"Svensk kreditmarknad är ineffektiv"

Jonathan Klein grundade år 2014 marknadsplatsen Sparlån, numera Brocc, tillsammans med entreprenören och investeraren Claes Melander. 

Realtid.se fick en intervju med Jonathan Klein som även är bolagets vd, och som har en bakgrund på kreditföretagen Wasa Kredit och Svea Ekonomi som han sa upp sig från för att satsa på sin företagardröm.

– Jag kände att jag ville realisera mina egna idéer för att se om de höll. Jag ville testa mig själv och drevs som vanligt av en stark nyfikenhet. Jag ville också vara ytterst ansvarig för något, bära framgången och konsekvenserna av mina egna beslut, säger Jonathan Klein för Realtid.se när vi träffar honom på Broccs kontor på Sturegatan på Östermalm, med utsikt över Humlegården.

Bolaget har i dag 13 anställda. Ytterligare sju ska rekryteras under året; i första hand en ekonomichef. Därefter förstärks marknads- och teknikteamen. Han berättar att han alltid velat ”bygga upp sitt eget lag” och tillägger att han varit huvudtränare i amerikansk fotboll i hemkommunen Lidingö, där han växte upp i villaområdet Brevik.

– Som anställd blir man del av ett etablerat sammanhang. Nu får jag istället handplocka varje medarbetare till mitt ”drömlag”.

Något du tagit med dig in i entreprenörsrollen från fotbollen?

– Ja, absolut. Det ständiga kämpandet och att inte bli nedslagen för att det går dåligt ibland. Man ska sikta på att vinna och träffa mål, men inte oroa sig för att göra fel. Missar man får man göra hemläxan och sedan skjuta igen. 

Idén till Brocc fick Jonathan Klein efter att han 2012 läste en artikel om delningsekonomi och den Lending Club, en amerikansk marknadsplats för lån mellan privatpersoner.

– Det har varit inspirerande att se hur traditionella branscher som transport, logistik och musik förändrats i grunden, utan politisk inblandning och konsolidering; utan för att användare bytt till nya sätt att konsumera tjänster, i så stor utsträckning att gamla aktörer tvingats anpassa sig och till och med försvunnit.

Han exemplifierar med Uber, en app-baserad taxitjänst som, Jonathan Klein, anser är säker, transparent och billig. När tillräckligt många började använda appen så blev stora, befintliga aktörer tvungna att satsa på egna appar.

– Jag tyckte det var otroligt spännande och började skriva min affärsplan direkt, och började också leta efter någon att bygga bolaget med. Efter ett års letande hittade jag Claes Melander som i dag är bolagets CTO. Det är också han som skapat Brocc-plattformens algoritmer.

Brocc är en marknadsplats för lån, där 4 procent av långivarna är företag och entreprenörer med exempelvis holdingbolag. Övriga långivare är privatpersoner och institutioner. Men företagen står för nästan hälften av utlåningen. Totalt har cirka 200 miljoner kronor lånats ut (varav 80 miljoner förra året) på plattformen sedan den lanserades 2016. 

Låntagarna tar ingen risk på Brocc, enligt Jonathan Klein.

– De som lånar ut pengar förväntar sig en ränta på 6 till 6,5 procent efter avgifter och förluster. Den höga räntan kan man få eftersom man tar kreditrisken direkt på låntagarna istället för att merparten hamnar hos banken. Vi sprider ut långivarnas pengar på många låntagare för att få till ett stabilt kassaflöde.

Hur ser kreditprövningen ut?

– De bygger på både statistik och UC-data, men också på analyser av kunders kassaflöden. Insamlad data jämförs även med schabloner med hjälp av våra maskininlärande algoritmer för att analysera kreditvärdighet. I botten använder vi samma UC-data som bankerna. Men vi är även med i kreditregistret som ger oss färsk data på kundernas skulder. Med färskt menar jag ungefär en månad tillbaka.

Målet är nu också att få in utländska långivare. Jonathan Klein träffade nyligen potentiella samarbetspartners i London.

– Vi har en extremt snabb tillväxttakt och har vuxit med 300 procent under andra kvartalet 2018, jämfört med motsvarande period i fjol. Den årliga kundtillväxten har legat på över 400 procent och vi har i dag över 2.500 kunder på plattformen, säger Jonathan Klein.

Sparlån bytte förra året namn till Brocc. Varför?

