"Sitter du norr om Stureplan finns du inte"

Ludwig Pettersson startade Savelend i Gävle 2013. Därifrån drev han det tillsammans med en handfull personer fram tills en bit in på februari i år. Då flyttade bolaget till Stockholm och ett kontorshotell i fastighetskomplexet Garnisonen vid Karlavägen på Östermalm. Nu letar Ludwig Pettersson dock efter lokaler i mer centrala lägen för att komma närmare kunderna.

Men Stockholmsflytten var inte självklar. Staden är dyr. Savelend betalar lika mycket för platserna i Garnisonen i månaden som de gjorde i Gävle årligen. Men fördelarna överväger ändå nackdelarna.

– Sitter du norr om Stureplan så finns du inte. Samtidigt har vi kunnat växa lite i skymundan. Affärerna har gått bra men det har varit en utmaning att hitta rätt kompetens i Gävle. Det är mycket lättare att rekrytera här.

Lånade ut pengar via Trustbuddy

Ludwig Pettersson har länge haft ett finansintresse. I 18-årsåldern började han intresserade sig för börsmarknaden och köpte en del aktier. I samma veva började han läsa om peer-to-peer-jätten Lending Club. Det väckte idén till Savelend.

Han lånade också under denna period ut en hel del pengar i numera konkursade skandalbolaget Trustbuddy.  Han hade också köpt Trustbuddy-aktier, men hann plocka ut både sin utlånade pengar och aktieinnehav innan bolaget gick omkull.  

– Det var olycklig för alla inblandade samtidigt som jag tror att den renade branschen efter att FI gjort sina granskningar. Risken för liknande saker framledes är mindre nu. 

Ludwig Pettersson startade Savelend under sina civilekonomstudier på Gävle Högskola, men hoppade av utbildningen efter 1,5 år utan examen för att fokusera helhjärtat på sitt bolag.

– Vi brukade med glimten i ögat säga att ”CSN var världens bästa riskkapital”. De ställde inga frågor eller direkta krav.

Omsatte halv miljon som 11-åring

Han var redan 2013 i viss mån en rutinerad entreprenör. Som 11-åring startade han och en kompis en ideell förening som de skötte helt själva.

– Jag var jag en riktig datanörd och spelade mycket ”Counter strike”. Jag och en kompis i arrangerade kupper och turneringar för ungdomar och riktade oss till åldrarna 13-30 år. Vi hade 9000-10.000 medlemmar och fick bidrag varje år från Sveriges roll- och konfliktförbund, Sverok, utifrån antalet aktiva medlemmar. Jag tror vi omsatte närmare en halv miljon när vi var 11-12 år.

– Jag har alltid varit den lillgamla. Min pappa är affärsjurist och har hjälpt till i de delar han kan. Och vår bokföring var helt korrekt, utom att det var skrivet i Excel.

Han drev föreningen tills 15 års ålder, då dataspel blev nördigt.

– Man var tio år för tidig med e-sporten. När jag kom upp i tonåren ville jag ju ut och träffa tjejer och att hålla på med dataspel var inte det som smällde högst, säger han och skrattar åt minnet.

Satsade på en pokerkarriär

Istället satsade han under gymnasieåren på en pokerkarriär. Han blev snabbt så framgångsrik och fick spela turneringar runtom i Europa och Latinamerika. Ludwig Pettersson lärde känna mycket folk och skapade ett stort nätverk. Han spelade även onlinepoker som han beskriver som enkelt på den tiden.

– Det var guldåldern 2006 till 2007 då du kunde sätta dig en kväll och veta hur mycket du skulle vinna. Sedan blev det svårare. De dåliga spelarna i dag skulle ha vunnit mycket 7-8 år tillbaka. Lägstanivån är så pass hög. Jag kände ett 100-tal som spelade när jag slutade för tio år sedan. Bara ett 50-tal av dem är kvar. 

– I dag är det matematiska program som räknar ut vad som är rätt i en given situation. Jag började själv vinna mindre sista året och tänkte att ”nej det här är inte ekonomiskt hållbart” och började plugga till civilekonom och startade Savelend under tiden.

Flera affärsområden

Bolaget vände sig initialt bara till långivare och låntagare. I dag erbjuder det även handel med krediter. Loanstep är bolagets gren inom konsumentlån från 1.000 kronor till maximalt 50.000 kronor – och framöver upp till 100.000 – med individuellt prissatt ränta. Loanstep har i dagsläget 40.000 låntagare.

