”Sverige skulle kunna bli mycket mer attraktivt”

Den här veckan har Realtid temavecka – #fonderifokus. Vi fokuserar lite extra på den pågående omstruktureringen av den svenska fondmarknaden. Varje dag publicerar vi i samband med det en panel som får svara på frågor kopplade till det övergripande temat. Idag handlar det om var det är mest gynnsamt att etablera en ny fond.

Ökat intresse för Luxemburg.

Per Stenbeck, Associate Partner på revisionsjätten EY:

Vilket land är det mest gynnsamt att ha fondbolag i?
– Det finns ett flertal etablerade jurisdiktioner för fondbolag och oavsett land tror vi att det är viktigt att välja ett som har koppling till den verksamhet som bedrivs. På senare tid har vi sett ett ökat intresse för Luxemburg som är ett land som har ett legalt, regulatoriskt och skattemässigt regelverk som ofta svarar upp mot de krav som såväl investerare som fondförvaltare ställer. Att det är ett land som uppfattas som ”fondvänligt” märks inte minst genom ett ökat intresse att starta fonder där.

Var slår skatterna mot fondbolag hårdast?
– Skatterna slår hårdast mot fondbolag i länder där skattelagstiftningen eller tillämpningen av skattelagstiftningen medför osäkerhet. Om regelverket för beskattning frekvent ändras genom nya avgöranden i domstol och/eller ny skattelagstiftning, så ökar risken för investerarna i fonden. Det är förutsebarheten som är viktigast.  

Hur ser framtiden ut för fondmarknaden i Sverige?
– Sverige skulle kunna bli mycket mer attraktivt för fondbranschen om vi skapade förutsättningar genom tydliga och varaktiga regelverk för fonder som är hållbara över tid.

Hur behöver det svenska regelverket ändras för att underlätta för fondbolag här? 
– Sverige behöver ett legalt, regulatoriskt och skattemässigt regelverk som ger trygghet för fondförvaltare. Vidare skulle Sverige behöva en bredare palett för möjliga strukturer för fonder. Till exempel vore det lovvärt om det fanns möjlighet att sätta upp aktiebolag med rörligt aktiekapital, vilket finns på exempelvis  Irland och i Luxemburg. Den så kallade fondutredningen tog fram ett lagstiftningsförslag för att göra det möjligt att etablera fondaktiebolag med rörligt aktiekapital. Förslaget har dock inte förverkligats då skattefrågorna inte löstes. Att genomföra det förslaget, så vi får alternativ som motsvarar vad som finns i länder som är starka inom fondbranschen, skulle såklart vara ett stort steg framåt.

Hög beskattning i Danmark.

Eric Cederström, advokat, ansvarig för skatteområdet på Magnusson Advokatbyrå:

Vilket land är det mest gynnsamt att ha fondbolag i?
– Om man utifrån skatteperspektiv ska avgöra var det är mest gynnsamt att ha fondbolag måste man ta i beaktande att det finns flera intressenter i en fond: investerarna, fondbolaget i sig, förvaltaren, de som etablerat fonden. Samtliga intressenter befinner sig i sin specifika skattesituation, i Sverige eller utomlands. Utifrån fondens perspektiv kan sägas att många länder har lagstiftning som medger att avyttringar av portföljbolag kan ske skattefritt (däribland Sverige).

– Moms på förvaltningsavgiften kan också belasta fonden negativt, då fonden på grund av sin verksamhet ofta saknar avdragsrätt för moms. Investerare utomlands kan bli föremål för källskatt. Man vill därför hitta ett land eller en jurisdiktion där avyttring av portföljbolag kan ske skattefritt och där det inte uppstår en negativ skatteeffekt avseende moms på förvaltningsavgiften och eventuell källskatt. Historiskt sett har kanalöarna varit sådana exempel, men då krävs också att fondbolagsverksamheten bedrivs där.

– Utvecklingen av skatterätten i länder inom EU inklusive Sverige har på dessa områden i viss mån gått åt samma håll och skattebelastningen har minskat i dessa avseenden. Rätt strukturerat kan man därför i många fall ta fram lösningar för en fond etablerad i Sverige som är mycket konkurrenskraftig skattemässigt. Det finns också klara marknadsmässiga fördelar med att befinna sig i ett land som inte uppfattas som ett skatteparadis.

