Släng nya PPM-utredningen i papperskorgen

Tillgången på kapital till företag skapar möjligheter till expansion och förnyelse i näringslivet. Något som i sin tur skapar nya jobb.  Därför är det märkligt att våra politiker inte tar någon hänsyn till denna omständighet när de bestämmer hur vårt pensionskapital skall förvaltas. Då är socialförsäkringsaspekter som att alla skall ha möjlighet att få samma pension viktigare än att kapitaltillförsel på lång sikt faktiskt ger möjlighet till både arbeten och ännu högre pensioner för alla. Det bästa exemplet på detta är det förslag till nedmonteringen av PPM, med minskad valfrihet, som en utredning nyligen föreslagit. 

PPM-systemet som ger möjlighet att för 2,5 procent av våra pensionssättningar välja egna fonder var redan från början en kompromiss. En kompromiss som vänsterblocket var emot enligt den gamla principen ”att fattigdom bärs bäst om den delas lika”.

Så tidigt som 2013 föreslog Stefan Löfven i sitt sommartal att ”Det är dags att lägga ner PPM”. Ett förslag som ursprungligen kom från pensionärsorganisationer som ville förstärka inkomstpensionen och dagens utbetalningar, istället för att ge möjlighet för ungdomar att under 30-40 år få exponering mot aktiemarknaden. 

Partierna på vänsterkanten i pensionsgruppen fick så småningom igenom att det i direktiven till pensionsutredningen skrevs in att nuvarande öppna fondtorg i PPM skulle ersättas med ett fondtorg upphandlat av statliga tjänstemän. Det är märkligt att högersidan gick med på denna förändring då de ideologiskt är för valfrihet och att PPM var en viktig del i den politiska kompromiss som skapade vårt nya pensionssystem under 1990-talet. 

Den nya pensionsutredningen föreslår att svenska folket skall slussas genom tre nivåer som de ska välja i PPM-systemet. Den första nivån är ickevalsalternativet AP7, en fond som redan finns i nuvarande system. Sjunde AP-fonden har låga avgifter och har haft en framgångsrik avkastning, framförallt då man har använt belåning som hävstång, vilket ökat avkastningen på aktieplaceringarna. 

Men det stora problemet med sjunde AP-fonden är att bara 1 procent av kapitalet placeras i Sverige. Logiken är att eftersom den svenska aktiemarknaden bara utgör en procent av värdet av världens aktiemarknader och därför skall man bara ha en procent av kapitalet i Sverige. Då risk enligt finansiell teori är lika med svängningar är det då mindre risk att till exempel äga 200 bolag över hela världen än att äga 20 bolag i Småland. Men enligt sunt bondförnuft är det givetvis mindre risk att köpa småländska bolag som har en lång historik av framgångsrik utveckling och som drivs av duktiga företagare än att ge sig ut och välja bland alla världens företag där det finns ett antal dolda risker.

Historiskt har det också visat sig att den svenska aktiemarknaden har gett bättre avkastning än världsindex på grund av att vi har så många framgångsrika globala företag. Givetvis borde det för svenska arbetstillfällen vara bättre att följa ABB till Kina eller Volvo till Brasilien än att försöka hitta lokala bolag i dessa länder. Men det tar man ingen hänsyn till. Istället låter man finansiell teori styra valet vilket resulterar i mindre kapitaltillförsel till svenska bolag. 

Nästa nya nivå i premiepensionsvalet skall vara ett antal portföljer med olika vikt av aktie- och ränteplaceringar, framför allt i internationella indexfonder. En indexfond köper alla aktier som ingår i ett specifikt index och har låga avgifter. Med stor sannolikhet kommer man då att upphandla de indexfonder som förvaltas av stora internationella kapitalförvaltare som Blackrock och Vanguard.

Tack vare sin storlek kommer de kunna erbjuda de lägsta avgifterna. Även med dessa portföljer kommer en stor del av det svenska pensionskapitalet att flyttas utomlands. Paradoxalt nog borde indexfonder försöka förbättra utvecklingen i de bolagen de äger – men det har man inga resurser till med de låga avgifterna som man tar ut. Det innebär att man INTE sitter i börsbolagens valberedningar eller arbetar för en mer hållbar verksamhet. Något som lokala aktiva svenska fondförvaltare lägger ned stora resurser på. Denna nya valnivå i premiepensionen som utredningen föreslår kommer alltså också att minska kapitaltillförseln och försämra möjligheterna att påverka utvecklingen av svenska företag. Utflödet av kapital till utländska aktier kommer dessutom ytterligare sänka kronkursen som historiskt varit en effekt när PPM-kapitalet skall placeras i december. 2019 var inflödet till PPM 41 miljarder kronor och beräkningar var att redan idag placeras 27 miljarder av dessa utomlands. 

Den tredje valnivån i utredningens förslag är ett bantat upphandlat fondtorg inom premiepensionen. Trots att nuvarande fondtorg varit en succé och givit i snitt över 7,5 procent i årlig avkastning vill man enligt utredningen dra ned på antalet fonder ytterligare till ca 100–150.  Det innebär att antalet svenska fonder kommer att minska dramatiskt. Idag finns det till exempel tretton svenska småbolagsfonder med 25 miljarder i kapital på PPM:s nuvarande fondtorg. De som åker ut måste sälja aktierna i sina svenska småbolag, vilket minskar kapitaltillförseln till dessa. 

En anledning till att utredningen vill begränsa valfriheten är att den säger att svenska folket ”generellt har låg finansiell kompetens”. Istället borde man väl utbilda svenska folket så att människor får bättre kunnande i sparfrågor. Ett sådant exempel är effekten av ränta-på-ränta som världens åttonde underverk som innebär att det är avkastningen på den tidigare avkastningen som ger stora effekter med långa spartider. PPM-systemet har också varit en viktig utbildning för svenska folket i fondval och gett möjlighet att testa nya fonder och komma igång med sitt sparande. De som har valt rätt fonder av aktiva förvaltare som verkligen är aktiva, har fått ökat pensionskapital med stora belopp.

Tyvärr har media bara fokuserat på de skandaler som drabbat PPM-systemet och inte på de många vinnarna. Pensionsgruppen har ju redan genomfört 29 förbättringar i konsumentskyddet i premiepensionen och för försäljning av finansiella produkter. Tyvärr har man inte velat ge dessa tid att slå igenom, innan man börjar riva vidare i PPM.

Slutsats: Pensionsgruppen borde slänga nya PPM-utredningen i papperskorgen och låta de åtgärder som redan införts verka ut. Det är inte rimligt att de som tagit sig förbi de två nivåerna och är verkligen intresserade av sina pensioner och placeringar inte skall ha ett stort fondurval att välja mellan. Istället borde man utöka informationsgivningen och utbildningen av svenska folket så att fler kan fatta rationella beslut om sin framtida pension och göra egna val. Det skulle också säkerställa att svenska bolag får tillgång till mer kapital från vårt pensionssystem vilket på lång sikt ger fler arbetstillfällen i Sverige. 

Per H Börjesson
Vd Investment AB Spiltan