Större ansvar läggs på branschen

Syftet, förutom att göra de materiella förändringar som följer av reformen, är att föreskrifterna ska vara enklare att läsa och förstå.

– De nya föreskrifterna är något kortare än de gamla och vi har arbetat med att förenkla språket och förtydliga informationen i de administrativa delarna, säger David Gripenhjärta, jurist på RI och projektledare för framtagandet av de nya föreskrifterna.

En viktig förändring som följer av reformen är att branschen ges ett ökat ansvar för de blivande revisorernas utbildning.

Fem av de tio ämnesområden som är obligatoriska för att kvalificera sig för revisorsprovet kan nu studeras inom ramen för revisionsbyråernas vidareutbildning för revisorsassistenter.

Tidigare var så många som 19 ämnesområden obligatoriska för att kvalificera sig för revisorsprovet. Reformen innebär alltså en reducering av antalet obligatoriska ämnesområden från 19 till 10, och enbart fem av dessa måste ha studerats vid universitet eller högskola. Övriga fem kan nu även erbjudas inom ramen för revisionsbyråernas vidareutbildning (on the job-training). 

Ämnesområden som branschen får ett ökat ansvar för är:

• riskhantering och intern kontroll
• räkenskaps- och förvaltningsrevision samt yrkeskunnande
• rättsliga krav och yrkesregler rörande lagstadgad revision och revisorer
• internationella revisionsstandarder
• yrkesetik och oberoende

I de nio ämnesområden som inte längre är obligatoriska ingår bland annat juridiska ämnen och organisationslära, men även exempelvis informationsteknik och datorsystem. Dessa är dock fortfarande relevanta, då revisorsrovet fortsatt kan innehålla frågor på dessa områden. 

Från branschens sida ser man entydigt positivt på reformen:

– Detta är något vi har argumenterat för i många år. De tidigare utbildningskraven var alldeles för fyrkantiga och tvingade alla att se likadana ut. Nu breddas rekryteringsbasen och vi kan vara med och påverka så att utbildningen över tid blir mer ändamålsenlig, säger Dan Brännström, generalsekreterare för FAR.

Branschorganisationen FAR kommer i samråd med representanter för högskola och universitet att utarbeta gemensamma så kallade lärandemål för samtliga ämnesområden som ingår i den teoretiska utbildningen.

Startskottet för det arbetet går den 27 juni, när FAR och representanter för akademin möts. Då ska lärandemålen inom olika ämnesområden diskuteras för att senare i höst kunna fastställas av FAR.

– Nu får vi chansen att designa utbildning och on the job-training utifrån tydliga lärandemål, säger Dan Brännström och fortsätter:

– Det blir ett större utbildningsåtagande för branschen, men det positiva är att utbildningen blir bättre anpassad för revisionens kompetensbehov inom exempelvis informatik.

Men det är ju ett exempel ämnesområde som nu görs icke-obligatoriskt?

– Det är här jag ser möjligheter att genom lärandemål lyfta upp de ämnesområden som är särskilt viktiga för morgondagens revisorer, i stället för att det bestäms genom regerings- eller myndighetsbeslut som ofta blir mer statiska. Det här blir en mycket modernare process som fångar upp förändringar i kompetensbehovet, säger Dan Brännström.

Tidigare ställdes krav på att blivande revisorer skulle ha minst 90 högskolepoäng i företagsekonomi och minst 45 högskolepoäng i juridik. Detta är nu borta, liksom över huvud taget kravet på examina i företagsekonomi. Kandidaterna kan sätta ihop sin examen mer fritt och det finns utrymme för viss flexibilitet när det gäller huruvida kompetensen förvärvas vid akademin eller på arbetsplatsen.

Revisorsinspektionens projektledare understryker i samtal med Realtid att reformen inte innebär någon ändring av revisorsprovets form eller innehåll. Han säger också att det inte pågår något arbete för att ändra på revisorsprovet.

– Även om de formella utbildningskraven nu ändras så måste man alltså ha samma bredd och djup i kunskaperna för att klara revisorsexamen, säger David Gripenhjärta.