– Alla ska kunna betala tillbaka lånen. Vi använder UC och analyserar alla kontoutdrag. Mjukvaran som hämtar information och analyserar den är största motorn i vår plattform. Vi använder algoritmer och över fem hundra variabler. Det är dock inte självinlärande, men vi tittar på AI-lösningar som ett nästa steg, berättar Ludwig Pettersson.

Ytterligare ett affärsområde kallas Credstep som kretsar kring företagslån. Den typiske kunden lånar runt 300.000 på 12-24 månader, enligt Ludwig Pettersson.

– Inom detta ”brand” gör vi även fakturaköp och konkurrerar med Intrum, men är mycket mer digitala. Snittfakturan ligger på 100.000 med 45 dagars löptid. Den verksamheten leds av Elisabeth Ehn som tidigare var vice vd för Lets deal. Hon var med på hela deras resa på 130 miljoner i omsättning med 30 procent i vinstmarginal.

Det är viktigt ha fler ben stå på, menar Ludwig Pettersson. Fungerar inte en satsning under ett kvartal så finns det annat att luta sig mot – även om mest fokus läggs på Savelend och Credstep.

– Våra ägare vill se att vi skalar och växer med vår låneportfölj. Men vi ska också alltid kunna ställa om och generera vinst.

Vad är största hotet mot er affärsmodell?
– För ett år sedan var det regleringarna i spåren av Trustbuddy-konkursen. Men vi har regleringsbiten under kontroll och nu är det mesta upp till oss själva. Vi är vår egen lyckas smed.

På längre sikt är blockchain-lagrade kontrakt en utmaning, tror Ludwig Pettersson. Savelend undersöker nu hur det kan verifiera vissa lån med den här typen av kontrakt. Han frågar sig samtidigt vem som ska tjäna pengar på blockchain-tekniken. Det finns också många frågetecken kring jurisdiktion runt blockchain. Tekniken når därför sin fulla potential först om 10–20 år.

– Men jag är personligen väldigt intresserad av blockchain och virtuella valutor. Men det är inte nödvändigtvis den med bäst teknik som vinner det ”racet” utan den med bäst timing. Det gäller att vara snabbfotad och alltid kunna ställa om i sådana skiften. Ändå tror jag många fortsatt vill ha vägledning och kundtjänst kring de nya teknologier. De stora trögrörliga drakarna ligger sämst till på grund av teknikarv och regleringar i det här fallet.

Peer-to-peer-branschen mår däremot utmärkt, enligt Pettersson.

– Tar man en ögonblicksbild så är den under stor förändring. P2P-bolaget Lendify har till exempel fått in institutionellt kapital. De har visat att det finns en tillväxtresa att göra även bortom privatperson till privatperson. Det är något vi även ser mycket av i USA och Storbritannien.

Men därmed börjar P2P-aktörer likna banker?

– ”Peer” betyder inte person till person utan part till part. Det är ett relativt nytt tillgångslag och ska man ha en bra verksamhet måste man vara säker på att man har kapital att låna ut annars, annars blir det svårt att hålla sin tillväxttakt.

På låntagarsidan konkurrerar Savelend främst med banker och kreditbolag. Lendify, Sparlån och andra svenska P2P-aktörer är inte direktkonkurrenter, utan mer som branschkollegor, enligt Ludwig Pettersson.

– Vi  har inte ens 0,05 procent av lånemarknaden i Sverige. Men någonstans slåss vi om samma kunder, men det är i dem vi våra spot-”analyser” gentemot.

Undviker konsulter

Savelends huvudsakliga målgrupper är fortfrande främst långivare och låntagare. Kunderna kan komma i kontakt med bolaget via chatt, mejl och telefon. 

– På långivarsidan utbildar samtliga P2P-aktörer marknaden med samma budskap och samma argument. Vi ser oss som ett komplement och förespråkar en juste blandning mellan fonder aktier likvida medel och ”peer to peer”-krediter.

Bolaget tar ibland hjälp av konsulter, främst på it- och advokatsidan.

– Men vi försöker undvika det av kostnadsmässiga skäl. Vi använder G&D Advokatbyrå för tillståndsfrågor, medan vår compliance är outsorucad till Harvest Advokatbyrå. Vi använder även Evander Law för riskfrågor. Intern-revisionen sköts av FCG. Utöver detta söker vi även en compliance-inriktad jurist in-house.

Hur väljer ni it-konsulter?

– Svårt att peka ut ett enskilt it-bolag. Varje har någon konsult som är bra.

Har ni använt på Emrics backoffice-plattform för kredithanteirng?

–Ja, och den är ganska bra, men är mer en generisk produkt som riktar sig till många. Vår plattform är egenutvecklad och skräddarsydd och därmed alltid bättre för just våra kunder.

