Svenskt Näringsliv ber om 200 miljarder

– Det nya coronaviruset har skapat en extremt svår situation för svenska företag och jobb. Det är ett unikt svårt läge som kräver unikt kraftfulla åtgärder. Vi måste agera för att rädda företagen och jobben. Därför föreslår Svenskt Näringsliv nu ett brett räddningspaket för företag och jobb motsvarande 200 miljarder kronor. Det säger vd Jan-Olof Jacke i en skriftlig kommentar.

Nya siffror från Svenskt Näringslivs företagarpanel visar att 41 procent av företagen räknar med att varsla eller har redan gjort det.

53 procent av företagen upplever nu finansierings- eller likviditetsproblem. Av dessa räknar över hälften med att de klarar sig maximalt två månader om de inte får kapitaltillskott.

– Det är skrämmande siffror. Nu behövs kraftfulla åtgärder som snabbt och träffsäkert når alla de företag som kämpar för att överleva och behålla medarbetarna. Det gäller inte minst många små och medelstora företag, säger Jan-Olof Jacke.

– Skattepengar från företagen måste återföras för att det ska finnas företag som kan betala skatt i framtiden, säger han.

Svenskt Näringslivs förslag i korthet:

• Stärkt system för korttidspermittering
Korttidspermittering har visat sig vara ett träffsäkert system. Möjligheten att använda systemet bör därför förstärkas. Det ska vara möjligt att minska sysselsättningen ner till noll procent. Företagens andel av den totala lönekostnaden bör minska i samma grad som minskningen av arbetstiden.

• Räddningsersättning vid omsättningsfall
Företag som fått minskad omsättning med minst 40 procent ska få ersättning för vissa fasta utgifter, exempelvis hyra. Ersättningen kan uppgå till 25-80 procent av kostnaderna men högst 90 miljoner kronor per verksamhet under perioden mars, april och maj. 

• Tillfälligt slopade arbetsgivavgifter och egenavgifter för alla företag
För att motverka de ekonomiska effekterna av krisen slopas arbetsgivaravgiften upp till ett tak på tre miljoner kronor under tre månader. Det kommer att ge många små och medelstora företag en betydande kostnadslättnad.

• Likviditet ut till företagen – sänkt ränta vid anstånd med skatteinbetalningar och statliga kreditgarantier
Många företag har drabbats av likviditetsproblem. Möjligheten till anstånd med skatteinbetalningar är en bra åtgärd men regeringen måste korrigera räntenivån till högst 1,25 procent. Därtill föreslås en statlig bankgaranti som innebär att bankerna kan låna ut pengar till fler företag men dela risken med staten. De 500 miljarder kronor som Riksbanken meddelat att den kommer att låna ut via bankerna riskerar annars att inte komma till användning.

• Ytterligare åtgärder riktade till de allra minsta företagen
Den omständigheten att familjeföretag enligt lagens utformning inte kan omfattas av korttidsarbete medför att de därmed inte kan få del av de kostnadslättnader som andra företag genom korttidsarbetessystemet kan få. En sådan särbehandling är varken tillfredsställande eller påkallad. Åtgärder bör vidtas så att dessa företag kan få del av motsvarande likviditetsförbättringar.

• Säkra varurörligheten inom EU
Regeringen måste agera för att säkerställa att den fria rörligheten för varor fungerar på EU:s inre marknad. De exportrestriktioner av medicinsk utrustning som har införts av exempelvis Frankrike och Tyskland är inte acceptabla.