Sveriges företagare kommer inte acceptera höjda skatter

Debatt har åter blåst upp om skattereglerna för entreprenörer och fåmansföretagare, de så kallade 3:12-reglerna. Sannolikt beror det på att en översyn av reglerna, i syfte att förenkla dem, är aviserad i Januariavtalet.

Låt oss börja med att slå fast några saker.

3:12-reglerna tillkom i samband med den stora skattereformen 1991, i syfte att hantera fåmansföretagares skattesituation. Grunden till att de anses behövas är att Sverige genom reformen fick ett dualt skattesystem, med progressiv beskattning av förvärvsinkomster (lön) respektive proportionerlig beskattning av kapitalinkomster (som utdelningar, räntor och reavinster). Det är alltså den höga skatten på arbete – världens högsta marginalskatter – som är grundproblemet. Avskaffas den statliga inkomstskatten skulle skatten på arbetsinkomster bli så gott som proportionerlig, och 3:12-reglerna i praktiken kunna avskaffas. Det skulle göra skattesystemet mer transparent, rättvist och rättssäkert. Men än så länge är det få inom politiken som har vågat föreslå detta.

Sedan de infördes har 3:12-reglerna ändrats så gott som årligen. En större förändring gjordes 2006, initierad av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. De tidigare lättnadsreglerna avskaffades, och skattesatsen på utdelningar (inom gränsbeloppet) sänktes från 30 till 20 procent. Ett uttalat syfte var att främja entreprenörskap och företagande i bolag med en mindre ägarkrets, där risktagandet är högre än i större bolag.

Utdelning till delägare i fåmansföretag till 20 procents beskattning kan göras enligt två beräkningsgrunder: en förenklingsregel, som medger utdelning om drygt 170 000 kr per år, eller en huvudregel, som baseras på företagets totala lönesumma. Lönesummeregeln ger utrymme för större utdelningar till delägare – förutsatt att bolaget går med vinst, förstås. Att ha många anställda med höga löner ger ett större underlag för utdelning enligt huvudregeln. På så sätt fungerar den som ett incitament för växande, ägarledda företag med hög lönsamhet. Sådana företag där de flesta jobb skapas, som Sverige behöver fler av.

Skillnaden i skattesats på utdelningar och kapitalvinster från olika aktieslag ska också återspegla hur lätt det är att avyttra ägandet, och vilken risk ägandet innebär. Börsnoterade aktier, som kan säljas i princip med ett klick, innebär låg risk för ägaren att sitta låst med aktier, och för dessa är skattesatsen 30 procent av vinsten. Aktier i onoterade bolag är typiskt sett svårare att sälja än i noterade, och har en skattesats på 25 procent (vilket också gäller för andelar i fåmansföretag där andelarna inte är kvalificerade). Andelar i fåmansföretag, där ägaren är aktiv – och därmed ofta är beroende av företaget, samt står risken för företagets affärer – har som sagt 20 procents skatt på utdelningar och kapitalvinster inom ett gränsbelopp.

Kritikerna av 3:12-reglerna lyfter ofta fram advokat- och revisionsbyråer som exempel på hur man genom skatteplanering i fåmansföretag kan undvika hög skatt på arbetsinkomster. Delägare i dessa kan ta ut alltför höga utdelningar på sitt delägande till lägre beskattning än vad som varit fallet om de hade haft samma inkomst som lön, går resonemanget. Men i Sverige finns det omkring 450 000 fåmansföretagare. Antalet advokater är 6000, antalet revisorer drygt 3000 – och många av dessa är inte delägare i sina företag heller. En försvinnande liten andel av alla fåmansföretagare alltså. Att försöka utmåla den skatteplanering som vissa i dessa branscher ägnar sig åt som något utmärkande för alla fåmansföretag i Sverige är ohederligt eller okunnigt.

Fyra av fem nya jobb skapas i små och medelstora företag. Det är dessa företag, ofta ägarledda, som utgör ryggraden i det svenska näringslivet. De behöver goda villkor, både vad gäller skatter och på andra områden, för att kunna fortsätta växa och leverera jobb, tjänster och produkter, tillväxt och skatteintäkter till den offentliga välfärden. Sveriges företagare kommer inte att acceptera höjda skatter – och den regering som värnar Sveriges ekonomi och jobbskapande bör se värdet av goda skattevillkor för företagande.

Günther Mårder, vd, Företagarna
Patrick Krassén, skattepolitisk, expert Företagarna.