Vill ni låna ut egna pengar?

– Något vi alltid kollar på och gör det redan i Credstep med fördelen att vi i det fallet sitter på våra egna risklimiter. och kan acceptera en lägre avkastning, exempelvis 2 procent. Det uppfattas dock sällan som attraktivt bland våra långivare.

Savelend har i dag en dialog med ett antal banker, men inget är klart än.

– Vi ser andra mer spännande potentiella samarbeten med nischbanker som är mer snabbfotade. Viktigast är att bygga en plattform som är baserad på API:er så du kan ”docka in” andras tjänster. Banker kan redan i dag sälja sina krediter via oss och vi kan därmed bli spelare som får in privatlåntagare och som köper bankfodringar.

Hur skiljer sig det upplägget från exempelvis Lendos?
– Lendo skickar ut kreditförfrågan till bankerna och släpper därmed kontakten med kunden. Vi behåller och tar ansvar för kunden hela vägen.  

Savelend har mandat från sina ägare att göra uppköp vid behov.

– Vi har tittat på fyra stycken bolag, men ett förvärv är inget som ligger nära nu. Många hävdar att de har en helt automatiserad plattform, men ofta är det så att om man gräver lite i det ofta människor bakom som hanterar ansökningar.

Savelends ägare kommer från mer traditionella sektorer än vad som är normalt för tech-branschen. Bolaget har flera fastighetsinvesterare och i senaste rundan – som tog in 11 miljoner kronor – fick Savelend även med sig några kreditgivare. 

– Det har varit en utmaning och nu har vi många möten inbokade i Stockholm. Men jag bedömer inte att vi behöver fler rundor den närmaste tiden. Tidigare har vi bara tagit in 700.000 och 2,7 miljoner. Det ska egentligen inte gå att bygga ett finansbolag med de pengarna.

– Vi har dock vuxit organiskt och har i dag alla nödvändiga tillstånd. Men här i Stockholm har vi verkligen fått presentera oss med ”hej vi heter Savelend vi gör det här” och fått svaret ”hur länge ni funnits?”, trots att vi är äldsta P2P-långivaren i Sverige.

”Inga heta namn i fintech-världen”

Ludwig Pettersson är fortfarande huvudägare och äger 37,16 procent av moderbolaget. Ytterligare två ägare har varsitt innehav på knappt 20 procent: Erlinghundra AB, ett fastighetsbolag i Sigtuna och investmentbolaget Vision Invest, som främst investerar i börsbolag.

Övriga äger under fem procent. Bland dessa återfinns bland annat Niklas Bråthén, ordförande i Nordic Leisure – ett spel- och kasinobolag verksamt i Östeuopa och noterat på First North – samt Gävelbaserade bilförsäljaren Bilmetros vd.

– Det är inga heta namn i fintech-världen, beroende på att vi kommer från norr om Stureplan, konstaterar Ludwig Pettersson med ett snett leende.

Bolagsstrukturen är ganska komplex. Moderbolaget SL Lending Group äger Credstep AB som är ett registrerat som finansiellt institut och som bara ägnar sig åt företagskrediter. Savelend Sweden är ett konsumentkreditinstitut samt registrerat som betaltjänstleverantör. Savelend Sweden äger i sin tur Loanstep.

Nyligen tillkom även dotterbolaget Savelend Europe som öppnar för långivning via plattformen inom EU från och med januari nästa år. För närvarande har Savelend endast närvari i Sverige. Under nästa år ska bolaget fortsätta utveckla sin egentillverkade plattform och automatisera den till fullo. 

– Vi har utvecklat den själva inhouse i två år och betakört den under 2017. Den bygger på samma teknik som Collector byggt sin plattform på.

Hur har betakörningen gått?

– Jättebra för att vara ett it-projekt. Finns ju många skräckhistorier. Men det är många duktiga medarbetare på vårt utvecklingskontor i Gdynia i Polen. Vi har fyra utvecklare där och fem i Sverige.

Har ni förlagt verksamhet till Polen av kostnadsmässiga skäl?

– Ja, det är billigare arbetskraft i Polen och lägre inkomstskatt på lön. Landet har också väldigt duktiga it-konsulter och man kan rekrytera kompetent arbetskraft direkt från flera universitet.

2014 omsatte Savelend en halv miljon, året efter 5 miljoner, 15 miljoner år 2016 och i år räknar bolaget med en omsättning på närmare 25 miljoner kronor som, om allt går som planerat, ska dubbleras under 2018 då man även siktar mot svarta siffror.

När får P2P ett brett genomslag tror du?