Var slår skatterna mot fondbolag hårdast?
– Rätt strukturerat kan fondbolagen i sig vara i en skattemässigt effektiv situation i flertalet länder. Det som skiljer beskattningen åt är många gånger hur de som etablerar eller förvaltar fonden beskattas. Detta får en indirekt på fondens verksamhet. Här är Danmark ett exempel på land där lagstiftaren valt att beskatta managementteamet för vinstdelning från överavkastning, så kallad “carried interest”, progressivt på samma sätt som inkomst av tjänst, med en marginalskatt om 56 procent. Det är högt ur ett internationellt perspektiv.

– I tillägg till detta beskattas utdelningar i bolagssektorn från minoritetsandelar (under 10 procent) med bolagsskatt. Detta innebär att Danmark för vissa typer av fonder kan anses vara ett land med hög beskattning. I Sverige råder fortfarande viss osäkerhet avseende hur carried interest ska beskattas och beskattningen kan variera från fall till fall beroende av hur fonden är strukturerad och hur carried interest erhålls. Det kan i många fall bli fråga om tjänstebeskattning med marginalskatt om upp till 57 procent. Osäkerheten som råder i Sverige avseende beskattningen på detta område får också anses negativ.

Hur ser framtiden ut för fondmarknaden i Sverige?
– Framtiden för fondmarknaden i Sverige ser bra ut. Vi har stor tillgång till kunskap i Sverige, såväl avseende fondetableringar som avseende uppbyggandet av företag. Detta medför att många riskkapitalfonder håller en hög kvalitet och Sverige har internationellt sett gott rykte i branschen. Det finns ett stort intresse hos svenska institutioner att investera i sektorn alternativa investeringar och riskkapitalfonder.

– Vi ser även ett ökat intresse från utländska fonder att etablera sig i Sverige, för att än mer ta del av den nordiska marknaden för investeringar, kapital från potentiella investerare samt den branschkomptens som finns i Sverige. I denna kontext blir det viktigt att Sverige har ett välfungerande skattesystem som kan hantera investeringar i riskkapitalfonder, beskattningen av de bolag och individer som bedriver fondverksamhet och fondbolagens investeringar.

Hur behöver det svenska regelverket ändras för att underlätta för fondbolag här? 
– Jag är inte förespråkare av särregleringar som gynnar den ena eller andra aktören på marknaden. Jag är för ett skattesystem som bygger på en tydlig reglering som väl hanterar klassificeringen mellan inkomstslagen, kapital, tjänst, näringsverksamhet med mera.

– Idag har vi ett otillräckligt regelverk som kompletterats av en praxis som i vissa fall är otydlig och som inte täcker in många av de situationer och företeelser som är vanliga inom riskkapitalbranschen. Detta gäller särskilt beskattningen av de individer som etablerar och driver riskkapitalfonder. Det skapar osäkerhet, vilket aldrig är bra för affärsverksamhet. Vi behöver en reformering av skattelagstiftningen vad gäller klassificering mellan inkomstslagen, inte minst de så kallade 3:12 reglerna som är förlegade och kompletteras av en snårig praxis. Det skulle underlätta för fondbolagen och alla som vill bedriva seriös företagsverksamhet i Sverige. Ett sätt att minska den skattemässiga problematiken vore att skattesatserna på inkomst av tjänst och kapital närmade sig varandra.

Dags att etablera ett internationellt finanscentrum i Sverige.

Robert Tranquilli, partner på skatterådgivningsbyrån Svalner:

Vilket land är det mest gynnsamt att ha riskkapitalfonder i?
– Det finns inte ett entydigt svar på denna fråga utan valet av jurisdiktion beror på ett flertal faktorer och överväganden som kopplar an till fonden vad gäller bland annat tillgångsslag (onoterade/noterade aktier, skuld/kreditinstrument, fastigheter, infrastruktur med mera), kretsen och karaktären av investerarkollektivet (svenska och/eller utländska, institutioner, stiftelser, företag, privatpersoner), förvaltningsstruktur (internt eller externt förvaltad), investeringspolicy, geografisk spridning bland annat. 

