Svenska banker investerar i svartlistade bolag

De sju största bankerna i Sverige fortsätter investera kundernas pengar i företag som är kända för kopplingar till allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och långvarig miljöpåverkan. Samtidigt har bankerna blivit bättre på att arbeta med och ta hänsyn till hållbarhetsfrågor.

Det framgår av studien Still irresponsible investments som gjorts av Amnesty och Fair Finance Guide. Undersökningen är en uppföljning av 2015 års studie som även då visade på stora investeringar i företag med problematisk profil i hållbarhetsrelaterade frågor.

Bland företagen som pekas ut på Amnestys svarta lista finns oljejätten Shell och fordonstillverkaren Renault. I Shells fall handlar det om att bolaget inte har tagit ansvar för en miljökatastrof och Renault för användning av råvaror från barnarbete i Afrika.

Investeringar i fem av de undersökta företagen där problemen kvarstår, som Amnesty och Fair Finance Guide pekat ut som icke hållbara, finns i totalt 62 av bankernas fonder.

Hos Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar och Swedbank fanns de utpekade bolagen till och med i vissa fonder som kallas etiska eller hållbara. Däremot återfinns inga av företagen i Svanenmärkta fonder.

Men, konstaterar Amnesty och Fair Finance Guide, bankerna har också blivit bättre på att jobba med hållbarhetsfrågor i sin fondförvaltning. Där får speciellt Swedbank beröm för sitt arbete med att försöka påverka bolagen att bättra sig.

– Det brister både i bankernas processer för att hantera företag som kopplas till människorättsproblem och i transparensen. Samtidigt märks en positiv utveckling, som ökade interna resurser på hållbarhetsarbetet och ett förbättrat påverkansarbete, säger Ulrika Sandberg, sakkunnig på området företag och mänskliga rättigheter på Amnesty International i Sverige, i en kommentar till rapporten, i ett pressmeddelande.

Störst investeringar i dessa fem företag, omkring 4 miljarder, har Nordea och Swedbank, lägst investeringar har SEB. Totalt investerar de sju bankerna som ingår i studien 5,4 miljarder kronor i dessa företag.

De sju banker vars fondinvesteringar ingår i undersökningen är Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Skandia och Swedbank.

De sex bolagen som undersökningen omfattar är kemikoncernen Dow Dupont, gruvbolaget Goldcorp, oljebolaget Shell, gruvbolaget Vedanta Resources, fordonsföretaget Renault och skogsbolaget Stora Enso.

Men Stora Enso ingår inte längre i undersökningen av hur mycket som investerats i bolagen eftersom problematiken håller på att åtgärdas i det företaget.

– Swedbank och Nordea har investerat mest i de företag som ingår i granskningen, men Swedbank har visat ett betydligt bättre påtryckningsarbete för att få företagen att ta ansvar. Det här handlar om stora globala företag som inte agerat tillräckligt för att komma tillrätta med att de bidrar till allvarlig negativ inverkan på mänskliga rättigheter och långvarig miljöförstöring, säger Ulrika Sandberg.

Bland framstegen som lyfts fram i undersökningen är det faktum att alla banker har ökat sina resurser till arbetet med mänskliga rättigheter. Flera av bankerna har blivit bättre på att försöka förmå företagen att ta ansvar, genom mer dialog som syftar till påverkan.

SEB och Handelsbanken har numera också svartlistat några av företagen på grund av hållbarhetsproblem, bland annat Shell.

Swedbank, SEB och Skandia är de banker som totalt sett visat upp bäst påtryckningsarbete med företagen. Danske Bank och Nordea har varit mest passiva. Nordea har dock agerat proaktivt vad det gäller risker med kobolt, vars utvinning i Demokratiska republiken Kongo präglats av barnarbete och farliga arbetsförhållanden.

Samtidigt som påverkansdialogen förbättrats, finns fortfarande många brister. Framförallt saknas tidsbundna mål för påverkansarbetet och transparens kring bankernas redovisning av hur processerna fortlöper. Det finns också brister i bankernas proaktiva arbete för att identifiera risker att företag bidrar till negativ påverkan av mänskliga rättigheter, innan en eventuell skandal briserar.

– Bankerna har fortsatta problem med att leva upp till sina hållbarhetslöften. Spararna måste kunna lita på att deras pengar förvaltas ansvarsfullt och att bankerna agerar när företagen de investerar i bidrar till negativ påverkan på mänskliga rättigheter, säger Jakob König som är projektledare för Fair Finance Guide på Sveriges Konsumenter.

Det mest aktiva påtryckningsarbetet har bankerna haft med svensk-finska skogsindustriföretaget Stora Enso, som kopplats till barnarbete i leverantörskedjan i Pakistan.

– Fallet Stora Enso visar att bankerna kan förmå företag att ta ansvar. I enlighet med FN:s vägledande principer borde bankerna visa samma engagemang när det gäller alla företag som orsakar negativ påverkan på mänskliga rättigheter, inte bara de som uppmärksammas mest i svenska medier, säger Ulrika Sandberg.