ICA:s kreativa skatteupplägg med underprisöverlåtelser, pressade leverantörer som betalar miljonbelopp till hemligt bolag i Schweiz, mångmiljardbelopp i dolda utdelningar, och misstanken om centralstyrda priser samt eventuell kartellbildning. Det är något av det som Realtid nyligen har skapat rubriker av, tack vare dataentreprenören Jens Nylander.
Statligt investeringsstöd ger miljonbelopp till rika ICA-butiker
Mest läst i kategorin
Nu har Nylander samkört sitt register av ICA-butiker med 1 800 ärenden om investeringsstöd hos Jordbruksverket. Resultatet blev en lista över drygt 200 butiker som tillsammans har fått totalt 200 miljoner kronor i bidrag de senaste sex åren, något han även skriver om på sin blogg.
De 200 miljonerna har gått till allt från golvtvättmaskiner och skyltskrivare till kassadiskar och frysutrustning. För just kyl- och frysutrustning kan butikerna få 90 procent av investeringen i bidrag så länge den skapar bättre miljö och klimat, men inte är en ersättningsinvestering.
Investeringsstödet är ett projektstöd inom landsbygdsprogrammet och ges till aktörer som behåller eller utvecklar den lokala servicen i livsmedelsbutiker. Stödet ska helt enkelt hjälpa till att upprätthålla en försörjning av dagligvaror i landsbygdsområden. Pengarna till det här stödet kommer delvis från EU. Resten av stödet kommer från svenska staten. Det samordnas av Jordbruksverket, men själva godkännandet görs av respektive länsstyrelse.
Landsbygdsprogrammet löpte under åren 2014-2020, och planen är att det fortsätter även 2023-2027. Under överlappningsperioden 2021-2022 fortsatte programmet ändå genom omfördelning av medel från den efterföljande perioden.
Jens Nylanders granskning visade att bara 25 miljoner kronor gick till butiker med en rörelsemarginal under 1 procent. Övriga 175 miljoner kronor gick till mer ”rika” butiker.
– Majoriteten av bidragen går till butiker som har en omsättning som överstiger 27 miljoner och har en genomsnittlig rörelsemarginal som överstiger 4 procent, vilket är mer än genomsnittet (3,3 procent) för dagligvarubutiker i Sverige enligt Statistikmyndigheten SCB, säger Jens Nylander.
Många av butikerna finns i områden som inte precis är ödemark.
– Om man markerar butikerna som erhållit bidrag på en karta och lägger Jordbruksverkets definition ovanpå kan man konstatera att många av bidragen går till butiker inom stadsområden. Det handlar alltså inte om butiken ligger på vad många skulle kalla landsbygd med lantlig bebyggelse när man fattar beslut om stödet, säger han.
Butikerna som har fått stöd har under samma period även delat ut 425 miljoner kronor till sina ägare.
– Jag har haft kontakt med Tillväxtverket under min genomgång och belyst att landsbygdsstödet och bidragen går till butiker med högre lönsamhet än genomsnittet och att ägarna samtidigt delar ut miljonbelopp. Allt förmodat korrekt inom de lagar och regler som gäller för bidragen, men man kan fråga sig om bidraget verkligen fyller sitt syfte att förbättra servicen på landsbygden när ICA:s bidragsbutiker plockar ut 425 miljoner kronor under tiden de får 200 miljoner kronor i bidrag, säger han.
Han konstaterar även att han genom granskningen hittade fler märkligheter:
– Jag har lämnat exempel till Tillväxtverket och poängterat att man behöver öka kontrollen i bidragsförfarandet då man inte granskar att exempelvis att årsredovisningen uppfyller kraven i årsredovisningslagen. Det kan göra att man missar exempelvis att ett bolag verkligen bedriver en dagligvarubutik. Bland bidragen hittade jag bolag som utelämnat verksamhetsbeskrivning i årsredovisningen men som egentligen sysslade med entreprenadmaskiner, säger Jens Nylander.