”Slöseri med mänskliga resurser”

Oavsett vad som avhandlas i tidningar, tv och sociala medier, framgår det tydligt hur gammal personen som uttalar sig är. Mottagaren av informationen styrs då med automatik till personens ålder och genom detta föds ett ”bias”.

Denna bias är inte bara missvisande och i många fall direkt kränkande, utan drabbar också de grupper som i dag är underrepresenterade i näringslivet och politiken. De som redan i dag är mindre jämställda blir ännu mer diskriminerade med denna ”åldersstämpel”, som inte på något sätt tar hänsyn till kompetens eller konkreta erfarenheter.

Efter 22 år utanför Norden blev jag chockad över vilken åldersfixering Sverige fortfarande har.

Åldersklassificiering hade viss betydelse före industrialismen då man levde betydligt kortare och ofta utförde kroppsarbete. I dagens digitaliserade och hälsomedvetna nordiska samhällen lever vi längre än någonsin. Antalet hundraåringar har ökat explosionsartat och minst var fjärde barn som föds i dag kommer att leva till över hundra år. Samtidigt är snittåldern för pensionering i Norden 62 år och vi lever i medeltal i 84 år.

Vi måste omedelbart självreglera eller rent av lagstifta mot denna diskriminering och kategorisering av människor av tre skäl:

Den är djupt oetisk, orättvis och drabbar redan utsatta grupper hårdast. Oavsett vår ålder är vi alla individer och vår kompetens, våra ambitioner och personlighet styrs av helt andra faktorer. Dessutom finns det många vetenskapliga studier som pekar på vikten fysisk och mental ålder som ofta skiljer sig stort från den numeriska åldern. Vi kan bli yngre när vi blir äldre.

Vi har inte råd att fortsätta så här. Åldersfixeringen utesluter stora grupper av äldre och erfarna människor från arbete. Det drabbar också unga människor som inte nått ”rätt ålder” för ett visst arbete, trots att dessa samlat på sig kompetens och intresse som kan göra dem mer kvalificerade för ett specifikt jobb än en äldre person. Detta är slöseri med mänskliga resurser.

När algoritmer och robotar får allt större del i vårt vardags- och arbetsliv, blir det än viktigare att tillvarata våra mänskliga egenskaper. Enligt en studie vid Harvarduniversitetet kommer humanioras betydelse att öka explosionsartat framöver, medan många av de rent tekniska eller fysiska arbetsuppgifterna kommer att digitaliseras och nästan helt försvinna.

Näringslivet och mediebranchen kan börja med att visa gott exempel. Sluta redovisa ålder i artiklar och cv:n, till att börja med. Efter Metoo är det hög tid för en No Age- våg.

Eirik Winter
Vd BNP Paribas Norden
Repliken är skriven som privatperson.

Fotnot: Debattexten har tidigare publicerats i Dagens Industri och finlandssvenska Hufvudstadsbladet. Förra veckan hänvisade Nordengren & Epstein i sin talkshow i Sveriges Radios P1 till Eirik Winters inlägg.