Svenska företag lätta måltavlor för aktivister

I USA är nu hälften av börsvärdet passivt förvaltat, ökningen har lett till att antalet aktivistfonder både har ökat och att de lättare får genomslag för sina kampanjer. I Sverige har utvecklingen gått långsammare, här är än så länge endast en bråkdel av börsvärdet passivt förvaltat, men liksom i USA ökar andelen stadigt. I takt med att förändringen fortsätter kommer aktivister att öka sitt inflytande även över svenska börsbolag.

Jämfört med USA och Storbritannien där fenomenet funnits länge är svenska företag oftast oförberedda på hur de skall agera när en aktieägare offentligt går ut och kräver förändringar. Många noterade företag upplever en falsk trygghet i att de har huvudägare som kan blockera oönskade krav på styrelseförändringar, men i USA avgörs en allt mindre del av aktivistkampanjerna genom omröstningar på bolagsstämman. Striden avgörs istället av marknadens uppfattning om vilken sida som är bäst på att skapa aktieägarvärde. Den kraftmätningen avgörs delvis genom personliga relationer med viktiga aktieägare, men framförallt avgörs den via media. 

Aktivister behandlas som superhjältar av pressen och deras kampanjer passar medielogiken perfekt. Ett offentligt krav på förändring i ett företag leder lätt till att ledning och styrelse framstår som passiva och ibland även som inkompetenta. Aktivisten blir utmanaren som agerar i allas, även i de små aktieägarnas intresse. 

Företagen hamnar i en situation som är väldigt svår att försvara sig mot. Ett vanligt scenario är att det är otydligt för aktiemarknaden hur ett av bolagets affärsområden skapar värde. Ibland beror det på att företaget har misslyckats med sin kommunikation. I andra fall utreds redan en förändring, men det är för tidigt att kommunicera den offentligt. Att sälja eller knoppa av ett affärsområde kan ta år av förberedelser och att kommunicera en förändring innan den är klar skapar andra problem, både internt och externt. Aktivisternas offentliga krav blir ett störningsmoment och ledningens handlingsutrymme minskar. Eventuellt känner sig ledningen tvingad att prioritera kortsiktiga vinster framför långsiktigt värdeskapande. När en förändring till slut genomförs framstår det som att bolaget passivt låter sig knuffas fram av smartare aktivistinvesterare.

För aktivisten, som själv behöver marknadsföring för att locka investerare till sin fond är situationen perfekt, superhjältebilden förstärks. För ledning och styrelse riskerar förloppet att leda till minskat förtroendekapital och i värsta fall till slutet på en lång och framgångsrik karriär.

Amerikanska och brittiska företag har sedan länge insett faran och ägnar mycket kraft åt att förbereda sitt försvar. Ur ett kommunikationsperspektiv handlar det om att behålla initiativet. Företagen måste analysera sitt eget bolag ur ett aktivistperspektiv och förbereda för de olika scenarior som kan uppstå. Det betyder att planer, argument, pressmeddelanden och frågor och svarsdokument måste finnas förberedda för att företaget omedelbart ska kunna gå till motangrepp när det krävs. 

Om kommunikationen inte är förberedd utan först måste skapas internt och sen godkännas av styrelsen förloras värdefull tid och bolaget kommer att hamna på defensiven. Det leder till negativa konsekvenser där förtroendet för ledningens och styrelsens förmåga att driva bolaget med aktieägarnas bästa för ögonen minskar.

Tobias Lennér
Industrial Advisor JKL