Sodexos vd: "Jämställdhet är en förutsättning för tillväxt"

2015 utsåg Veckans Affärer Azita Shariati, 49, till Svenskt näringslivs mäktigaste kvinna, 2016 korade Resumé henne till Näringslivets främste superkommunikatör och samma år förärades hon högsta betyget i tidningen Chefs ledarliga. Detta är bara några få exempel på Azitas tydliga avtryck inom svenskt näringsliv och på den uppskattning och uppmärksamhet hon rönt.

Sedan 2014 är Azita Shariati vd för den svenska grenen av det multinationella serviceföretaget Sodexo som bara i Norden har cirka 11.000 anställda. Azitas första anställning inom Sodexo var 1998 som ambulerande restaurangchef. Den tjänsten blev inte som hon tänkt sig, så Azita bestämde sig för att säga upp sig, men blev som tur var övertalad av sin chef att stanna kvar inom företaget. Därefter blev hon i rask takt distriktschef, regionchef, försäljningsdirektör, affärsområdeschef, Sverigechef och är numera alltså företagets vd.

Realtid Karriär träffar Azita Shariati på Sodexos huvudkontor i nybyggda luftiga lokaler som ligger granne med Mall of Scandinavia i Solna.

Berätta om din bok Hela bilden!
– Det är en kombinerad ledarskapsbok och självbiografi. När jag fick frågan från förlaget om att skriva en ledarskapsbok var min första tanke att "du blir den ledare du är utifrån vilken person du är och vilka värderingar du har". Man kan inte förstå en ledare utan att också förstå vem den ledaren är och varifrån personen kommer. Så jag ville skriva en bok där jag berättar om händelser ur mitt arbetsliv och hur jag hanterat dem, men samtidigt vill jag också ge "hela bilden" så att man förstår varför jag agerade på ett visst sätt. Exempelvis påverkar din uppväxt och de värderingar du får med dig tidigt i livet dig som person. Visst lär man sig som ledare mycket av sina misstag genom karriären, men grunden kommer någon annanstans ifrån.

Det är alltså ingen "vanlig" ledarskapsbok?
–  Om man väntar sig att det är en bok som behandlar olika ledarskapsteorier blir man nog besviken. Snarare har jag översatt teorierna till olika "case" som hänt i verkligheten. När förlaget kontaktade mig undrade jag "Varför frågar ni just mig?". Enligt dem är det för få kvinnliga ledare som skriver ledarskapsböcker, men de ville också ha något lite annorlunda än de vanliga teoretiska böckerna i ämnet. Och så fick hjälp av journalisten Fredrik Emdén att skriva boken; han var det perfekta valet eftersom han redan granskat mig för tidningen Chef och visste vem jag var.

AzitaBokomslag.jpg

Vem vill du ska läsa boken?
–  Jag tror den kan vara intressant både för ledare och för medarbetare. För att en organisation ska fungera så handlar det om att jobba tillsammans, och den här boken belyser hur viktigt inte bara ledarskapet är, utan även "medarbetarskapet". Och särskilt vill jag nå dem som inte tror på sin egen förmåga, utan tror att det finns begränsningar. Jag  vill visa att det inte alls finns några begränsningar. Att allt är möjligt.

Vilket budskap skulle du vilja säga att boken förmedlar?
–  Just det jag precis sa, att allt är möjligt. Tro på dig själv. Vem hade kunnat tro när jag kom till Sverige för 28 år sedan att jag skulle vara där jag är i dag? Det fanns inte ens i mina drömmar, vilket visar just att ingenting är omöjligt.

Får man lära känna någon ny sida av dig i boken?
–  Nej, det tror jag inte. Däremot berättar jag för första gången om en del saker som varit väldigt viktiga i mitt liv. Som har påverkat mig som person och ledare.

Kan du ge något exempel?
–  Jag berättar om min uppväxt i Iran och om min resa till Sverige. Om kärleken, och om viktiga händelser som påverkat mig starkt, exempelvis tsunamin 2004.

