos de mer renodlade nätmäklarna. Dessa var tidigare innovativa och kundvänliga aktörer som förändrade branschen, men nu tycks det framför allt handla om att tjäna så mycket som möjligt via otidsenliga, krångliga och intäktsdrivande betalningsmodeller.