Styrelseproffsen flyr efter nya skatteregler

En ny undersökning visar att 90 procent av styrelseproffsen kommer att åta sig färre styrelseuppdrag i framtiden. Många av dem minskar antalet uppdrag redan i år. 

Undersökningen är utförd av Styrelseakademien och Ersättningsakademien i april i år bland medlemmarna. 

”Undersökningen gjordes för att se konsekvensen av att styrelsearvoden inte längre får faktureras från egna bolag, enligt en ny tolkning av skattereglerna”, framgår det av ett pressmeddelande.

Enkäten besvarades av 967 personer från hela Sverige, varav 75 procent män och 25 procent kvinnor. Majoriteten är verksamma i små, 56 procent, och medelstora, 30 procent, bolag

Av dem som har tre eller fler uppdrag som styrelseledamot säger 90 procent att den nya beskattningen av styrelsearvoden gör att de kommer att åta sig färre antal styrelseuppdrag. 39 procent uppger att de redan i år minskar antalet uppdrag. Framför allt väljer de bort styrelseuppdrag i mindre företag. 

Endast 10 procent svarar att beslutet inte kommer att påverka hur många uppdrag de åtar sig. I den gruppen finns en större andel som är 70 år och äldre.

Bland dem som på kort sikt minskar antalet uppdrag märks särskilt två grupper: kvinnor mellan 41 och 50 år och män mellan 61 och 70 år. 

– Bevisen är starka för att vi står inför en kompetensflykt från svenska bolag, säger Maria Öhman, vd för StyrelseAkademien Sverige. 

Det är mycket allvarligt. Professionella styrelseledamöter är oerhört viktiga om styrelsearbete ska kunna bedrivas framgångsrikt, vilket i sin tur är en förutsättning för framgångsrikt företagande. Utan rätt kompetens kommer vi att se sämre konkurrenskraft och färre antal arbetstillfällen, fortsätter hon.

StyrelseAkademien och Ersättningsakademien ser också andra konsekvenser, som att vi står inför en förskjutning av beslutsfattandet, där frågor som tidigare har avhandlats i styrelserna nu flyttar över till rådgivande organ, där styrelseledamotens kompetens omvandlas till konsultstöd och därmed kan ersättas på faktura. 

– När styrelserna som forum urvattnas, då blir också arbetstagarnas inflytande försvagat, säger Andreas Lauritzen, ledamot i Ersättningsakademien. 

Arbetstagarrepresentanterna sitter förvisso kvar i styrelserna, men det är inte längre där som de viktigaste frågorna tas, fortsätter han.