"Svenska banker har bara doppat tårna i AI och blockchain"

Åke Freij är affärsutvecklare och ansvarig för så kallad lösningsdesign på IBM. Han arbetar främst mot finanssektorn och är involverad i IT-jättens dialoger med både nya och etablerade finansaktörer. Åke Freij har tidigare även doktorerat på Handelshögskolan i Stockholm.

I sin forskning har han särskilt tittat på hur ny teknik och nya regelverk påverkar finansaktörers innovationsförmåga. Realtid.se fick en exklusiv intervju med Åke Freij som konstaterar att svenska banker har rätt innovationsfokus i dag.

– De jobbar med kundmötet, kundrelationen och på att förbättra kundupplevelsen för att skapa ett bra bemötande i olika kanaler. Det digitala mötet blir en allt mer konsistent upplevelse och det är också en global trend, säger Åke Freij till Realtid.se.

Tittar på AI

Bankerna försöker också bli effektivare och driva ner sina kostnader via automatisering – till exempel genom att överföra data till webbmoln.

– Nästa steg i den utvecklingen är artificiell intelligens eller AI. Där är man mer ute och tittar än gör saker. Men det pågår initiativ med virtuella assistenter, berättar Åke Freij.

Även blockchain – tekniken bakom virtuella valutan bitcoin – är hett. Realtid.se har tidigare berättat att Nordea och SEB ingår i ett projekt med andra internationella storbanker för att utveckla gemensamma standarder för blockhain.

Blockchain förstör affärsmodeller?

Blockchain möjliggör registrering och överföring av alla typer av digitaliserade tillgångar. Finansaktörer hoppas bland annat kunna använda tekniken för snabba transaktioner inom exempelvis aktie-, valuta- och obligationshandel – utan ombudshjälp. Blockchain gör det också möjligt att lagra så kallade smarta kontrakt som är spårbara i alla led samt öppnar för nya typer av kyrpteringstjänster.

Paradoxalt nog kan teknologin förstöra bankers, försäkringsbolags och clearinginstituts affärsmodeller, eftersom
den potentiellt sett tar bort alla mellanhänder.

– Jag tror att etablerade aktörer kan skapa roller för sig själva i det här systemet. Även om det uppstår en blockchain-bank kanske många trots allt tycker att det är bra om det finns någon part som garanterar säkerheten i denna infrastruktur och som kan sätta en stämpel på att det här är en okej process. En bransch-gemensam plattform kan spela en stor roll här, säger Åke Frei.

På efterkälken

Men även om svenska banker gör rätt saker så har de ändå hamnat på efterkälken i den senaste teknikvågen ur ett internationellt perspektiv, enligt Åke Freij. Nu behöver de öka takten.

– De måste vara framåtlutade. Efter stordatorn, PC:n internet och den smarta mobilen gör nu två nya trender sitt intåg: AI och blockchain. Det är hajpade tekniker som lovar att förändra affärsmodeller. Men det har svenska banker bara "doppat tårna i" hittills. Istället ser jag banker i exempelvis Singapore och Frankrike som är mer i framkant på det området. Generellt har asiatiska länder varit tidiga med AI inom kundrådgivning, kundsupport och chattbotar, säger Åke Freij.

Kan bli "kokta grodor"

Det här är något som även lyfts fram i en färsk PWC-rapport som Realtid.se tidigare berättat. Åke Freij anser att svenska banker inte varit tillräckligt systamatiska i sitt innovationsarbete. De behöver industrialisera sina processer och jobba mer som riskkapitaliser.

– En riskkapitalbolag kanske satsar på 100 grejer för att sedan utvärdera dem strukturerat och för att därefter få fram nästa Spotify eller Google, säger han.

Varför har svenska banker halkat efter?

– Det enkla svaret är att de tjänar bra pengar. De har en solid affärsmodell som fungerar och är lönsam. Samtidigt är kunderna inte tillräckligt "otrogna" och tuffa mot dem. Även om det kommer många uppstickare nu så har de "gamla" bankerna ändå fortsatt en hyfsat stor marknadsandel.

