Skatteverket: "Inget beslut finns i ärendet"

Som Realtid kunde berätta i måndags behöver svenska ISK-kunder betala 30 procent i källskatt för kapitalinkomster från svenska bolag i stället för som tidigare 0 procent. Men Skatteverket menar nu att de som felaktigt har betalat källskatt på kapitalinkomsterna kan återkräva det från Skatteverket, givet att de finansiella mellanhänderna levererar rätt underlag.

Bakgrunden till situationen är att det holländska bolaget, Degiro, inte har lyckats nå en överenskommelse med svenska Skatteverket. Ingen av parterna vill dock gå in på anledningen till det. 

Ulrika Vretendahl, processförare inom storföretagsregionen på Skatteverket, kan inte uttala sig i Degiro-fallet specifikt då Skatteverket inte fattat beslut i ärendet. Generellt finns det däremot inte några hinder för de som vill återkräva felaktig inbetalad källskatt på kapitalinkomster kopplade ISK-konton utgivna av utländska aktörer. 

– Har du som ISK-innehavare betalat källskatt på dina kapitalinkomster från svenska bolag kan du återkräva den debiterade källskatten från Skatteverket. Däremot kräver vi att de finansiella institutioner som registrerat detta tillhandahåller rätt dokumentation för att en sådan återbetalning ska bli möjlig, säger Ulrika Vretendahl. 

Problemet är bara att Degiro inte hjälper sina kunder med dokumentationen. ”För att återkräva den debiterade källskatten behöver ansökan innehålla ett formulär för återkrav samt certifikat från samtliga finansiella institutioner i förvaltarkedjan som intygar debiteringen av svensk källskatt. Degiro har inte möjlighet att framställa dessa dokument från de finansiella institut som erfordras för återkravet, varför ett återkrav för den debiterade källskatten med största sannolikhet inte kommer godkännas av Skatteverket”, skriver Degiro i ett meddelande till sina kunder.

Ulrika Vretendahl menar att det i det generella fallet är vanligt att utländska aktörer som bedriver bankrelaterad verksamhet i Sverige använder sig av svenska förvaltare som mellanhänder och att det är dessa som brukar sammanställa de svenska underlagen.

Claes Folkmar, krönikör på Realtid, skickade igår en känga till berörda mydigheter i sin krönika om Degiro:

”Degiros stora svårigheter med regelverket kring ISK visar att det finns en hel del för svenska och europeiska politiker och myndigheter att fundera över när det gäller konkurrenssituationen för finansiella produkter. Som konsument är det svårt att förstå varför regelverket förhindrar konkurrens som kommer utifrån”.

Svenska Konkurrensverket svarar i ett mejl till Realtid att de ”inte hittat något som är relevant konkurrensrättsligt” och bollar över ansvaret till Skatteverket. 

”För Konkurrensverkets arbete på området är det generellt viktigt att de aktörer som ska verka på marknaden kan agera och träda in på lika villkor, och att de regler som finns, särskilt på marknader där konsumenter placerar kapital och utsätter sig för finansiella risker, är tydliga, och ger ett fullgott konsumentskydd. De företag som upplever konkurrensproblem uppmanas alltid att kontakta oss om de anser att det finns risk att konkurrensen inte fungerar som den ska”, skriver Max Brimberg, sakkunning inom enheten för analys och forskning på Konkurrensverket i ett mejl.

Finansinspektionen menar också att det slutgiltiga ansvaret ligger på Skatteverket.

”Förenklat kan man säga att banker och värdepappersbolag inom EES som får förvara finansiella instrument i sina hemländer och som anmält att de tillhandahåller sina tjänster till Sverige också får tillhandahålla investerarsparkonton så länge de uppfyller kraven i lagen om investerarsparkonto. Detta gäller även förvaltare av vissa typer av fonder. Det krävs alltså inte något särskilt tillstånd från Finansinspektionen för dessa företag. Det är sedan varje företag som får tillhandahålla investerarsparkonton som måste säkerställa att de uppfyller kraven i lagen. Det senare är helt en skatterättslig fråga”, skriver Peter Svensson, pressekreterare på Finansinspektionen i ett mejl.