Styrelseledamot döms för insiderbrott

Domstolen skriver att det står klart att mannen ”inte rimligen kan ha undgått att förstå att informationen utgjorde insiderinformation, att han genom denna hade ett informationsövertag i förhållande till andra investerare på marknaden samt att informationen inte var offentliggjord”. 

Insiderbrottet skall dock inte bedömas som grovt såsom åklagaren yrkade, enligt domstolen. Anledningen är att insiderinformationen avsåg det konkurrerande bolaget och inte det bolaget där mannen är styrelseledamot.

I sin roll som styrelseledamot i ett First North-noterat bolag har mannen haft insiderinformation under tiden 25-27 oktober 2017 om att ett amerikansk bolag avsåg att gå vidare i avtalsförhandlingar med ett konkurrerande bolag istället för att omförhandla avtalet med det bolag som han sitter i styrelsen för. 

Med denna information förvärvade han 15 000 aktier i det konkurrerande bolaget till ett värde om 340 000 kronor.

Några dagar efter köpet offentliggjordes nyheten på marknaden vilket fick aktieposten att stiga  med 58 000 kronor.

Av domen framgår det att mannen fick informationen om att de påtänkta finansiärerna i USA dragit sig ur från en representant från bolagets amerikanska dotterbolag den 26 oktober. Meddelandet löd:

”They are moving forward with Xxx (reds anm.)”

Åklagaren anser att brottet ska bedömas som grovt eftersom mannen i egenskap av styrelseledamot haft en förtroendeställning som möjliggjort att han har kunnat utnyttja insiderinformationen i samband med köpet. Åklagaren pekar att det därmed finns ett uppsåt.

Åklagaren har yrkat att 58 000 ska förverkas som utbyte av brott samt att tingsrätten ska meddela näringsförbud i tre år.

Om domstolen inte dömer straffansvar ska mannen åläggas en sanktionsavgift om en halv miljon kronor, menar åklagaren.

Mannen har genom sin offentliga försvarare Staffan Bergqvist erkänt de faktiska omständigheterna men bestritt ansvar för brott. De uppger att mannen har suttit i styrelsen men att han inte haft någon aktiv roll i denna eller deltagit i bolagets operativa verksamhet.

Han uppger att han förstod efter e-mejlet från det amerikanska dotterbolaget att bolaget låg illa till men att han saknade kunskap och insikt om att finansiären skulle skriva avtal med konkurrenten. Vidare uppger han att finansiären redan tidigare hade varnat om att det förelåg ett missnöje med det som bolaget erbjöd.

Diskussionerna i styrelsen handlade inte om hur finansiären skulle gå vidare utan hur bolaget skulle kunna säkra finansiering för att fortsätta verksamheten.

Vidare uppger han att han inte var med att utforma pressmeddelandet men att det skickades till honom för godkännande.

Han kan inte förklara varför han valde att köpa aktier i konkurrenten men uppger att de båda bolagen hade tidigare diskuterat ett samarbete eftersom bolagen ligger nära varandra i struktur och produkt. Han tänkt att konkurrenten skulle gå vidare och ta marknadsandelar särskilt om det egna bolaget gick i konkurs.

”Vid den aktuella tidpunkten föreföll det honom inte anmärkningsvärt; han tänkte inte att han hade information som andra på marknaden inte hade”, framgår det av domen. 

I rätten var en nämndeman skiljaktig. Nämndemannen anser ”att utredningen i målet inte är tillräckligt robust för att slutsatsen ska kunna dras att den information Xxx Xxx (reds. anm.) tagit del av har varit av specifik natur. Åklagaren har således inte visat att Xxxx Xxxx (reds anm.) har haft insiderinformation. Jag anser inte heller att det är visat att Xxxx Xxx (reds. anm.) har agerat uppsåtligen. Åtalet ska därför ogillas”. 

Domen kan överklagas senast den 10 december.