I måndags, samma dag som Vladimir Putin erkände utbrytarregionerna i östra Ukraina, backade ryska börsen med som mest 17 procent. ”Hur börsen går de närmaste dagarna beror helt och hållet på vilka sanktioner som införs”, säger Rysslandsfödda Elena Lovén som förvaltar Swedbank Roburs Rysslandsfond.
Swedbank Roburs Rysslandsexpert – här kan sanktionerna slå mot Väst
Mest läst i kategorin
– Situationen liknar den som var 2014, då Krim annekterades. Då fick Ryssland smaka på västvärldens sanktioner, säger Elena Lovén, uppvuxen i Moskva men sedan 2007 förvaltare av Swedbank Roburs Rysslandsfond
Hon minns varje härdsmälta på den ryska börsen väl: den finansiella kollapsen 1998, finanskrisen i kombination med krig i Georgien och fallande oljepriser 2008, och så Rysslands annektering av Krim 2014.
Nu är det dags igen. Rysslands president Vladimir Putin hotar Ukraina och investerare tar höjd för hårda sanktioner.
–Just nu tittar ingen på värderingarna. Ryska börsen är oinvesterbar. Hur börsen går de närmaste dagarna beror helt och hållet på vilka sanktioner som införs.
Sanktionerna beror i sin tur på hur långt Putin är beredd att gå i Ukraina. I måndags – efter ett tal till säkerhetsrådet – skrev han under dokumentet som erkänner utbrytarområdena Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga.
Men utbrytarområdena är i sin tur del av ett större territorium.
– Frågan är om Putin tänker ta hela det området, säger Elena Lovén.
”Att gå in med marktrupper i ett land med 40 miljoner invånare – och mot storstaden Kiev – är ingen lek ens för Ryssland. Det blir för höga kostnader.”
Hon vill inte spekulera i risken för en fullskalig invasion, även om hon personligen har svårt att tro på en sån eskalering, vilket dock både USA och Storbritannien varnar för.
– Att gå in med marktrupper i ett land med 40 miljoner invånare – och mot storstaden Kiev – är ingen lek ens för Ryssland. Det blir för höga kostnader, säger Elena Lovén.
Samtidigt förstår hon varför många spekulerar i det scenariot.
– Mot bakgrund av de höga kostnader som är förknippade med den här operationen – varför skulle Putin nöja sig med de här två utbrytarregionerna? Det handlar om två fattiga, nedgångna områden som Ryssland kommer att tvingas finansiera.
Det är inte som när Vladimir Putin kunde släpa hem bytet Krim – en vacker halvö vid Svarta havets norra kust med flera badorter på sydkusten, samt jordbruk och industrier.
– För Putin handlar det om att presentera vinsterna med den här operationen på ett sätt som gör att ryska folket tycker det är värt insatsen.
För det kommer att kosta. Som en direkt konsekvens av Putins erkännande av Donetsk och Luhansk meddelade Tyskland att man stoppar gasledningen Nord Stream 2. Och EU ska inom kort presentera en rad sanktioner. Av ett pressmeddelande från EU-kommissionen framgår att de föreslagna sanktionerna bland annat är riktade mot dem som var inblandade i det olagliga beslutet och mot banker som finansierar den ryska militären. Enligt förslaget ska också ryska statens tillgång till EU:s finans- och kapitalmarknader strypas.
I skottgluggen finns bland annat Sberbank, Rysslands största noterade bank och fondens tredje största innehav. Sberbanks aktiekurs har rasat med cirka 20 procent på en vecka.
Sberbank finns inte med på de nya sanktionslistorna, som idag presenterades av EU och Storbritannien. Däremot finns Sberbank på den amerikanska sanktionslistan, dock vet man ännu inte i detalj vilka nya sanktioner som kan komma att tillämpas i samband med erkännandet av de två separatiststyrda republikerna.
Åtgärderna, som endast skulle genomföras om Ryssland invaderar Ukraina, syftar till att skada den ryska ekonomin genom att skära av bankrelationerna mellan ryska och amerikanska banker som möjliggör internationella betalningar, skriver Reuters.
– Om alla operationer som bankerna har i amerikanska dollar drabbas, så påverkas också exportbolagen – som många gånger är råvarubolag – som exporterar sina varor och får betalt i dollar, säger Elena Lovén.
Det gäller bland annat Norilsk Nickel, fondens fjärde största innehav. Och Rusal, som har ett större innehav i Norilsk Nickel.
Men införs restriktionerna kommer även många industrier i Väst att drabbas.
– Det som hände i samband med att Krim annekterades var att USA satte upp Rusal – som utvinner aluminium – på SDN-listan. Det innebar att ingen fick köpa aluminium av bolaget eller leverera utrustning till Rusal. Och vad hände då med aluminiumpriserna?! De sköt i taket förstås. Det funkade inte så de tog bort Rusal från sanktionslistan, förklarar Lovén.
Norilsk Nickel är i sin tur världens ledande producent av nickel som är en huvudkomponent i bilbatterier. Bolaget utvinner också palladium som behövs i katalysatorer för bensin- och dieselmotorer, samt platina och koppar.
– Det blir samma sak om de sätter upp Norilsk Nickel på listan. Det skulle drabba industrier i USA och EU.