– En grundläggande aspekt är att en fond endast utgör en intermediär. Fonden måste därmed vara skatteneutral för att undvika att investerarna riskerar att dubbelbeskattas. En annan grundläggande aspekt är också att säkerställa att investerare genom sitt åtagande eller innehav i fonden inte riskerar att få ett fast driftställe i jurisdiktionen som fonden är etablerad. Det är också viktigt att den valda jurisdiktionen erbjuder en god regulatorisk och ekonomisk infrastruktur för att bedriva fondverksamhet. Ett brett nät av dubbelbeskattningsavtal har också fått ökad aktualitet. Det kan även finnas kommersiella överväganden som påverkar valet av jurisdiktion. Vid etableringen av en riskkapitalfond behöver därmed en rad överväganden göras som påverkar valet av lämplig jurisdiktion. Sverige lämpar sig för vissa typer av fonder och mindre bra för andra, i skattehänseende särskilt vad gäller typ av tillgångsslag.

Var slår skatterna mot riskkapitalfonder hårdast?
– Generellt i länder som saknar särskilda regler eller som inte anpassat regelverket för fonder. Utifrån ett svenskt perspektiv etablerar sig fonder som saknar möjlighet att uppnå skatteneutralitet normalt sett inte här. Det saknas helt enkelt kommersiellt grund för sådana etableringar. En otydlighet i ägarbeskattningen bör väl också nämnas i sammanhanget även om denna inte påverkar fonderna i sig men viljan att etablera fonder i Sverige och investerarnas syn på Sverige som klimat.

Hur ser framtiden ut för riskkapitalfondmarknaden i Sverige?
– Fondetableringar i Sverige har ökat de senaste tio åren och marknaden har förutsättningar för att fortsätta vara god inom vissa segment. Det finns sannolikt flertalet skäl för detta, bland annat det ökade fokuset på skatter i en internationell kontext där fonder i större utsträckning väljer att etablera sig ”onshore”, track-record och stark närvaro av fondförvaltare men även på grund av att kännedomen och förtroendet för Sverige i en fondkontext ökat successivt över tid hos internationella investerare. Detta trots att vi i Sverige inte har några särskilda associationsformer för denna typ av fonder som många andra länder till exempel Luxemburg, Irland, Singapore med flera. 

– Svenska fonder brukar även anses mer kostnadseffektiva än utländska motsvarigheter. Det som dock inte underlättar eller främjar fondmarknaden i Sverige är oklara skatteregler. I avsaknad av särskilda regler tillämpas det allmänna regelverket även för fonder; detta har skapat tolkningsfrågor och osäkerhet. Skatteverket har de senaste åren – bortsett från de frågor som rör beskattningen av grundare av fonder för deras särskilda vinstdelning (så kallat “carried interest”) – drivit processer som rör beskattning av fundamentala aspekter av fondstrukturer etablerade i enlighet med aktiebolagsrätten. Detta skapar osäkerhet hos investerare och har delvis skadat bilden av Sverige som ett attraktivt land för fondetableringar. Branschen har delvis varit kritiserad för off-shore strukturer och när man väl tar steget att i större utsträckning etablera fonderna onshore och i Sverige så riskerar man utdragna processer hos Skatteverket och i domstol, vilket kan få en avhållande effekt.

Hur behöver det svenska regelverket ändras för att underlätta för riskkapitalfonder här? 
– Sverige bör överväga att införa särskilda associationsrättsliga former för riskkapitalfonder med tillhörande skatteregler som tillgodoser fondbehovet bättre än idag och harmoniserar med AIF-regelverket. Det skulle öka Sveriges konkurrenskraft och förmågan att attrahera fondetableringar till Sverige. Tydliga regler eliminerar risken för långa och kostsamma processer. Sverige har alla möjligheter att skapa än bättre förutsättningar för fondetableringar i Sverige.

– Man får inte glömma att en stor andel av investerarna i de svenska riskkapitalfonderna är utländska, vilket medför att en stor del utländskt kapital kommer till och investeras i Sverige. Detta driver på både utveckling, tillväxt och strukturomvandling som är positiv för det svenska samhället i stort. I Sverige har vi några av de mest framgångsrika förvaltarna och riskkapitalfonderna i Nordeuropa. Detta borde vi proaktivt slå vakt om och därigenom fortsätta konkurrera om arbetskraften med andra jurisdiktioner. Det är dags att ta tillfället i akt och damma av initiativet ”Finansplats Stockholm” och etablera ett internationellt finanscentrum i Stockholm, i hela Sverige för den delen, som attraherar riskkapitalfonder och förvaltare i större utsträckning till Sverige. Det skulle kunna ge många nya arbetstillfällen och skatteintäkter till Sverige.