Svag kvalitet utmaning för hållbara finanser

Av de 100 största företagen på Nasdaq Stockholm har andelen med transformativa klimatmål ökat från 4 till 45 procent på bara ett år. Det visar den årliga granskningen av de 100 största noterade bolagens års- och hållbarhetsredovisningar som genomförts av kommunikationsbyrån Hallvarsson & Halvarsson. Med transformativa klimatmål menas att ett bolag tydligt fastställt och kommunicerat när i tiden verksamheten ska vara klimatneutral.

75 procent av bolagen rapporterar sin klimatpåverkan i enlighet med det internationella GHG-protokollet, men endast 33 procent av bolagen har låtit en extern part verifiera utsläppssiffrorna. 

– Bristen på kvalitetssäkring och enhetlig standard när det gäller klimatrapportering kan komma att bli ett problem i framtiden, säger Åse Bäckström, Executive Director på Hallvarsson & Halvarsson.

– Risken finns att den finansiella sektorns investeringar i hållbara företag görs på felaktiga grunder. Det finns ett fortsatt stort behov av att utveckla enhetliga standards och metoder för kvalitetssäkring av bolagens klimatrapportering.

– Med felaktiga grunder menar vi att standarder som finns i dag till viss del är trubbiga och fyrkantiga. Det leder till att investerare missar det som verkligen sker i bolagen på grund av en – bristande, felaktig eller kommunikativt missvisande – rapportering. Den risken tar sig uttryck i den finansiella sektorn eftersom de driver på transformationen mot en hållbar utveckling, genom sina investeringar.

10 procent av bolagen har klimatmål som godkänts av Science Based Targets initiative (SBTi). Klimatmål som godkänts av SBTi anses vara i linje med Parisavtalet och bidra till att den globala uppvärmningen inte överstiger målet på 1,5 grader. 

– Det mesta är luft. 10 procent av bolagen har mål i linje med Parisavtalet. Vi har tio år på oss! Informationen som rapporteras in är inte verifierad och det kan vara riktigt farligt att använda när investeringsbeslut tas. Finanssektorn är extremt beroende av korrekt verifierad data. Bolag kommer behöva verifiera sin data mycket snart om de vill ha investeringar, säger Sasja Beslik, chef för hållbar finansutveckling på J. Safra Sarasin.

Antalet företag som klimatrapporterar i enlighet med ramverket Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) har fördubblats sedan föregående år. TCFD efterfrågar tydlig rapportering kring finansiella konsekvenser av risker kopplade till klimatförändringar och vänder sig i första hand till den finansiella sektorn. Samtliga fyra storbanker rapporterar i enlighet med ramverket.

– Det blir allt viktigare med ökad transparens och information om hur företag hanterar konsekvenser av klimatförändringarna för både kunder och investerare. Informationen behövs, vid sidan av traditionella finansiella upplysningar, för att bedöma ett företags värde och ställning på marknaden. Och precis som med finansiella upplysningar är det viktigt med jämförbarhet. Därför stödjer vi till exempel TCFD-rekommendationerna, som blivit en global riktningsvisare i arbetet med klimatrelaterad information, säger Handelsbankens tf hållbarhetschef Camilla Johansson.

Liza Jonson, vd för Swedbank Robur, ser en ständig förbärttring avseende de data som rapporteras från bolagen.

Hur stor är risken att den finansiella sektorn gör investeringar på felaktiga grunder? 
– Det kommer alltid att finnas en risk för det. Bästa sättet att mitigera den, är dels att ha en grundlig investeringsprocess där hållbarhet och klimatfrågor är en integrerad del, och dels att arbeta aktivt med både uppföljning och påverkansarbete utifrån rollen som ägare. Men alla dessa delar är centrala delar i ett kontinuerligt arbete, där ambitionen hela tiden måste vara att jobba för att bli ännu lite bättre utifrån alla parter och alla perspektiv, säger Liza Jonson.

Vad krävs för att komma tillrätta med problemet?
– Nya lagar och regelverk är en viktig sak som hjälper till att minska risken. Här är taxonomin inom EU sustainable finance ett exempel på initiativ som kommer hjälpa branschen framåt med gemensamma definitioner och mer enhetlig data från bolagen. Sedan måste vi som fondbolag och investerare också våga att driva och vässa våra egna respektive kriterier för att på det sättet bidra till att pusha utvecklingen framåt. En viktig framgångsfaktor för att kunna göra det på ett effektivt och bra sätt, är ett transparent och prestigelöst samarbete både nationellt och internationellt liksom över företags- och branschgränser.

Kan du ge något exempel på vad som lyfts upp som utmaningar i olika samarbetsforum för investerare?
– Vi har bland annat märkt av att det finns en oro bland investerarna för effekterna av klimatförändringar och hur detta kommer att påverka deras investeringar. Samtidigt ser vi nya innovativa finansieringslösningar, samt en ökande efterfrågan på hållbara investeringsformer.

