Ann Grevelius är tech-investerare på GP Bullhound – men driver också robotappen Opti som jämför fonder med hjälp av algoritmer. Appen är en reaktion på fondbranschens många dolda avgifter. "Det är svårt att veta till vem ersättningarna går till."
"Somliga tar bra betalt för mediokra insatser"
Ann Grevelius har en gedigen bakgrund inom bank- och finansbranschen och har haft ledande positioner på bland annat SEB och Handelsbanken. Numera är hon venture capital-investerare på GP Bullhound med fokus på tech-bolag.
2014 grundade Grevelius även appen Opti tillsammans med tech-entreprenören Jonas Hombert, Anders Wallace, som tidigare varit analytiker på Wassum, serieentreprenören Gustav Broberg, samt apputvecklaren Hannes Wikström.
Tjänsten hämtar in och granskar fonder som tillhandahålls av samtliga storbanker samt Nordnet och Avanza. Appen granskar kostnadsfritt fonder med hjälp av stora mängder data och algoritmer som betygsätter produkter i 3.600 olika Morningstar-kategorier.
Algoritmer gör jobbet
Algoritmerna analyserar förvaltningsavgifter och annan prissättning, vilka bolag och regioner fonder är överviktade i, om de uppfyller grundläggande krav, såsom UCIT-reglerna. De undersöker också graden av överenstämmelse mellan fonders innehav och de index de följer.
– Vi är oboerende eftersom vi inte tillhandahåller några egna produkter. Vi analyserar istället alla fonder på samma sätt och med samma utgångsläge, hävdar Ann Grevelius som var en av talarna på Affärsmodelldagen som hölls på Nalen förra veckan, anordnad av konsultbolaget Cordial och magasinet Finansliv.
Det går också att direkt i appen byta till fonder som algoritmerna rekommenderar. Det kostar dock 145 kronor.
Inom ett par månader ska Opti även lansera en portföljtjänst som ska hjälpa användarna att bygga en portfölj med robotgenererade fonder, vilket bolaget kommer att ta ut en förvaltningsavgift för. Som Realtid.se tidigare har berättat erbjuder Göteborgs-startupen Sigmastocks redan i dag en liknande lösning för aktier.
"Smärtsam process"
Sedan i april 2016 ligger Opti under Finansinspektionens tillsyn. Det tog 15 månader att få tillståndet och ansökan var på över 280 sidor, berättar Ann Grevelius som tycker att det borde vara enklare.
– Det var en lång och stundvis ganska smärtsamt process. Men vi är väldigt glada över att det finns ett tydligt regelverk över vad som krävs för att få kalla sig digital rådgivare. Samtidigt tycker vi att det är mycket som FI kunde göra bättre vad gäller tillgänglighet och information. Det är knöligt och tar lång tid att få tillstånd, säger Ann Grevelius.
Hon berättar att hon var med och startade Opti eftersom hon själv upplever att fondsparande är en snårig djungel.
– Det är inte lätt, även om jag jobbat över 20 år med det här. Visst, man kan gräva i Morningsstars databank och göra olika rankningar, vilket jag bland annat ägnat mig åt i jobbet. Men det är inte så enkelt för de allra flesta. Och många kanske inte heller tycker att det är jätteroligt, säger hon.
Många olika aktörer
Det är också många gånger otydligt vad olika finansaktörer har för roller. Banker kan vara rådgivare, men också ha en private banking-enhet samt och samarbeta med fondbolag. Vissa tar betalt direkt av kunden, medan andra får så kallade kickback-ersättningar. Därtill finns det en mängd dolda avgifter och kostsamma "ränta-på-ränta"-effekter.
– Det här är uppenbarligen svårt och transparensen är dålig. Som kund vet man sällan vad man betalar för och till vem ersättningen tillfaller. Det finns de som tar väldigt bra betalt på för mediokra insatser. Allra är ett färskt exempel på det, säger Ann Grevelius.
Hon medger att hon själv marknadsfört de produkter som de storbanker hon arbetat för erbjudit.
– Men samtidigt har jag insett att det kanske inte är möjligt för – vilken bank det än är – att ha de bästa fonderna i alla kategorier och dessutom till bästa pris, säger Ann Grevelius.
Informationsförmedlare?
Hon anser att Nordnet och Avanza "har gjort ett fantastiskt jobb" för att öka transparensen. Samtidigt är hon osäker på huruvida de är riktiga rådgivare.
– Vi har många aktörer som faktiskt inte är rådgivare. Men som konsumenter kanske vi upplever att vi får råd när vi i sjäva verket får information.
Hon pekar på att FI nu arbetar för att tydliggöra skillnaden mellan information och incitamentsbaserad rådgivning.
– Som bank kommer man till exempel troligen få svårt att få kalla sig rådgivare i framtiden. Mycket av de nya regelverken handlar om att öka transparensen och det är inte alltid så bra för gamla affärsmodeller. Det kommer krävas mycket nytt och mycket anpassning där.
Kommer robotrådgivare konkurrera ut rådgivare av kött och blod?
– Nej. Men vi får se många hybridformer tror jag. Så ser utvecklingen ut i de stora internationella digitala rådgivarna i USA. Alla som utvecklar digitala tjänster kommer att kommunicera med sina kunder på olika sätt, även analogt