Han varnar dock dem för att bli för bekväma.

– Man brukar tala om "boiling frog"-fenomenet. Det är först väldigt ljumt och behagligt i vattnet, men om man ligger kvar för länge så blir det för varmt. För eller senare når man en "tipping point" då det kanske är för sent att agera. Sett till hur mycket pengar som nu går in i fintech-ekosystemet så finns det en fara för det, säger Åke Freij.

Riskerar banker att bli utkonkurrerade i framtiden?

– Det teoretiska svaret är att om man tittar på vad som hänt i alla branscher så går de stora aktörerna oftast under när de blir för stora och orörliga. Då tar nya startups över. Det är processer som också påverkas av nya regleringar och ny teknik. Så det är inte alls omöjligt att vi om 20 år har en bankbransch med helt andra namn på topplistan.

Han betonar dock att sådana förändringar tar lång tid. Det finansiella systemet är dessutom väldigt stabilt.

– Jag brukar säga till entreprenörer och startups att "om ni nu inte kan slå sönder en existerande bransch så titta på hur ni kan 'jacka in' i det befintliga systemet och värdekedjor genom samarbeten".

Nya regleringar 

Men det går inte komma från att finansbranschen står inför stora utmaningar. Nästa år implementeras en rad nya EU-lagar som syftar till att konkurrensutsätta unionens finansmarknad och minska storbankernas monopolliknande ställning.

2018 införs till exempel EU:s nya betaltjänstdirektiv (PSD2) som innebär att kunddata inte längre får hemlighållas. Om en kund vill dela med sig av sin kontoinformation till exempelvis ett appbolag så är banken tvungen att, under vissa förutsättningar, gå med på det.

–PSD2 ska luckra upp en oligopolliknande marknad där bara vissa yrkesgrupper får göra affärer med varandra. Regleringen ska också tydliggöra exakt vad som gäller i branschen och stabilisera den. Min bild är att direktivet ökar konkurrensen på betaltjänstmarknaden och jag tror att det kan vara en "tipping point", säger Åke Freij.

Öppna API:er

Men som Realtid.se tidigare berättat öppnar PSD2 också upp för innovativa produktsamarbeten mellan banker och fintech-startups via så kallade öppna API:er. Ett API är en digital plattform och ett gränssnitt för effektiv dataöverföring mellan olika parter.

Nordea sjösatte nyligen sitt projekt "Open Banking" och lanserar under våren en så kallad utvecklarportal som ska göra det enklare för fintech-bolag att interagera med bankens system. Portalen ska också fungera som en testmiljö för Nordeas API:er. Även Swedbank har sedan tidigare öppnat upp för liknande samarbeten och fler är på gång.

Kompletterar varandra

Vägen till framgång är just att etbalera nära relationer med fintech-startups, tror Åke Freij. SEB:s delägarskap i ekonomiappen Tink är ett exempel på det. Ett annat, utanför finansbranschen, är Volvos samarbete med Spotify.

– De som skapar smarta partnerskap och har kunden bästa för ögonen är de som kommer att segra, säger han.

Vad beror den här utvecklingen på?

– Det enkla svaret är att att ingen själv kan hantera all teknik och alla teknikprocesser i dag. Man behöver någon som är jättebra på AI, någon som kan blockchain och så vidare.

PSD2 kontraproduktivt?

Finansuppstickare bör ur det perspektivet också omfamna bankerna, enligt Åke Freij. EU:s nya betaltjänstdirektiv PSD2 riskerar nämligen att bli kontraproduktivt. Fintech-bolag måste till exempel söka kvalitets-licensiering för att få samarbeta över öppna API:er. Det kan hämma startup-etableringar, menar kritiker.

