Snart tvingas techjättarnas visioner möta verkligheten

Svaret kan nog bli förödande i en ekonomi som annars präglas av ängslan, försäkringstänkande med idogt ”ladsamlande”.

Den som valt att hålla den brittiske ekonomen John Maynard Keynes i handen för att försöka få grepp på hur ekonomin fungerar har bekantat sig med begreppet ”animal spirits”, vilket kan beskrivas som tankemönster som sporrar människors känslor och därmed idéer och handlingar.

Enligt Keynes är det inte plötsliga störningar i de rationella kalkylerna som driver ekonomins upp- och nedgångar, utan i högre grad ”animal spirits”.

Människor är flockdjur och dras lätt in i andras tankemönster, vilket gör att det får effekt på aggregerad nivå och lägger grunden för hög- och lågkonjunkturer.

Keynes och hans efterföljare, bland annat Nobelpristagaren Robert Shiller och den amerikanske ekonomiprofessorn Georg Akerlof, vilka för tio år sedan skrev boken ”Animal Spirits”, ser inte dessa tankemönster som något som måste korrigeras, utan förstås för att kunna hanteras.

För i dess positiva bemärkelse är ”animal spirits” något som driver framtidstro och optimism, vilket i sig höjer riskbenägenheten, vilket i sin tur är en är en förutsättning för investeringar. Det kan skapa en positiv spiral där utfallet kan bli mycket bra, även om det inte blev som man först tänkt sig. Detta stämningsläge är kapitalismens kärna, att sätta nya idéer i rullning som kan leda till nya och nyttobringande tjänster och produkter.

Och ska man dra några slutsatser om det nuvarande stämningsläget och tankemönstren i ekonomin så råder det stor ängslan, försäkringstänkande kombinerat med en oro för att det kanske ändå kan gå åt helvete, vilket leder till att de flesta är på defensiven och försöker samla i ladorna. De globalt mycket låga realräntorna är ett tecken på detta.

Men det finns ett stort undantag och det är tech-sektorn. Där är allt fortfarande möjligt. Animal Spirits går på högvarv. De häpnadsväckande framgångarna för amerikanska företag som Google, Facebook, Apple och Microsoft och Amazon, liksom även dess kinesiska kusiner Ali Baba och Tencent visar att det går, inte att skapa guld av bly utan bättre upp, att skapa kommersiell framgång genom att kombinera och samla data. Det finns en hake och det är storleken. Det gäller inte bara att bli stor utan mycket stor för att uppnå den eftersträvade så kallade ”nätverkseffekten”, där varje ny användare av en tjänst ökar värdet på tjänsten för andra användare. Den ekonomiska utväxlingen för den som lyckas nå detta kan bli enorm.

Problemet med sådana tjänster och produkter är att det bara ger plats för en dominerande aktör på marknaden. På global nivå kan det vara Google, vad gäller sökmotorer, och Blocket för nationella ”eftertextannonser”. För som en av de första globala nätverksbyggarna, Jesus från Nasaret, ska ha sagt; ”Många äro kallade, men få äro utvalda”.

Och i snart sagt varje investering inom tech-sektorn så måste man åtminstone ge intryck av att ha en idé eller produkt som inta bara kan ta företaget upp på toppen utan också vidare till nästa topp, som är ännu högre. Kort sagt det gäller att odla denna Animal Spirit. Teslas Elon Musk är mästare på detta och det gäller även kontorshotelloperatören Weworks Adam Neuman. Ubers Travis Kalanick var lite ”to much”, för att citera svenska Squid-grundaren Johan Othelius mamma Cluny, så han åkte ut i kylan. Men hans efterträdare är tvungna att hålla den spirituella grytan kokande. Spotifys Daniel Ek är kanske på svenskt maner lite mera nedtonad, men den för ett förlustgående och därmed kapitalberoende företag helt livsavgörande visionen för företaget måste göras mer än levande, närmast andlig.  

Men även om tron kan vara stark så krockar den ibland med något som brukar kallas verkligheten. Tesla är väl det företag som ligger närmast en större verklighetsanpassning. För i takt med att elbilstillverkaren börjar bli en normal biltillverkare, så riskerar storyn om bolaget att krascha. För i verkligheten är det så att ett bolag som BMW redan idag säljer fler elbilar än Tesla och uppvisar en mycket god lönsamhet. Vem som är bäst skickad att ta sig an framtiden kanske är BMW snarare än Tesla. Elon Musks twittrande börjar av allt fler tolkas som galenskap eller att det kommer från en desperat charlatan än att det som kommer från ett visionärt geni.

Ubers affärsmodell har sågats sönder och samman  av Hubert Horan i American Affairs. Han konstaterar att Uber inte kan konkurrera ut lokala taxiföretag, för nätverkseffekten är mycket liten. Och för Spotify gäller att de för sin överlevnad är i händerna på de tre dominerande musikrättighetsägarna Universal, Sony och Warner. De vill att Spotify ska leva, för att mota Apple, Amazon, Google, Youtube och potentiellt även Facebook, men inte dominera. Där handlar det om spelteori.

Men en krasch för någon av dessa jättar, eller andra, kan få stora spridningseffekter för ekonomin. Det kan få en av de mera optimistiska områdena i ekonomin att svänga över till den andra desillusionerade hopen. Och även om realism och rationalitet är bra så kan det bli för mycket om den gör att man förlorar hoppet. För de rationella kalkylerna kommer ofta in i efterhand, men då mer för att rationalisera det redan upprättade tankemönstret som är stänkt i moll.