Hur svårt är det att utveckla och implementera enhetliga standards?
– Det är svårt och det är något vi har mycket högt på agendan i många olika sammanhang och forum, till exempel inom SISD och GISD. Där har 15 stora investerare som samverkar bland annat skrivit under för att arbeta för en harmonisering av standarder för hållbarhetsrapportering och mätning av klimatavtryck genom att gemensamt stötta TCFD. Man har också åtagit sig att arbeta för en bättre kvalitet på data och information för investeringar i linje med Agenda 2030, och för att denna data ska integreras i sedvanlig rapportering och revision. Min upplevelse är att det både finns ett driv och en vilja att nå konkreta resultat.  

Hur stark påverkan har kapital?
– En mycket stark påverkan – och vi får inte glömma bort att hållbarhet också är affärsdrivet. Genom att placera hållbarhet i ett mer positivt affärsperspektiv kan vi på ett smart sätt hjälpa till att skapa affärsmöjligheter och öka takten i samhällets omställning. Som investerare arbetar Swedbank Robur mycket med att vända det historiskt mer vanliga ”välja bort” till att istället aktivt ”välja in”. Som en ansvarsfull investerare har du alla möjligheter att på ett effektivt sätt använda din ägarroll för att hjälpa till att driva ett bolag i en mer hållbar riktning. Uppskattningar gjorda av Global Reporting Initiative visar dock att endast 25 procent av investeringarna på global nivå görs i enlighet med någon form av hållbarhetsegenskaper. Således är investerarnas potential att öka den hållbara effekten enorm.

På vilket sätt jobbar Swedbank Robur för att komma tillrätta med problemet?
– Förutom att vara aktiva i olika externa forum arbetar vi också hela tiden med att vässa och förfina detaljer i våra interna strategier och policys. I  början av 2020 lanserade vi bland annat både en ny klimatstrategi och en uppdaterad policy för ansvarsfulla investeringar. Vi vill som finansiell aktör ta en tydlig ställning i frågor som är viktiga för våra investeringar, i samhället och för våra kunder. Målet i den nya klimatstrategin har vi satt högt – det samlade fondkapital som Swedbank Robur förvaltar ska år 2025 vara i linje med Parisavtalets mål om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, och det samlade fondkapital som Swedbank Robur förvaltar ska år 2040 vara placerat koldioxidneutralt.

Av de granskade års- och hållbarhetsredovisningarna redovisar 40 procent hur affärsmodellen påverkas av företagets väsentliga hållbarhetsfrågor. 19  procent gör detta delvis och 41  procent gör det inte.

Av de undersökta företagen har 93 procent av företagen lämnat en hållbarhetsredovisning. Det är en ökning sedan föregående år. 42 procent av företagen har valt att presentera hållbarhetsredovisningen i ett separat kapitel i årsredovisningen, jämfört med 29 procent i förra årets undersökning. 

Antalet företag som redovisar i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI) Standards har ökat från 67 till 78 procent. En tredjedel väljer att låta externa aktörer granska hållbarhetsredovisningen. Föregående år valde 27 procent av företagen att externt granska sina hållbarhetsredovisningar. 

Fyra företag tillämpar Nasdaqs ESG-ramverk. Guiden bygger på Nasdaqs riktlinjer för den nordiska och baltiska marknaden som släpptes 2017, men innehåller uppdaterad information kopplat till tredjepartsrapportering, Task-force on Climaterelated Disclosures (TCFD) och en stärkt koppling till FN:s Globala Hållbarhetsmål. Våren 2019 uppdaterade Nasdaq sitt ESG-ramverk. 4 procent av företagen uttalar tydligt att de tillämpat Nasdaqs ramverk vid upprättandet av sin hållbarhetsredovisning. Referenser finns dels i noter, dels i GRI-index.

Nära hälften av de granskade bolagen har antagit målsättningar som avser mycket långsiktiga ambitioner om att transformera affärsmodellen till att vid fastställd tidpunkt vara klimatneutral. En kraftig ökning jämfört med förra året då endast 4 procent hade antagit motsvarande typ av transformativa mål.

Det har skett en markant ökning i andelen företag som redovisar sitt arbete med FN:s globala mål för hållbar utveckling. I föregående års undersökning redovisade drygt hälften av företagen sin prestation, jämfört med att runt 90 procent av de undersökta företagen i år tydligt anger vilka SDG:er de bidrar till. Av de företag som redovisar sitt arbete med FN:s globala mål för hållbar utveckling så redovisar 27 procent underliggande delmål samt följer upp prestationen.

Enligt årsredovisningslagen ska företag redovisa den mångfaldspolicy som tillämpas för sammansättningen av styrelsen. 83  procent kommenterar att styrelsen har en mångfaldspolicy men majoriteten av företagen hänvisar likt föregående år till Svensk Kod för bolagsstyrning. 

Andelen företag som redovisar mål, resultat och nyckeltal för varje område som efterfrågas i årsredovisningslagen (ÅRL) ökar. Klimatrisker, hanteringen av mänskliga rättigheter och hanteringen av risker kopplade till inköp och leverantörer får ett större utrymme i år. Det sker en ökning av de företag som redovisar mål, resultat och nyckeltal för varje område som efterfrågas i årsredovisningslagen, från 48 till 62 procent.  En tydlig ökning jämfört med förra året sker också i fråga om företagens vilja att rapportera avvikelser mot lagar eller betydande incidenter, från 31 till 70 procent.