Berätta!
– Jag och familjen var där på semester och var precis vid havet när tsunamin kom. Vi hade kommit till vårt hotell bara en kvart innan vågen slog in och stod som tur var vid receptionen och väntade eftersom vårt rum inte var klart. Vi sprang upp på hotelltaket, och därifrån såg vi allt med våra egna ögon…

Vad har du lärt av den erfarenheten?
– Att leva i nuet. Att njuta av nuet. Att livet kan vända på ett ögonblick. Jag fick ett helt annat perspektiv på livet och frågar mig numera alltid när något frustrerar mig eller jag känner att jag inte hinner med något:  "Är det verkligen viktigt?". Ofta blir svaret "Nej", eller kanske "Det kan vänta till i morgon".

Vad gör du för att njuta av nuet?
– Jag tillbringar så mycket tid jag kan med familjen, med mina nära och kära. Och så älskar jag att resa. Mitt favoritland är fortfarande Thailand, men efter tsunamin tog det fyra år innan jag kunde åka tillbaka. Jag uppskattar maten där, människorna, värmen och kanske framför allt enkelheten.

Hur viktig är familjen och kärleken för dina yrkesmässiga framgångar?
– Att ha balans i livet är väldigt viktigt. Jag tror inte att jag hade kommit så långt som jag har om jag inte hade haft ett starkt stöd hemifrån. Jag och min man har känt varandra i 34 år; att vi har kunnat leva så länge tillsammans och fortfarande har kärleken kvar bygger på ömsesidig respekt och kommunikation.

Du har ju verkligen lyckats göra karriär – tror du dina framgångar enbart beror på dina personliga kvaliteter, eller kan det även finnas inslag av slump eller tur – att du till exempel varit på rätt plats vid rätt tidpunkt?
– Tur finns inte. Det är alltid dina erfarenheter, din drivkraft och vad du har levererat tidigare som påverkar din karriär. Det är också jätteviktigt vilken chef du har, att din chef ser dig. Men jag tror å andra sidan inte att man kan planera sin karriär, det finns så många faktorer som spelar in. Med den här boken vill jag ska inspirera till att man hela tiden gör det man för tillfället gör så bra det går, för att sedan kunna ta nästa steg. Det viktiga är att hela tiden göra sitt yttersta, sitt bästa.

Har du själv "sett" någon medarbetare som du hjälpt fram i karriären?
– Jag försöker alltid se människan, och för mig är det väldigt viktigt vad en person brinner för. När jag ska rekrytera folk tittar jag inte så mycket på cv och på vad de har gjort innan. För mig är det viktigaste vart de är på väg. Man måste veta vad man vill, och varför.

Tycker du att man ska hoppa på ett jobberbjudande även om det kanske inte är precis vad man tänkt sig?
– Ja, det är alltid bra att börja med något nytt och inte bara göra samma sak som du gjort tidigare. Men samtidigt måste jobbet såklart passa dig. För mig personligen är det väldigt viktigt att ha ett jobb där jag kan påverka och göra skillnad för andra människor, och att det innebär en utmaning. Detta tillsammans med att arbetsgivaren ska ha värderingar som jag kan identifiera mig med. Själv har jag visserligen jobbat för samma arbetsgivare i 18 år, men bytt tjänst inom företaget var tredje år. Varje gång med nya arbetsuppgifter och med större ansvar än vad jag egentligen själv trodde att jag skulle klara av. När du får erbjudande om en tjänst så beror det ju på att någon annan har sett dig och din förmåga. Om någon annan tror på dig, varför ska du då ifrågasätta dig själv?
– Men det är också viktigt att tänka på att man aldrig kan lyckas ensam. Gruppen du jobbar med och dina chefer är väldigt viktiga. Jag hade inte varit där jag är om inte mina chefer trott på mig och vågat kliva åt sidan och låta mig växa. Hade de "hållit fast mig" där jag var hade jag fortfarande varit kvar där, eller troligtvis lämnat bolaget. På Sodexo har jag fått möjligheten att visa vad jag går för och de har låtit mig växa.

