Sverige tillbaka på OECD:s topplista

Köpkraftskorrigeringen tar hänsyn till hur hög den relativa prisnivån är i landet. En hög BNP per capita blir inte lika välståndshöjande om det är mycket dyrare att leva i landet

År 1970 låg Sverige på fjärde plats i välståndsligan. Bara USA, Schweiz och Luxemburg hade högre BNP per invånare.

OECD:s senaste uppdatering ”Main Economic Indicators” för 2019 och 2020 visar att Sverige är tillbaka på topplistan, men att vi fallit till femte plats jämfört med för 50 år sedan.

Samma länder som låg före oss då ligger före oss även nu. Men sedan 1970 har även vårt grannland Norge gått ikapp och förbi Sverige i välståndsligan.

OECD:S KÖPKRAFTSLIGA

Köpkraftskorrigerad BNP per capita i procent av OECD-genomsnittet

VÄLSTÅNDSLIGAN 2019

1 Luxemburg 257

2 Norge 168

3 Schweiz 163

4 USA 142

5 Sverige 120

6 Danmark 120

7 Island 117

8 Irland 117

9 Österrike 117

10 Tyskland 113

11 Australien 111

12 Kanada 110

13 Finland 108

14 Belgien 108

15 Storbritannien 102

16 Frankrike 95

17 Nya Zeeland 94

18 Italien 92

19 Sydkorea 90

20 Israel 87

21 Estland 85

22 Tjeckien 84

23 Turkiet 83

24 Slovenien 78

25 Slovakien 74

26 Portugal 73

27 Litauen 72

28 Polen 64

29 Ungern 65

30 Lettland 61

31 Chile 59

32 Grekland 55

33 Colombia 37

VÄLSTÅNDSLIGAN 2020

Köpkraftskorrigerad BNP per capita i procent av OECD-genomsnittet

1 Luxemburg 258

2 Schweiz 163

3 Norge 149

4 USA 140

5 Danmark 122

6 Island 122

7 Irland 122

8 Sverige 121

9 Österrike 114

10 Tyskland 113

11 Australien 112

12 Finland 110

13 Kanada 108

14 Belgien 106

15 Storbritannien 96

16 Sydkorea 94

17 Frankrike 92

18 Nya Zeeland 91

19 Italien 91

20 Israel 88

21 Turkiet 88

22 Tjeckien 84

23 Slovenien 78

24 Slovakien 74

25 Portugal 73

26 Litauen 71

27 Polen 68

28 Ungern 66

29 Lettland 62

30 Chile 57

31 Grekland 54

32 Colombia 36

”Halkar Sverige efter?” Den frågan var föremål för en stundtals hätsk debatt mellan svenska ekonomer under 1980- och 1990-talen.

Men det är ändå ett obestridligt faktum att Sverige haft trögare ekonomisk tillväxt sedan 1970. Särskilt i jämförelse med våra nordiska grannländer. Kostnadskriser och devalveringar sänkte Sveriges relativa välstånd under 1970- och 1980-talen även om det verkliga raset inte kom förrän under den stora depressionen i början av 1990-talet, då den svenska bruttonationalprodukten krympte under tre år i sträck samtidigt som den svenska kronan rasade i värde mot omvärldens valutor. År 1993 hade Sverige rasat till en föga smickrande sjuttonde plats i välståndsligan. 

Medan experterna käftade inbördes om huruvida Sverige verkligen halkat efter eller inte behövde vanliga svenskar bara ta en tur över Öresunds- eller Svinesundsbron för att konstatera faktum, till exempel genom att jämföra hur mycket en svensk sjuksköterska eller byggnadsarbetare tjänade på att emigrera.

Under de senaste tre decennierna har Sverige sakta repat sig, samtidigt som luften gått ur uppblåsta och nyrika spekulationsekonomier som Irlands och Islands.

Uner pandemiåret 2020 har Sverige emellertid islänningar, irländare och danskar fått revansch. Sverige ligger fortfarande kvar på tio-i-topplistan, men har halkat ned  några placeringar i köpkraftsligan och ligger nu på åttonde plats sedan Danmark, Irland och Island gått förbi oss.

Huruvida detta kan förklaras av mer framgångsrik krishantering i samband med coronapandemin är emellertid för tidigt att säga. ”Juryn överlägger fortfarande” som det brukar heta i amerikanska filmer.