– Visionen med bolaget och produkten och vår drivkraft att förändra och revolutionera finansbranschen som fanns där från början är fortsatt det som driver oss. Samtidigt har mycket har hänt sedan vi startade Sparlån 2014 och vi kände att Sparlån-varumärket inte fullt ut speglade våra visioner och det vi vill med bolaget.

– Med Brocc vill vi skapa ett varumärke som man blir nyfiken på och vill associera sig med, något som är mer en bara en finansiell tjänst. Det möjliggör också en bredare produktportfölj bortom ”spara” och ”låna” och också en internationell expansion.

Bolaget omsatte 4 miljoner under helåret 2017. Förlusten blev 12,2 miljoner kronor, efter tillväxtinvesteringar. 

– Det var en budgeterad förlust. Vi är ett bolag under tillväxt som behöver investera även omsättningen ökar.

Bolaget har gjort tre nyemissions-rundor och fått in totalt drygt 40 miljoner kronor. Målet är att vända till svarta siffror inom ett år. 

Jonathan Klein och Claes Melander är fortfarande största ägare. Sedan består ägarlistan av ett antal affärsänglar.

– Vi har redan säkrat upp vår utlåningskapacitet, efter, för ett par institutionella investerare, ha tagit fram en paketering där vi gör värdepapper av en låneportfölj, via en obligation.

Obligationen kan som mest uppgå till ett värde av 150 miljoner kronor. Därefter tillkommer ytterligare obligationer av motsvarande typ. Institutionella investerare som vill ha exponering direkt emot tillgångsslaget kan få det i form av ett noterat värdepapper.  

– Det finns ett stort intresse för att låna ut pengar men institutionerna har ofta krav på sig att det ska vara just värdepapper. Med denna paketering har vi löst det problemet och vi ser en stark efterfrågan, hävdar Jonathan Klein.

Han hoppas att även privatpersoner ska kunna ”värdepapperisera” kreditportföljer i framtiden, och tillåtas placera dem i skatteförmånliga depåformerna ISK och kapitalförsäkring. I dag måste det ske via obligation. 

– Vi vill att P2P-produkter ska jämställas med andra sparformer, men det är trögrörligt att förändra regelverk. Vi har därför dragit igång ett initiativ tillsammans med andra aktörer i branschen för att få regeringen att se över ISK:s utformning, som inte är anpassat för modern teknik och nya sparformer, menar vi. Nuvarande regelverk drabbar både branschen och de enskilda spararna, säger Jonathan Klein.

En utmaning för Brocc är att fler vill låna än, låna ut. Konkurrenten Lendify har haft liknande allokeringsproblem och lånat 700 miljoner via obligationsemissioner; pengar som i sin tur lånats ut på den egna plattformen. 

Jonathan Klein utesluter inte att obligationsemissioner kan bli aktuellt även för Brocc. Det kan också bli aktuellt med en börslistning. Jonathan Klein utesluter inte att även Brocc använder sig av obligationsemissioner för att öka sina allokeringstakt. 

Vill ni till börsen, någon gång?

– Det är möjligt. Vi får ofta redan propåer från kunder som vill köpa aktier i företaget, för att de är nöjda med tjänsten. Sedan beter vi oss redan lite som ett börsbolag, eftersom vi är ett betalinstitut under FI-tillsyn.

FI varnar ständigt för växande skuldberg. Behövs det verkligen fler kreditbolag?

– Vi står inte för kreditexpansion och vill inte driva krediter mot grupper med svag återbetalningsförmåga. Istället vill vi bidra till en mer sund och mogen svensk kreditmarknad. Jämfört med den amerikanska ligger vi långt efter. I USA ligger räntorna för konsumentlån i snitt på mellan 16-18 procent med kreditförluster på 8-10 procent. Det är drygt en 100-procentig marginal.

– I Sverige ligger motsvarande räntor på 10 procent med kreditförlusterna på 1 procent, vilket är lika med en 1000-procentig marginal. Det tycker inte jag är en effektiv marknad. En sådan marginal mellan ränta och risk hade aldrig kunnat uppstå på exempelvis penning- eller kapitalmarknaden. Det visar tydligt att det behövs mer konkurrens.

Men små kreditförluster måste vara positivt?

– Jo, men låga risker borde vara förknippat med lägre ränta. De som lånar pengar ska kunna få en rättvist satt ränta utifrån den kreditrisk de representerar, och så är inte alltid fallet.