Det man förknippar med ditt chefsskap är framför allt ditt målmedvetna arbete med jämställdhet och mångfald. I din bok skriver du att du fått mycket av dina värderingar med dig från din uppväxt i Iran, vilket kanske kan tyckas lite motsägelsefullt…
– När det gäller det iranska samhället i stort kan jag hålla med, men samtidigt kan man inte generalisera och säga att alla i Iran är på ett visst sätt. Jag är uppväxt i en jämställd familj där både mamma och pappa jobbade heltid och tog hand om oss tre barn tillsammans. Jag hörde aldrig någon diskussion om vem som skulle göra vad i hemmet, och faktiskt hörde jag  inte talas om ordet "jämställdhet" förrän jag kom till Sverige.
– Om man talar om mångfald så är Iran ett land som verkligen består av just mångfald där många olika folkgrupper med olika språk och kulturer samsas. Ändå är vi ett land och en befolkning. Därför spelar det ingen roll för mig varifrån du kommer, det viktigaste är att vi kör mot ett gemensamt mål. Och så ska vi inte glömma att våra olikheter ofta är en tillgång.

På bara fem år har Sodexos ledningsgrupp gått från att ha 14 procent kvinnor till att nu ha lika många kvinnor som män…
– Att vi kvinnor nu utgör hälften har inte enbart med jämställdhet att göra, utan även med vår affärsplan. Våra kunder består till hälften av kvinnor och vi måste ju som företag förstå våra kunder, alltså vår marknad. Dessutom vill vi ta vara på den bästa kompetensen, och den finns inte enbart hos män.

Du har sagt att det är viktigt att ge chefer rätt verktyg för att de ska kunna befrämja jämlikhet och mångfald inom sina företag. Kan du konkretisera detta?
– Det allra viktigaste är att förstå varför man ska göra det här. Som jag ser det handlar det om att säkra tillväxten och att öka konkurrenskraften. Marknaden och omvärlden förändras ständigt, och just därför måste vi hela tiden attrahera de bästa talangerna, och där kommer mångfald och inkludering in. Som högsta chef i ett företag har du ansvar för bolagets tillväxt, och alltså för att värna om mångfalden.

Är det ett bra sätt att kvotera in en viss mängd kvinnor eller invandrare?
– Kvotering tror jag inte på, för då har man inte hittat svaret på frågan "varför". Att det handlar om kompetensförsörjning, ökad konkurrenskraft, tillväxt och lönsamhet. Då kommer jämställdhet och mångfald som en naturlig följd. Det första man som ledare måste göra är att jobba med sina egna fördomar, att jobba bort dem och istället se "personen". För att få detta att hända utbildar vi inom Sodexo alla våra ledare i mångfald och inkludering. Och vi har som följd även ändrat våra rekryteringsrutiner, och har numera alltid en person av det underrepresenterade könet bland slutkandidaterna. Vi har också startat traineeprogram, mentorsprogram och nätverk för kvinnor.

Kontentan är alltså att ökad jämställdhet leder till ökad lönsamheten?
– Det stämmer, och det är sanning. Sodexo är ju ett internationellt företag med 400.000 anställda, och när vi tittar på de länder där ledningsgrupperna har en balans mellan könen kan vi se att företaget i dessa länder är mer lönsamt, tillväxten större, och medarbetarna är mer nöjda, liksom kunderna. Så det finns fakta som styrker detta.

Har mixen av människor i sig något egenvärde?
– Ja, den skapar dynamik. Jag som kvinna och från Iran har ju helt andra kunskaper och erfarenheter än en man som är född och har gått i skola i Sverige. Det är när man sätter oss bredvid varandra i en inkluderande miljö där vi båda kan vara oss själva som det skapas dynamik eftersom olika perspektiv möts.