– Man pratar gärna om öppna system, men samtidigt ska startups kontrolleras och kvalitetssäkras. Det finns därför en debatt kring implementationen av PSD2. Klarna har till exempel uttryckt oro för att bankerna kan komma att styra hanteringen av tekniska standarder, vilket de menar skulle utgöra ett etablersingshinder. Det är lite som att säga att en bil bara får ha Volvomotor, säger Åke Freij.

Måste jobba parallellt

Men bankerna kan inte luta sig tillbaka för det. Åke Freij råder dem istället att både titta på regleringar och på digitaliseringstrenden parallellt. Det är "lika med innovation", säger han. 

Han exemplifierar med ett annat EU-direktiv, GDPR, som implementeras nästa år och som ska stärka privatpersoners dataskydd. Enligt GDPR är banker till exempel skyldiga att radera all persondata om kunden kräver det.

– Banker måste i det här fallet dels utveckla nya digitala förmågor för datahantering samtidigt som de förbättrar sitt gränssnitt mot kund. Det är ett utmärkt exempel på att man inte ska separera regleringar och digitalisering, säger Åke Freij.

Men verkligheten är en annan. I dag tillsätts ofta små team som får till uppgift att titta på enskilda regleringar. Men compliance-avdelningarna borde istället samverka med digitalenheterna, menar Freij. 

Testa prototyper

Bankerna behöver också anordna fler så kallade "hackatons" där programmerare får träffas och inspireras av varandra. De bör också etablera så kallade techlabb för att experimentera med nya fintech-innovationer. Nyligen startade till exempel Accenture ett sådant labb i Riga, vilket Realtid.se rapporterat om.

Åke Freij avråder också från mycket långa och omfattande projekt. Det är bättre att jobba agilt och flexibelt och regelbundet testa prototyper mot kunder och interna medarbetare.

– Ny teknik har skapat ett nytt ekosystem med massor aktörer och det blir allt svårare att förutse vad som händer på lång sikt. Därför är det bättre att testa prototyper i korta utvecklingsprojekt så ger snabb feedback från marknaden och sedan gå vidare istället för tvåårsprojekt med halvårsvisa "releaser", säger Åke Freij.

Tech-innovationer måste vara användbara

Han är samtidigt tydlig med att det är viktigt att nya tech-innovationer kan användas i bankernas befintliga struktur.

– Man kan göra nya coola saker men måste alltid fundera på hur man kan länka in nya tjänster till den existerande affären. Det måste överenstämma med befintliga processer, infrastruktur och arkitektur.

– Det finns till exempel tangentbord som specialanpassats för att skriva snabbt på en digital maskin. Ändå använder alla tangentbord som är utformade för att skriva långsamt på en skrivmaskin. Det är ett exempel på att man kan ha en superbra idé, men som ändå inte passar in i systemet. Det är viktigt att tänka på. Inte minst för fintech-entreprenörer.

Dras med teknikarv

Storbanker och försäkringsbolag har också ett så kallat teknikarv eller "tech legecy" att ta hänsyn till när de skapar nya tjänster. Under 50-60 år de lagt system till system, vilket gör dem trögrörliga.

– En startup kan sättas upp på en månad och köpa komponenter via molnet. Samtidigt är det här med "legacy" något som drabbar alla. Jag träffade en person som grundade ett bolag för 15 år sedan och han sa att "vi har slutat kalla oss uppstickare och snabbrörliga" för vi har redan ett teknikarv. När aktörer växer och kanske har ett par hundratusen kunder så växer antalet system och kanaler.

Hur löser man teknikarvs-problemet?

– Banker behöver se över sina IT-system och göra nödvändiga rationaliseringar. Samtidigt finns det inte sällan bra funktioner i gamla system som kan fortsätta göra samma sak tills de "dör". De finns system som funnits i 40 år och ändå levererar. De är väl definierade för att utföra en repititiv process som likadan ut och gör det bra, så varför då ersätta dem med en felxibel plattform?