Svenska storbolag vill höja styrelsearvodena för att bättre spegla arbetsbördan, risken och den internationella konkurrensen. Trots miljardvärden i ryggen möts förslagen av motstånd – och utvecklingen går långsammare än många hade hoppats.
Styrelsearvoden – mer än bara en kostnadsfråga


Mest läst i kategorin
I KORTHET
- Svenska storbolag som Investor och Latour vill höja styrelsearvodena för att närma sig europeiska nivåer – men möter motstånd från ägare och valberedningar.
- Förespråkarna menar att högre arvoden krävs för att attrahera internationell kompetens och spegla arbetsinsats och risk, medan kritikerna vill se en mer försiktig utveckling.
- Bakom de låga svenska arvodesnivåerna ligger historiska strukturer med starka ägare – och frågan om höjningar handlar lika mycket om kommunikation som om pengar.
Sammanfattat med hjälp av AI och kvalitetssäkrat av Realtid
Debatten om svenska styrelsearvoden har intensifierats efter att det i vintras framkom att bolag som Investor (börskurs Investor) och Latour (börskurs Latour) ville genomföra kraftiga höjningar för att harmonisera arvodena med europeiska nivåer.
Men istället för de efterfrågade 15-procentiga höjningarna föreslog valberedningarna höjningar på mellan 4 och 9 procent.
Missa inte: Erfarenhet byts mot erfarenhet på Fabege. Realtid
”Arvodena borde höjas även när det gäller små och medelstora bolag. Inte nödvändigtvis för att man ska kunna attrahera utländska ledamöter, utan det handlar om att på ett mer rimligt sätt arvodera arbetsinsatsen och den risk som ledamöterna tar”, säger Carl Svernlöv, advokat på Baker McKenzie och adjungerad professor i associationsrätt, till Dagens Juridik.
Konkurrenskraften hotas
Investors vd Christian Cederholm har varit en av de tydligaste förespråkarna för höjda styrelsearvoden. Han menar att de låga nivåerna hotar svenska bolags förmåga att attrahera internationell topptalang.
”Som engagerad ägare är en av våra viktigaste uppgifter att säkerställa att våra företag har bästa möjliga styrelser”, skrev Cederholm i höstas ett vd-ord.

Stressen i styrelserummen når nya höjder
För många styrelseledamöter är bristningsgränsen nära.
Enligt Svernlöv finns det historiska förklaringar till att svenska styrelsearvoden har hållits på en lägre nivå jämfört med många andra länder.
”Vi har traditionellt sett väldigt starka ägare och med starka ägare så har man bättre koll på styrelsen. Har man svaga ägare är det lättare för styrelsen att få igenom stora höjningar”, förklarar han för Dagens Juridik.
Senaste nytt
0,5 promille
Statistik från lönekonsultfirman Allshares visar att styrelsearvodena på Stockholmsbörsen i genomsnitt har höjts med 4,8 procent per år sedan 2007.
Den högsta genomsnittliga höjningen noterades 2019 med 7,2 procent.
Läs även: Här är svenska börsbolags bäst betalda styrelser. Realtid
För att sätta kostnaderna i perspektiv hade Atlas Copco (börskurs Atlas Copco), ett av Wallenbergsfärens bolag, under 2023 totala styrelsekostnader på knappt 19 miljoner kronor – motsvarande endast 0,5 promille av rörelseresultatet.
Bland institutionella ägare råder det delade meningar om de föreslagna höjningarna.
Tar flera år
”En del tycker att det är helt rätt med stora höjningar och förstår Investor och Latours argument, medan andra vill ta det lugnare och över en längre tid”, uppgav en anonym källa för Dagens Industri i februari.
Trots att Investor och Latour tillsammans kontrollerar börsbolag värda över 6 600 miljarder kronor, kommer processen med att nå europeiska arvodesnivåer att ta flera år.

Jämställdhet inget för Stockholmsbörsen
Trots framsteg i kampen för jämställdhet visar en ny rapport från konsultföretaget PWC att styrelser i svenska börsbolag fortfarande domineras av män.
Svernlöv pekar på att kommunikationen kring arvodeshöjningar också är en utmaning.
”Jag tror det är en fråga som i mångt och mycket handlar om kommunikation”, säger han till Dagens Juridik.
Missa inte: Svenska familjebolag intar topplista bland världens största. Realtid