Realtid

"Svenska förslaget går för långt"

Hans Peter Larsson, skatteansvarig på branschorganisationen FAR, Håkan Behmer, affärsområdeschef på BDO och Magnus Larsson skatterådgivare på Deloitte och tidigare ordförande i FAR.
Hans Peter Larsson, skatteansvarig på branschorganisationen FAR, Håkan Behmer, affärsområdeschef på BDO och Magnus Larsson skatterådgivare på Deloitte och tidigare ordförande i FAR.
Sara Johansson
Uppdaterad: 08 feb. 2019Publicerad: 08 feb. 2019

Tre tunga skatterådgivare kommenterar det nya lagförslaget om informationsplikt hos skatterådgivare. Med i panelen finns Hans Peter Larsson, skatteansvarig på branschorganisationen FAR, Håkan Behmer, affärsområdeschef på BDO och Magnus Larsson skatterådgivare på Deloitte och tidigare ordförande i FAR.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Nyligen presenterades slutsatserna från Utredningen om informationsplikt för skatterådgivare. Efter debatten om så kallad aggressiv skatteplanering föreslår regeringens utredare att det ska finnas en lagstadgad skyldighet för skatterådgivare att självmant tipsa Skatteverket. Förslaget har kritiserats till och med av utredningens egna experter.

Hans Peter Larsson, skatteansvarig FAR och auktoriserad skatterådgivare, 

Är de nya förslagen bra eller dåliga?
– Dåliga. Det svenska kraven går mycket längre än EUs direktiv kräver genom att omfatta även inhemska skattearrangemang. EUs krav gäller uppgifter om gränsöverskridande skatteplanering inom EU som annars är svåra att få kunskap om och granska. Och vad är ett skattearrangemang? Vad ska rapporteras? I praktiken kommer Skatteverket att ge ut ställningstaganden om detta när lagen trätt i kraft. Därmed bestämmer i praktiken Skv innehållet i lagen. Företag och rådgivare får ta den extra kostnaden för all rapportering. Den rådgivare som inte fullgör rapporteringsskyldigheten kan därtill drabbas av en sanktionsavgift på upp till 500 000 kronor. För företag är beloppet 250 000 kronor.

Det finns redan informationsskyldighet hos rådgivarna och en skatteflyktslag. Behöver fler åtgärder tas?
– Någon ny inhemsk rapportering behövs inte. Inte heller utredningen har visat på något behov. Anlitar kunden en av FAR auktoriserad rådgivare jobbar hen under strikta etiska regler kring vilka råd som får ges. Kunden ska upplysas om tveksamheter och om man ger sig in i gråzoner. Olagligheter får man inte befatta sig med. Revisorer måste anmäla misstänkt brottslighet. Skatteverket kan granska och revidera när helst de önskar. Istället vill de nu få allt, och lite till, serverat till sig. Internationellt kan jag förstå att man vill kunna vara snabbare på bollen för att motverka aggressiv skatteplanering mellan företag som söker använda olika regler och tolkningar i olika länder. Där har FAR inga synpunkter. I så motto är skatt en ny hållbarhetsfråga.

Om utredningens förslag träder i kraft den 1 juli 2020, enligt förslaget, vad innebär detta för dig och dina kollegor?
– En osäkerhet kring rådgivarens roll, en osäkerhet om vad som ska rapporteras till Skatteverket och ökade kostnader. Eller så minskar råden i situationer som kan vara tveksamma. Det förs samtal om skatteregler utan att råd ges. Företagen tar själva ansvar för de råd de sedan ger sig själva, vilka även dessa ska rapporteras till Skatteverket. Ni hör själva! I förlängningen kanske Skatteverkets datorer kan göra företagens deklarationer och även skriva särskilda upplysningar? Skatti, Skatteverkets nye digitala AI – medarbetare ordnar snabbt detta. Utopi? Nej. Det är en ny tid vi snabbt är på väg in i!

 

Håkan Behmer, affärsområdeschef för BDO:s skatteavdelning

Är de nya förslagen bra eller dåliga?
– Det svenska förslaget går för långt!  EU-direktivet om informationsplikt vid gränsöverskridande transaktioner är redan i kraft sedan juni 2018. Dessa regler kan väl förstås utifrån hur omfattande den så kallade internationella skatteplaneringen varit (se Lux Leaks mm.). I den svenska utredningen läggs förslag om att även interna svenska arrangemang ska omfattas. Förslaget definierar inte vad som ska omfattas på ett tydligt sätt. Det skapar osäkerhet. Osäkerhet kostar pengar. Det blir en omfattande administrativ börda och ekonomiskt betungande för företag (skattskyldiga).

ANNONS

Det finns redan informationsskyldighet hos rådgivarna och en skatteflyktslag. Behöver fler åtgärder tas?
– Nej. En transaktion deklareras i Sverige senast året efter händelsen och det lämnas regelmässigt information i samband med deklarationen. Vi har skatteflyktsregler. Vi har skalbolagsregler. Det räcker. Den som ägnar sig åt brottslig verksamhet kommer ändå inte att fångas upp med dessa regler

Om utredningens förslag träder i kraft den 1 juli 2020, enligt förslaget, vad innebär detta för dig och dina kollegor?
– Merarbete och ökade kostnader för i sig normala transaktioner, sådana som deklareras idag och får Väl Godkänt av Skatteverket i taxeringen. Förslaget definierar inte vad som ska omfattas på ett tydligt sätt! Det riskerar då att motverka sitt syfte.

 

Magnus Larsson, Partner och skatterådgivare på Deloitte (satt med som expert i den aktuella utredningen)

Är de nya förslagen bra eller dåliga?
– Förslaget är i grunden dåligt! Det är politiskt drivet och saknar grundläggande konsekvensanalys avseende bl a vad gäller kostnaden för näringslivet ställt mot vilken nytta eller effekt förslaget skulle få. Sedan slår förslaget väldigt brett och skapar osäkerhet både vad gäller vem som skall rapportera och vad som måste rapporteras. Nu är ju Sverige tvingat att införa bestämmelser vad gäller gränsöverskridande sk arrangemang, men m h t den bristande analysen och den allmänna osäkerheten så borde man ta bort förslaget vad gäller rent inhemska arrangemang,. I vart fall till dess man hunnit utvärdera nyttan och kostnaderna för rapporteringen av de gränsöverskridande arrangemangen.

Det finns redan informationsskyldighet hos rådgivarna och en skatteflyktslag. Behöver fler åtgärder tas?  
– Jag tycker att vi i Sverige redan har ett tillräckligt stort informationsflöde genom de krav på rapportering och förhandsbeskedsinstitut m m som redan finns och som borde räcka. Vi har dessutom ett sanktionssystem i form av skattetillägget som uppfyller de krav på ”avskräckning” som förslaget vill åstadkomma.

Om utredningens förslag träder i kraft den 1 juli 2020, enligt förslaget, vad innebär detta för dig och dina kollegor? 
– Det innebär att vi måste bygga upp stora processer och administrativa system för att säkerställa att vi rapporterar det vi måste rapportera. Det innebär att vi i princip måste kontrollera all vår rådgivning även om vi sedan i slutändan bara behöver rapportera några få av dessa. Detta skapar mycket merarbete och stora merkostnader som på ett eller annat sätt kommer att belasta näringslivet i stort.  Observera att förslaget inte bara gäller traditionella rådgivare utan alla, t ex banker och försäkringsbolag och inte minst bolag med egna skatteavdelningar och/eller transferpricing avdelningar, kommer att drabbas av rapporteringsplikten.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS