Synen på vad som är acceptabel skatteplanering har ändrats radikalt på tio år. Det menar skatterådgivare Magnus Larsson, Deloitte. När det gäller cum cum-uppläggen berättar han: “Jag avrådde redan då, uppläggen var för drivna.”
Skatterådgivaren: “Jag avrådde från uppläggen”
Mest läst i kategorin
Magnus Larsson, skatterådgivare på Deloitte och före detta ordförande i FAR, branschorganisation för revisorer och rådgivare, blev approcherad av tyska rådgivare som ville sälja in så kallade cum cum-upplägg till svenska klienter.
– Jag hade klienter som hade varit intressanta för uppläggen, berättar han.
Till skillnad från cum ex-uppläggen som är att betrakta som rent svindleri sker cum cum-uppläggen inom lagens ram.
Uppläggen ska ha funnits sedan slutet av 1990-talet och genomförts i en lång rad länder i Europa. Det skriver SVT Nyheter, som granskat företeelsen tillsammans med det tyska journalistnätverket Corrective.
I korthet innebär cum cum-uppläggen att bolag eller privatpersoner som äger aktier utomlands vid tidpunkten för aktieutdelning säljer eller lånar ut sina aktier till stora banker. Bankerna har avdragsmöjligheter som varken bolagen eller privatpersoner har möjlighet att genomföra.
Medan cum cum alltså är ett upplägg för att slippa undan skatt på aktieutdelning, innebär cum ex att man får tillbaka skatt på aktieutdelning man aldrig haft, alltså bedrägeri.
Magnus Larsson på Deloitte säger att cum cum-uppläggen aldrig varit aktuella i Sverige. Men för cirka tio år sedan fick han påtryckningar om att erbjuda dem till sina klienter.
– Jag hade klienter som hade varit intressanta för uppläggen, men jag sa att jag inte tyckte att de var lämpliga på grund av att de var för drivna, säger Magnus Larsson.
Som framkommit i de avslöjanden som drivits av nätverket Corrective, har Tyskland varit den stora marknaden för just den här formen aggressiva skatteplanering.
Det stämmer med Magnus Larssons bild. Han blev själv kontaktad av tyska rådgivare som visste att svenska bolag bolag skulle kunna nyttja cum cum-uppläggen på grund av att de hade stora aktieinnehav i Tyskland.
– De ville komma i kontakt med de här klienterna men jag tyckte att det var tveksamt redan då, säger Magnus Larsson.
Han menar att synen på vad som är okej skatteplanering har ändrats radikalt på tio år. För tio år sedan och tidigare beskriver Magnus Larsson hur kunderna, alltså bolagen, förväntade sig att rådgivarna skulle överträffa varandra med avancerade upplägg.
“Kom igen Magnus vad har du för idéer, har du inte fler idéer så byter vi ut dig mot någon annan.”
– Det har skett en enorm förändring, säger han.
Dels har internationella initiativ mot skatteflykt, som exempelvis Beps (Base erosion profit shifting) som drivits inom ramen för G20 och OECD satt stopp för företagens utnyttjande av disharmonier mellan olika länders lagstiftning.
Dels har företagen själva blivit varse riskerna med att agera på ett sätt som strider mot regelverk eller den allmänna rättsuppfattningen.
Stämningen i företagens styrelserum har ändrats, berättar Magnus Larsson. Nu ber man inte längre om de fräckaste uppläggen utan vill ha hjälp med att ta fram en skattepolicy och är ängslig över att inte vara compliant.
Lagstiftningen spelar skatterådgivarna i händerna.
– I grunden har det inte blivit sämre för oss skatterådgivare, utan bättre, säger Magnus Larsson och syftar på att den tilltagande regleringen göder konsultbranschen.
Han har en avdramatiserad syn på skatteplanering och menar att som rådgivare måste man leva efter tidsandan. Klientens önskemål, och ytterst lagen sätter ramarna.
Enligt EU-beslut från i våras ska nu även informationsplikt införas för skatterådgivare. Magnus Larsson sitter med i utredningen som ska implementera EU-direktivet i svenska lag.
Han döljer inte att han tycker informationsplikten är “åt helvete”. Mot bakgrund av de skärpningar som skett tycker han att den är överflödig och att betrakta som en administrativ börda.
Vid sidan av EU-direktivet som gäller gränsöverskridande transaktioner, tar den svenska utredningen dessutom upp “inhemsk skatteplanering”, att man omvandlar inkomstslag till något annat med lägre skatt, exempelvis när tjänsteinkomst omvandlas till kapitalinkomst enligt de så kallade 3:12-reglerna.
Att kalla någonting som lagen tillåter och rentav uppmuntrar för skatteplanering, med negativ laddning, är enligt Magnus Larsson djupt problematiskt.
– Är räntefördelning mellan makar skatteplanering, frågar han retoriskt.
– Det finns en mängd gränsdragningsproblem som skapar mer arbete än det är till gagn, säger Magnus Larsson.
Utredningen om informationsplikt för skatterådgivare väntas vara klar till årsskiftet.