– Inom fem år. Då har vi troligen också gått igenom en liten börscykel där folk plockat ut delar av sitt kapital från aktiemarknaden för att hitta nått annat.

Så du ser fram emot nästa finanskris?

– Nej det gör jag inte. Dock kan det komma att öppna upp en större retail-marknad för oss i form av nya långivare som letar fortsatt bra avkastning i det fall att börsen går trögare.

På marknadsföringsområdet har Savelend hittills främst jobbat med online-reklam. Bolaget ska även anordna flera evenemang nästa år och bjuda in talare samt synas i branschmedia.

– Jag tror mycket på att synas i traditionella medier för att nå ut till en bredare allmänhet.
 
Flera av de anställda på marknadssidan har bakgrund i spelbranschen och kunskaper i ”affiliate” och jobbar datadrivet. Savelend finns även på både Facebook och Flashback.

Jobbar ni med Adwords?

–  Ja, sedan i oktober. Men ”företagslån” och ”faturaköp” är de dyraste ”adwordsen” i Sverige. Så vi måste veta att våra erbjudandena är tillräckligt bra om det ska vara värt det. Vi har även rekryterat en ny kille som ska leda ett programmatics-team.

Bolaget har gjort fler nyanställningar under året och även tagit in en ny CTO som hämtats från Bokadirekt. Framledes letar man främst efter it-utveklare.

– Det är väldigt svårt. Vi konkurrerar med exempelvis Klarna och Spotify och letar både i Polen och Sverige. Vi satsar på landsdedikerade team som är experter på sina marknader.

Vill ni expandera till fler länder?

– Ja vi kollar på det och främst på tvillingmarknader och där ligger Polen bra till.
Landet har ett bra och stort bankväsende. Vi har dessutom redan ett utvecklarteam där. Trustbuddy hade inte landsdedikerade chefer och vi vill inte upprepa samma misstag. Ska vi in i ett nytt land rekryterar vi på plats.

Polska regeringen framstår som delvis auktoritär och oberäknelig?

– Ja, det kan hända saker över natten. Det går väldigt snabbt där och något man får ta in i övervägande. Men P2P-marknaden har behandlats positivt överlag.

Ett beslut som inte var gynnsamt var när polska regeringen plötsligt införde ett räntetak.

– Vi satsar därför främst på företagssidan i Polen. Tyskland är en stor marknad men väldigt indelat vad gäller jurisdiktion, samtidigt som de tyska räntorna är låga. Det är ett högre ränteläge i Polen och vi måste matcha långivarnas önskningar. Våra långivare vill inte ha så låg avkastning som den i Tyskland.

Har ni i likhet med Lendify haft några allokeringsproblem?

– Nej, vi har valt att inte ha så långa lån. Det längsta lånet är fem år och vi försöker hålla de flesta på kring tre år. För när vi ställt frågan vad investerarna efterfrågar så är det bindningstider på tre till max fyra. Vi säger därför nej till 90 procent av de som vill låna trots att de är kreditvärdiga, men de matchar inte önskemålen. Det gäller både privatpersoner och företag.

FI oroar sig för växande skuldberg och varnar för allvarliga konsekvenser för socioekonomiskt svaga grupper som tar snabblån. Men Ludwig Pettersson menar att bankerna är större bovar i sammanhanget.

– Inom P2P flyttar vi tillgångar. Vi skapar inga nya skulder som bankerna gör. Sätter du in pengar på banken så lånar den ut det väldigt många gånger fler. De skapar skuldberg inte vi.

Hur motverkar ni överskuldsättning?

– Vi har låneskola, ekonomitips och budgeter på hemsidan samtidigt som vi nekar mer än 90 procent av de som ansöker om lån eftersom de inte uppfyller låntagarnas kriterier för exempelvis bindnigs- och amorteringstid.

Hur har har relation till FI varit hittills?

– Överlag bra. Men ibland de ställer de frågor som inte är relevanta. Det har hänt att vi har pratat om varandra. Men det är inte FI:s fel. De har så extremt mycket att göra och är alldeles för få tyvärr. Det är en oerhört viktig instans som övervakar enorma summor pengar och som borde få mycket mer resurser till det.

Han tycker också ansökningsprocesserna för tillstånd för att få bedriva konsumentkredit-verksamhet borde snabbas upp. Det finns idag ingen tidsgräns för hur lång tid en sådan ansökningsprocess får ta. Det tog 22 månader för Savelend, men bara cirka tre månader att få tillstånd som betalningsinstitut.

– Men inte heller det kan man lasta FI för, utan det är en regeringsfråga.