Slutanföranden i Allra-målet: "Åklagarens försök till förvandlingsnummer en fantasicocktail"

Under torsdagen inledde försvarsadvokaterna i Allra-målet sina slutanföranden. Alexander Ernstbergers ombud Carl-Johan Malmberg och Slobodan Jovicic var först ut. Dagen avslutades med advokaterna Simon Bergström och Tobias Enochson som företräder Johan Bergsgård.

Det är ett väl samlat och självsäkert försvar som nu sätter punkt för hovrättsförhandlingarna. Merparten av argumentationen känns igen från tingsrätten där utgången blev en friande dom. Efter den nu pågående förhandlingen var en viktig del av pläderingsbudskapet att slå fast att motparten inte lyckats vända på bevisläget trots nya inlagor och nya sakkunniga vittnen i hovrätten.

– Åklagarens försök till förvandlingsnummer med personliga hypoteser och liknelser som blandats till närmast en fantasicocktail, ska inte ses på annat sätt än som en varningsflagg för åklagarens försök att dölja sitt eget tillkortakommande, slog Carl-Johan Malmberg fast och konstaterade också:

– Att lyssna till åklagaren det är som att gå in i lustiga huset. Man ser sig i speglarna och man ser verkligheten men på ett förvrängt sätt.

”Att lyssna till åklagaren det är som att gå in i lustiga huset. Man ser sig i speglarna och man ser verkligheten men på ett förvrängt sätt.”

Åklagare Thomas Hertz, som inte var på plats i rättssalen utan följde pläderingarna via länk, höll sig tyst under hela dagen men har en replikrätt efter försvarets pläderingar.

Försvaret hävdar att det saknas bevis för att Allra-cheferna kommit överens om en brottsplan med Oak Capital som syftade till att rigga en affär för pensionsfonderna som skulle ge en stor vinst till Oak, pengar som sedan skulle fördelas till de inblandade, främst Alexander Ernstberger och David Persson Rothman.

Enligt åtalet handlar det dels om en riggad warrant-affär, dels om en värdeövering genom en övervärderad aktietransaktion i nästa steg.

– Åklagaren har varken preciserat när och hur och mellan vilka personer dessa två överenskommelser ska ha ingåtts av det enkla skälet att det finns inga överenskommelser av detta slag, sa Carl-Johan Malmberg.

Slobodan Jovicic, som bland annat ägnade sig åt att gå igenom gärningsbeskrivningen i målet, konstaterade att det måste bevisas ett gemensamt uppsåt mellan Alexander Ernsberger och förvaltaren Johan Bergsgård om att lura fondbolaget Gustavia att de skulle köpa in warranterna som är aktuella i målet. Detta har inte motparten lyckats med enligt advokaten:

– Med andra ord så processar åklagaren målet på att försöka förmå hovrätten att medge honom en otillbörlig processuell fördel gentemot Alexander genom att hovrätten helt enkelt ska anta att Alexander och Johan Bergsgård ingått en överenskommelse trots att de saknas bevisning därom.

– Försvarets uppfattning att det inte är görligt för hovrätten att göra antagande som saknar stöd i utredningen, tillade Jovicic.

Försvaret lägger stor vikt vid att separera warrant-affären, som gav en vinst till Oak Capital, och den följande aktieaffären, där delar av pengarna gick till Allra-grundarna. Detta då affärernas tidsmässiga samband våren 2012 är ett av motpartens bästa argument. Men medan åklagaren och Pensionsmyndigheten hävdar att den enda förklaringen till de avtal och mejl som ingår i målet är att det finns en samordnad plan för hur pengarna ska hämtas ur pensionsfonderna, så hävdar försvaret att det har rört sig om normala affärer, prövade av externa juridiska ombud och där de centrala warrant-köpen gjordes av Gustavia helt utan inflytande av Svensk Fondservice (som då var namnet på Allra).

Försvaret hävdar att åklagarsidan målar upp en bild av att de åtalade hade full insyn i alla delar av affärskedjan, medan det inte alls var så i praktiken. Oaks eventuella marginaler på warrant-affären var exempelvis inget som Alexander Ernstberger ens kände till, enligt advokaterna.

– Ingen handling i hela FUP:en antyder att Alexander skulle ha haft kunskap om intjäningen, förklarade Carl-Johan Malmberg.

Hans kollega Sloboda Jovicic pekade på att warranterna köptes från storbankerna Natixis och Merrill-Lynch, där inga företrädare är förhörda som vittnen, vilket styrker att priset var just ett marknadspris.

– Hur kommer det sig att investmentbankerna emitterade aktuella värdepapper om de nu är olagliga? Elefanten i rummet som varken åklagaren eller Pensionsmyndigheten verkar vilja kännas vid, är alltså, varför har investmentbankerna sålt för priset de har sålt för?

Försvaret tryckte också återigen på att warrant-affärerna slutade med överskott för fonderna trots den vinst som Oak tog ut på förmedlingen.

En annan central del i försvaret är att slå ner på åtalets grundsten att Oak Capitals marginal var ett överpris som avvek från marknadspraxis. Johan Bergsgårds försvarare Tobias Enochson framförde att om åklagaren och Pensionsmyndigheten inte lyckas bevisa detta trots en omfattande utredning med flera expertvittnen – hur skulle då Johan Bergsgård ha kunnat vara medveten om det påstådda felet när affärerna genomfördes:

– Om staten inte ens i det här efterhandsläget, trots den här ansträngningen, lyckats bevisa ens en objektiv marknadspraxis och en objektiv nivå för marknadsmässiga priser och marginaler, så kan man fråga sig hur i hela friden skulle Johan då ha uppsåt till eventuella avvikelser från detta vid tiden för den påstådda gärningen 2012?

Försvarsadvokaterna upprepade även kritiken mot Pensionsmyndighetens roll i åtalet. Myndighetens ombud driver skadeståndsanspråket i målet men enligt försvaret har myndigheten stundtals iklätt sig rollen som åklagare.

Allra-sidan har sedan länge begärt att få insyn i Pensionsmyndighetens utredningsarbete på samma sätt som de har rätt att få insyn i förundersökningsmaterialet och den så kallade slasken hos Ekobrottsmyndigheten. Kammarrätten gav dem delvis rätt i en färsk dom något som Carl-Johan Malmberg tog upp under sitt anförande. Pensionsmyndigheten har ännu inte valt att följa domen vilket kritiserades av Malmberg:

– Agerandet leder också tankarna till, i vart fall mina, till att objektivitetsprincipen inte har varit, milt uttryckt, ledstjärnan vid Pensionsmyndighetens framtagande av bevisning.

Under måndag och tisdag nästa vecka fortsätter slutpläderingarna. Allra Pension som företräds av Marcus Johansson på Gernandt & Danielsson är sist ut.