Statlig datastrategi krävs för framgångsrik digitalisering

Omstartskommissionens ordförande Klas Eklund har efterlyst att det krävs en statlig strategi för hantering av data. Det är en viktig insikt som måste följas av främjande av det som vi kallar dataläskunnigheten i Sverige.

Klas Eklund skrev i ett debattinlägg på Dagens Industri i september att ”En viktig insikt i kommissionens rapport är att digitalisering inte bara innebär utrullning av fiber och 5G utan också att samhällets institutioner kan hantera den nya tekniken. Det krävs en statlig strategi för hantering av data, omfattande FoU, utveckling av det juridiska ramverket kring artificiell intelligens och datahantering, höjd it-kompetens i utbildningssystemet, etc”.

Han tog också upp att det krävs stora investeringar, samtidigt som nationen förbereds och utbildas inför tekniksprång, omställning och förändring, samt att den offentliga sektorn bör bygga en nationell digital plattform som öppnar för bredare och säkrare kommunikation och förädling av offentliga data.
 
En indikation på att Klas Eklund är rätt ute är en färsk rapport från analysföretaget 451 Research som visar att coronapandemin får många företag att ifrågasätta nästan alla aspekter av sin verksamhet, men data och analys tillhör de absolut viktigaste sakerna man vill behålla. Orsaken är att data och analys är råvaran som krävs för att göra omställningen från fysiskt till digitalt.

En undersökning beställd av Qlik visar att även om 67 procent av den globala arbetskraften har tillgång till verktyg för affärsintelligens och 75 procent har tillgång till dataanalysprogram, är det bara 21 procent av den globala arbetskraften som känner att de har förmåga att läsa, förstå, ifrågasätta och arbeta med data. Det är därför som vi tycker att dataläskunnighet – det vill säga förmåga att läsa, analysera, förstå, kommunicera med och använda data för beslutsfattande – är så viktigt. 
 
Klas Eklunds inlägg ligger också i linje med inriktningen för regeringens digitaliseringspolitik, där det övergripande målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det är en bra ambition men det gäller att nå i mål med den också och konkret göra stora investeringar. 
 
Även om Sverige ligger relativt långt fram i ett internationellt perspektiv när det gäller digitalisering, finns det andra länder att hämta inspiration från. Finland antog för tre år sedan, som det första landet i EU, en nationell strategi för artificiell intelligens, AI, där man vill bli världsledande inom användning av AI. Finland, som investerar klart mer än Sverige i digitalisering, tycker vi också har kommit längre med digitaliseringen än Sverige.
 
Storbritannien meddelade i september en ny strategi för att ytterligare snabba på den digitala transformationen, driva innovation, förbättra offentliga tjänster, skapa jobb och öka den ekonomiska tillväxten. Även om Storbritannien enligt vår undersökning idag har låg dataläskunnighet bidrar satsningen till att öka användningen av data på ett intelligent sätt. 
 
Förutom att öka dataläskunnigheten är det viktigt att se över hela kedjan från att koppla an till distribuerad ursprungsdata till hur man använder data på ett smart sätt. Dels behöver data ofta flyttas från där den finns, som ofta är i olika öar eller silos av data, till mer moderna datakällor, främst i molnet. Sedan behöver man kunna förädla datan så att den är färdig för analys. Datan behöver också sammanställas och katalogiseras för bättre överblick, framför allt där finns det stora problemet. Det gäller även inom offentlig sektor, där sjukvården är ett exempel. Slutligen måste många ha tillgång till och kunna analysera datan och fatta intelligenta beslut. Det är här dataläskunnighet kommer in. Det är centralt att förädlingen av datan, och människors kunskap, sker utan att det finns läckage eller blockeringar i dataflödet. Jämför till exempel med flödet av vatten. Vi skulle inte acceptera läckage i olika rörledningar, eller att inte veta hur rent vattnet är.

”Vi skulle inte acceptera läckage i olika rörledningar, eller att inte veta hur rent vattnet är.”

Förslag till företag och myndigheter är att knyta samman investeringar i datahantering med analys. Investera i tekniklösningar som förbättrar dataflödet, utbilda befintliga medarbetare och/eller anställ ett team av experter på data och analys, skapa en samarbetskultur mellan data- och analysteamen samt designa dataflöden som använder nya maskininlärnings-, kognitiva och artificiella intelligensfunktioner.
 
Infrastruktur, utbildning, forskning och stora investeringar är viktiga pusselbitar för att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Vi borde ha bra förutsättningar med den offentlighetsprincip som råder. Intakta dataflöden är också mycket viktigt. Men det största hindret för att lyckas i den digitala världen handlar om människor, att öka datakunskaperna och stärka datadrivet beslutsfattande i hela organisationer. Det gäller att kunna skörda de fördelar som nya tekniker för med sig, även fantastiska tekniker som 5G. 

Dan Sommer, chef för omvärldsbevakning, Qlik